Förslaget att Agneta Dreber från matindustrins arbetsgivarorganisation ska bli styrelseordförande för SR är häpnadsväckande och skamligt. I stället för att välja en lobbyist borde SR:s ansikte utåt sökas i den vetenskapliga, journalistiska eller kulturella sfären.
Det verkar pinsamt även för en högerregering att erkänna att dess politik är till för de välbeställda. Därför klamrar den sig fast vid arbetsmarknadsaspekterna av rut-avdraget. Man frågar sig varför regeringen inte har andra arbetsmarknadspolitiska visioner för invandrare än att skaffa dem städjobb.
De banker som vållat finanskrisen och låtit skattebetalarna ta smällen behåller sina bonusar och börjar nu göra spekulationsaffärer. Politiken måste bli mer handlingskraftig. Reformer för att göra människor mindre utsatta för ekonomins kastvindar är det främsta vaccinet mot extremism.
Konservativa debattörer träder fram allt mer som representanter för en intolerant högermilitans. Dessvärre finns också sådana inslag i de borgerliga partierna. Konservatismen är nödvändig i det politiska samtalet. Men den måste inrymma en helt annan tolerans och öppenhet än vi ser tendenser till i dag.
Sverige har blivit ett samhälle som värnar system i stället för medborgare. Människor flyttas från en myndighet till en annan. Ingen tar helhetsansvaret och försöker hålla ihop samhället och människorna i det. Det är det sjuka Sverige av i dag.
Hur kommer finanskrisen att förändra politiken? Förra veckan kom EU-kommissionens svar. Den ihållande kritiken mot ekonomism och trånga marknadsperspektiv har äntligen tagit skruv. I kommissionens förslag förekommer avreglering och konkurrensutsättning inte ens som begrepp.
Finns det alternativ till växande klyftor mellan dem som har förmånliga privata socialförsäkringar och dem som får nöja sig med den allmänna försäkringen? Ja, men debatten handlar om hundägares skatteavdrag, medan de avgörande trygghetsfrågorna saknas på dagordningen.
Vi skriver år 2010, 8 mars, internationella kvinnodagen. Alltjämt går det inte att se saken på ett annat sätt än att kvinnor är andra klassens medborgare. Ibland inte ens det.
Under vintern har bakslagen för demokratin varit många i Turkiet. Den hårdnande maktkampen mellan regeringen och militären riskerar att orsaka irreparabla skador. Desto viktigare att inte överge Turkiet. EU-stöd måste gå till dem som i motvind arbetar för jämställdhet, demokrati och fred.
Framtidens jobbtillväxt finns i den privata tjänstesektorn. Framtidens välfärdsbehov kommer att vara stora. Frågan är vem som kan adressera dessa två utmaningar och peka ut en riktning för Sverige. Den som lyckas vinner inte bara nästa val utan också den ideologiska striden om framtiden.
DN saknar för första gången verklig chefredaktör. Gunilla Herlitz agerar som vd och Jonas Bonnier som styrelsens ordförande. Båda med chockdoktrinen som arbetsmetod. Rymmer krispolitiken någon enda publicistisk idé om framtidens morgontidning?
En självklarhet verkar ha gått förlorad i debatten om avdrag för hushållsnära tjänster: det finns en begränsad mängd skattepengar. Det är förvisso en fantastisk känsla att komma till ett nystädat hem. Det betyder inte att skattemedel ska subventionera den känslan.
Det var länge sedan ett könsrelaterat problem på arbetsmarknaden uppmärksammades så som det om sexuella trakasserier inom teatern. Lojalitetskrav, dåliga anställningsvillkor och bristande ledning kan förklara de höga siffrorna. Villkoren för kvinnor inom teatern reser frågor om den övriga arbetsmarknaden.
Nu när det värsta snökaoset i trafiken lättat en smula kan det sägas: Det är inte främst snöns och kylans fel. Vad vi bevittnat är ännu ett exempel på vad som brukar kallas marknadsmisslyckande. Frågan är varför regeringen vill upprepa det.
Nyamko Sabuni låter en utdömd rapport ligga till grund för en kartläggning om radikal extremism. Hon utgår från idén att det finns problem i förorterna som det hittills inte varit "politiskt korrekt" att tala om. Att idén saknar all vetenskaplig förankring spelar mindre roll.
