Europarådet fortsatt kritiskt mot svensk partifinansiering

Sedan 2014 måste samtliga svenska partier redovisa sina inkomster. Men Greco, Europarådets grupp mot korruption, ser fortfarande brister i det svenska redovisningssystemet.

Det är inte första gången som det svenska systemet för partifinansiering kritiseras. Tidigare påtryckningar från Europarådet ledde till att Sverige införde en ny lag 2014. I dag måste därför alla politiska partier redovisa sina inkomster. Men Greco, en grupp inom Europarådet som arbetar mot korruption, anser att reglerna måste skärpas ytterligare, skriver TT.

Det finns nämligen fortfarande inget förbud mot att ta emot anonyma donationer. Dessutom anser Greco att Sverige bör införa redovisningstvång även när det gäller utgifter, tillgångar och skulder – för partier såväl som för enskilda kandidater.

Före lagen 2014 hade frågan om redovisningsskyldighet kring partibidragen kritiserats starkt av Moderaterna, som argumenterade för att det borde vara frivilligt för partierna att själva bestämma om de ville redovisa eller ej.

–  Sverige har en tradition av att reglera detta genom frivilliga överenskommelser och det har fungerat väl, sa den dåvarande partisekreteraren Sofia Arkelsten till Svenska Dagbladet 2011.

Frågan ledde dock till oenighet inom partiet, och hösten 2011 lämnade den dåvarande moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson partiet i protest mot hemlighetsmakeriet kring vilka som står som finansiärer.

– Jag vill inte vara medlem i ett parti som inte berättar var man får sina pengar ifrån. Jag satt i näringsutskottet när vi skulle sälja statliga bolag. Under den processen hade jag ingen aning om den som köpte bolaget var någon som hade gett Moderaterna stöd, och därför fick någon form av favör i förhandlingarna. Det tyckte jag var en väldigt obehaglig känsla, sa Anne-Marie Pålsson då till Svenska Dagbladet.

Efter kritik från Europarådet svängde dock Moderaterna i frågan under 2014. Efter att lagen trätt i kraft och samtliga partier för första gången hade rapporterat in sina bidrag, framgick det att Moderaterna också var de som tog emot mest bidrag, med 30 miljoner under 2014, tätt följda av Sverigedemokraterna som tog emot 29 miljoner enligt Dagens Industri.

Båda partierna uppgav att pengarna främst var interna bidrag från partiernas egna lokalavdelningar och länsförbund, vilket väckte frågor om huruvida privata bidragsgivare valde att ge donationer via förbund för att slippa offentliggöras. Socialdemokraterna ville därför utöka redovisningsplikten till att även omfatta lokalavdelningar och länsförbund, rapporterade SVT i juli 2015.

– Det är viktigt för väljarna att veta om det finns några kopplingar mellan politiska partier och bidragsgivare, risken är att bidragsgivare skulle kunna ställa krav på politiska beslut och på politiska förändringar, sa Carin Jämtin (S).

Grecos kritiska rapport ses för närvande över av en kommitté tillsatt av regeringen. Svaret på rapporten skulle ha presenterats sista april, men kommittén har begärt förlängning till årsskiftet.

FAKTA: Partibidrag i Sverige

• Alla svenska partier måste sedan april 2014 enligt lag redovisa var de får sina intäkter ifrån.
• Partiernas intäkter kan förutom det statliga partistödet bestå av bidrag från andra delar av partiorganisationen, bidrag från privatpersoner, företag och organisationer eller anonyma bidrag.
• Alla bidrag från privatpersoner som är högre än 22 200 kronor måste redovisas med namn.
• Partierna ska redovisa sina intäkter på central nivå till Kammarkollegiet varje år.
• Partistöd ska bara utgå till partier som inte tar emot anonyma bidrag. Något allmänt förbud finns dock inte.