Allt fler blir medvetna om skogens betydelse för klimatet.
Det finns många anledningar att rösta i kyrkovalet. Det är ett viktigt val för den som bryr sig om Svenska kyrkans biståndsverksamhet, för den som vill att barnverksamheten ska fortsätta vara avgiftsfri, som vill att kyrkan ska vara en öppen, modern, antirasistisk folkkyrka.
Det är också ett viktigt val för den som bryr sig om de svenska skogarna.
Svenska kyrkan är Sveriges femte största skogsägare. Prästlönetillgångarna, som skogsinnehavet kallas i kyrkoordningen, är milsvida och de finns i hela landet. Under de senaste åren har en opinion inom kyrkan vuxit sig allt starkare för att Svenska kyrkans skogar ska ses som något mer än ett virkesförråd.
Brukat efter eget huvud
Opinionen inom kyrkan speglar en attitydförändring till skogen och skogsbruket som finns i hela samhället. Och som blir allt mer besvärlig för skogs- och pappersindustrin.
Så här ligger det till.
Det svenska skogsbruket har under hela 1900-talet och fram tills nu styrts enligt principen ”frihet under ansvar”. Det har stått skogsägaren relativt fritt att bruka skogen efter eget huvud, och ”ansvar” har i grund och botten handlat om en enda sak: att nedhuggna träd ska ersättas av nya plantor.
Det är denna återplantering som skogsindustrin kallar ”hållbart skogsbruk”.
Och så plötsligt vaknar allt fler upp och inser att nedhuggen skog inte ersätts av skog. I det moderna skogsbruket ersätts kalavverkad skog av monokulturer av träd, av gigantiska trädplantager, nästan alltid bestående av en enda trädsort, inte sällan en invasiv art som contortatallen: skogens myllrande biologiska mångfald ersätts av en biologisk öken.
De skogar som kalhuggs nu är alltså borta för alltid. Vår generations skuld till framtida generationer: täta, räta contortarader.
Vårmarker torrläggs
Dessutom blir allt fler medvetna om skogens enorma betydelse för klimatet, och att de här monokulturerna av träd inte alls fyller den klimatnytta som skog gör. Tvärtom, trädplantagerna kräver en brutal markberedning – stenblock som legat sedan inlandsisen skyfflas åt sidan, djupa fåror dras fram i landskapet, våtmarker torrläggs och markberedningen orsakar stora utsläpp av koldioxid. Trädplantagerna är också mer sårbara för angrepp, torka och bränder, en sårbarhet som förvärras av klimatförändringarna.
Kyrkomötet beslutade 2021 att tillsätta en utredning. Utredare blev Göran Enander, tidigare landshövding i Uppsala. Uppdraget: ”att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt”.
Göran Enander föreslår att kyrkan ska ”förvalta skogen varsammare och mer naturnära så att den biologiska mångfalden kan återhämta sig”, och ”bidra till att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning”.
20 procent ska skyddas
Konkret är förslaget blygsamt: 20 procent av skogsarealen ska skyddas, och en tredjedel ska brukas med naturnära skogsbruk. På resterande arealen görs mindre anpassningar, som ökad hänsyn till biologisk mångfald, att träden får stå längre innan de avverkas och att färre avverkas samtidigt på samma plats.
Regeringens skogsutredning som kom häromveckan understryker hur viktigt kyrkans agerande blir. Regeringens utredare vill nämligen på många sätt gå i motsatt riktning: istället för att skydda mer skog föreslår han att det ska bli lättare att upphäva naturreservat, och istället för att bromsa de invasiva trädarternas spridning vill utredaren att begränsningen i regelverket att de endast får användas i undantagsfall ska tas bort.
Regeringens mål är ”ökad skoglig tillväxt och en långsiktigt ökad tillgång till hållbar skoglig biomassa för att fullt ut kunna bidra till klimatomställningen samt jobb och tillväxt i hela landet”.
Hårt motstånd
Problemet är om tillväxten uppnås på bekostnad av biologisk mångfald och resilienta skogar. Och utredningen har inga svar på hur vi ska förhindra att det mesta av den ”skogliga biomassan” eldas upp eller förvandlas till kortlivade produkter som Amazon-kartonger. Så är det nämligen idag. Och då är klimatnyttan negativ. Det har vi inte råd med.
Kyrkans utredning har mött på hårt motstånd. Förmodligen för att Göran Enander sätter fingret på att principen om ”frihet under ansvar” inte längre fungerar.
Tänk dig principer om oinskränkt ”frihet”, ”äganderätt” och ”näringsfrihet” översatt till andra samhällsområden. Jag äger min lägenhet, alltså kan jag kasta ut soporna genom fönstret. Jag äger min bil, alltså bestämmer jag vilken sida av vägen jag ska köra på. Skogsindustrin kan inte köra på som tidigare.
Enanders förslag är ett viktigt steg mot en ny ordning. Rösta för den i kyrkovalet, Naturskyddsföreningen har en praktisk guide. Vallokalerna öppnar den 8 september.
Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
