Ny bok om stoicism – relevant i vår tid

Böcker Finns det något annat rimligt sätt att hantera en samtid? Det undrar Karin Svensson som läst John Sellars ”Lektioner i stoicism”.

Stoicismen är tillbaka. Efter att ha varit hopplöst ute har samtidens kaos – med överhettade känslor som både slagträ och handelsvara – gett de gamla stoikerna en ny glans. Decennier av reality-tv, bekännelselitteratur och hetsig polarisering har skapat ett behov av något annat, av lite sans och balans. För den som har tröttnat på sommarprat med fokus på ”det stora traumat” och dokusåpornas gråtorgier och slagsmål finns det mycket att hämta i en filosofiska tradition med 2300 år gamla rötter.

Relevans i vår samtid

I Lina Wolffs senaste roman ”Promenader om natten” samtalar författaren med den romerske kejsaren och stoikern Marcus Aurelius om hur man ska tackla livets utmaningar. I hyllade filmen ”The Holdovers” från 2023 har läraren Paul Hunham (Paul Giamatti) en hel låda med böcker av samma filosof som han ger bort till de elever som behöver livsvisdom. Och internetfenomenet The Daily Stoic lockar en ny generation att leva stoisk med hjälp av memes med citat från Aurelius och två andra romerska stoiker, Seneca och Epiktetos, som alla levde under det första och andra århundradet efter Kristus.

Att denna tänkartrio har en oväntad relevans i vår samtid är också en röd tråd i boken ”Lektioner i stoicism” av John Sellars, som precis har kommit ut på svenska. Sellars, som är lektor i filosofi vid University of London, lär dessutom ut stoicism till deltagarna i det globala årliga evenemanget Stoic Week.

”Lektioner i stoicism” är en introduktion till stoicismens tankar, en tunn liten bok (101 sidor plus källhänvisningar) som välvilligt sträcker ut handen till nybörjaren utan överdrivna förenklingar eller överpedagogiska blinkningar. I sju kapitel, presenterade som lektioner, ger Sellars det stoiska perspektivet på livsfrågor som ”hur hanterar man känslor?” och ”hur ska vi leva tillsammans?”.

Han förklarar att stoikerna utgår från fyra kardinaldygder, att en god människa är vis, rättvis, modig och måttfull. Stoikerna skrifter handlar, menar han, om att ”förstå sin plats i världen, hantera motgångar, bemästra sina känslor, bete sig mot andra och leva ett liv som är värdigt en förnuftig människa”.

KBT och mindfulness

Sellars återkommer löpande till fördomen om stoikern som ett känslokallt stenblock – och med vår tids känslokult som bakgrundsbrus är det lätt att dra den slutsatsen. Men stoicismen, menar författaren, handlar inte om att sluta känna, utan om att stanna upp och resonera med sig själv ”är den här en rimlig sätt att reagera?” innan man låter känslorna blomma ut. Dessutom gäller detta bara för negativa förnimmelser – positiva känslor lägger stoikerna inte band på.

Seneca, som själv levde ett besvärligt liv (som slutade i att kejsar Nero beordrade honom att begå självmord), menade att man ska se alla motgångar i livet som en möjlighet att träna sig själv på att hantera dem. Ett liv i lyx är ett fruktansvärt öde som gör oss lata, självbelåtna, otacksamma och giriga, och att slösa bort sin tid på oväsentligheter i stället för att ta tillvara på varje dag, är att misslyckas med att leva.

Det är tankar som nästan är skrämmande relevanta i vår tid och som plockats upp i nutida fenomen som KBT och mindfulness. Frågan är kanske inte längre om stoicismen är användbar, utan om det ens finns något annat rimligt sätt att hantera en samtid som präglas av scrollande, skyttegravskrig och överkonsumtion.

Men det finns också mycket poesi i stoikernas skrifter, inte minst hos Marcus Aurelius. Sellars beskriver honom som ”en man i övre medelåldern som gör sitt bästa för att hantera de krav som livet ställer på oss alla”, och bjuder på det här citatet:

”Vilken liten del av den gränslösa, oändliga tiden  var och en av oss tilldelats – den försvinner snart in i evigheten! Och vilken liten del av universums materia, vilken liten del av världssjälen! Och vilken liten jordklump krälar du inte fram över jämfört med hela jorden!”

Karin Svensson