Det är ingen slump att 2008 års Nobelpristagare i ekonomi heter Paul Krugman. Tre decennier av konservativ dominans inom den ekonomiska teorin och politiken kulminerar i en finanskris som sprider sig över hela världen. I dag talar Paul Krugman i Stockholm om en möjlig New Deal för vår tid. Och sent omsider verkar Nobelpristagarens teorier ha nått fram till den svenska regeringen.
Att försvara den afghanska regeringen är lika viktigt som det var att stödja den spanska republiken under inbördeskriget. Ändå är frågan om Afghanistan svidande svår. I riksdagen ligger regeringens omdiskuterade förslag att skicka fler svenska soldater. Ytterligare 110 personer. Det låter blygsamt. Men är en ökning på mer än 25 procent.
Varselnivån i Sverige i oktober 2008 var som bekant den högsta sedan nittiotalets krisår och än så länge drabbas mest industrin. Men krisen sprider sig snabbt: från exportindustrin, till tjänstesektorn och slutligen till offentlig sektor. 2009 blir precis som arbetsmarknadsministern uttryckte saken "ett riktigt skitår".
Sedan socialdemokraterna hamnade i opposition har partiet effektivt tigit ihjäl storstadsfrågorna och alla andra frågor som tangerar segregation-integration-migration. Det nya, tätare, samarbetet med vänsterpartiet och miljöpartiet kommer att ge socialdemokraterna en oumbärlig knuff i ryggen.
Förhoppningsvis slipper vi ens den hypotetiska föreställningen av en badtunna där Mona Sahlin, Lars Ohly, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand byter svett med varandra. Men om badtunnor har kommit att symbolisera varaktiga förbund politiska partier emellan, så är vi sedan i går ett steg närmare den bilden.
I förra veckan kom ett talande bevis för hur prioriterad feminismen är inom svensk socialdemokrati. Angående att Sverige inte längre kan titulera sig "Världens mest jämställda land" skrev Mona Sahlin:
Vi bevittnar en global ekonomisk kris utan motstycke i "modern" tid. Hur djup nedgången blir är svårt att förutse. En sak är glasklar. Arbetslösheten kommer att öka. Tio procents öppen arbetslöshet om två år är dessvärre en högst realistisk prognos. Regeringen måste införa en amnesti för dem som nyligen har lämnat a-kassan och som nu förlorar jobbet.
Dramatiken inatt när General Motors, Ford och Chrysler lade fram sina framtidsplaner för den amerikanska kongressen, bådar inte gott för de svenska bilfabrikerna. Volvo ska säljas och Saab ska det inte satsas en cent i. Samtidigt blöder de svenska bilmärkenas amerikanska ägare ymnigt.
Så blev det ändå Hillary Clinton som utnämndes till utrikesminister. Det internationella samfundet får alltså förbereda sig på att en representant från de politiska klanerna Bush och Clinton fortfarande återfinns bland världens absolut mäktigaste personer.
Finansminister Anders Borg stod för nyspråket på moderaternas framtidskonvent i helgen, när han röt tillbaks åt alla dem som tycker att finanskrisen, lågkonjunkturen och varslen kanske kräver en annan statsbudget än den som lades fram tidigare i höst. LO, TCO och Svenskt Näringsliv går enligt Borg numera under samlingsnamnet "underskottsfalangen".
SNS Välfärdspolitiska rapport har titeln "Fattigdom i folkhemmet". Men det är snarare en rapport om socialbidragen. I och för sig ett viktigt ämne.
Höj taket i a-kassan och sänk avgifterna rejält, men tillfälligt under säg två-tre år! Det föreslog tjänstemännens centralorganisation TCO igår i ett brev till regeringen. Ett uppslag som ger finansminister Anders Borg en chans att rädda ansiktet på regeringen.
Det är tyst i husen. Ute faller snön. Alla väntar på hur regeringen ska lösa frågan om fildelningslagen.
Lord Tebbit, den brittiska konservative politikern, föreslog 1990 ett så kallat Cricket-test. Enligt Lord Tebbit skulle måttet på om en invandrare integrerats i det brittiska samhället vara huruvida denna person hejade på England i Cricket istället för sitt hemland. Tebbit sa nyligen att om folk bara hade lyssnat på honom så hade bombdåden i London 2005 inte inträffat.
Varför säger statsminister Fredrik Reinfeldt så konstiga saker om den snabbt växande arbetslösheten?
