Magdalena Andersson presenterar vårbudgeten. Bild: Ninni Andersson / Regeringskansliet

Vårbudget Nytt i vårändringsbudgeten är insatser för arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. Men stöden till korttidspermittering och omställningsstöd till företag är klart största budgetposter. Mer pengar för att bekämpa arbetslösheten utlovas i höstbudgeten. 

I dag presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten. Totalt omfattar budgeten 45 miljarder kronor, men drygt hälften av summan består av en tidigare presenterad extra ändringsbudget.

Nyheten för dagen består av 1,8 miljarder för att stärka personer som är extra utsatta på arbetsmarknaden: unga, långtidsarbetslösa, nyanlända och personer med funktionsnedsättning.

Det handlar bland annat om 800 miljoner till så kallade kombinationsutbildningar, där man under ett år läser SFI parallellt med en yrkeskurs. Liksom det intensivår som Arbetsförmedlingen sjösätter idag handlar det om att korta vägen till etablering för nyanlända. Dessutom byggs utbildningsplatser på folkhögskolor ut och fler ska få möjlighet att läsa en sommarkurs på högskolan.

För unga ger regeringen extra pengar till kommunerna med förhoppningen om att de ska kunna skapa 15 000 nya sommarjobb, varav hälften är tänkt att reserveras för familjer med socioekonomiskt låg status. En mindre summa läggs också på att underlätta för personer med funktionsnedsättning att kunna ta ett jobb.

Magdalena Andersson, som deklarerade att ”jobben, jobben, jobben” är regeringens prioritering, säger att det i den här budgeten framför allt handlar om att behålla de jobb som finns medan det kommer att se annorlunda ut i höstbudgeten.

– Den här budgeten handlar väldigt mycket om att rädda jobb så fler inte ska bli arbetslösa, och så att man snabbt kan återstarta ekonomin. I takt med att de akuta krisåtgärderna kan fasas ut så kommer naturligt en större del av budgeten handla om människor som står långt från arbetsmarknaden, säger Magdalena Andersson till Dagens Arena.

Medan Sverige tillhör de fem EU-länder med högst arbetslöshet, pekar regeringen istället på sysselsättningsgraden där Sverige ligger bra till. Anledningen till att arbetslösheten inte pressats ned mer är att fler har sökt sig till arbetsmarknaden och att arbetskraftsdeltagandet därför har ökat, menar finansministern.

– Det beror bland annat på att regeringen aktivt bedrev en politik för att utrikesfödda kvinnor skulle komma ut på arbetsmarknaden genom att avskaffa vårdnadsbidraget och göra om föräldraförsäkringen. Det var ju väldigt framgångsrikt, och det är därför arbetslösheten inte har sjunkit tillbaka.

– I andra länder har många kvinnor lämnar arbetsmarknaden under krisen, det har inte hänt i Sverige. Så det finns anledning att tänka igenom frågan om man ska ha ett nytt arbetslöshetsmål så man inte fokuserar på fel saker, säger Magdalena Andersson.

Regeringen bedömer att de samlade budgetsatsningarna 2019-2021 gynnar låginkomsttagare mer än höginkomsttagare, och kvinnor mer än män. Samtidigt fortsätter inkomstklyftorna att öka, främst beroende på ökningen av kapitalinkomster. Grupper som är beroende av transfereringssystemen fortsätter å sin sida att halka efter i inkomstutveckling, exempelvis de som inte har heltidsarbete och ensamstående kvinnor med barn.

På frågan om vad regeringen vill göra framöver för att höja nivåerna i transfereringssystemen, svarar finansministern med att peka på vad man redan har genomfört under pandemin.

– Pandemin har satt blixtbelysning bland annat på nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen och där är jag väldigt stolt över att vi både kunnat höja taket och golvet i arbetslöshetsförsäkringen och att den ligger kvar efter valet. Vi har också kunnat genomföra förbättringar i sjukförsäkringen och där får vi också se vad vi socialdemokrater ska gå till val på, säger Magdalena Andersson.

Hon intygar också att de har en fortsatt ambition om att höja skatten på kapitalinkomster, i första hand vad gäller de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag.

Magdalena Andersson tror dock inte att det kommer vara möjligt under nuvarande mandatperiod att röra kapitalbeskattningen.

– Det är ingen hemlighet att jag och regeringen vill och har försökt att beskatta kapitalinkomster hårdare, men jag blev hotad av misstroendevotum av riksdagen om jag ens la fram det förslaget. Centerpartiet är väldigt intresserade av att människor ska kunna fortsätta plocka ut miljoninkomster lågbeskattat, säger finansministern