
Kommunerna ska inte behöva prioritera mellan räntor och välfärd.
I dokumentären Minnet av Messaure berättas om ett samhälle som i början av 1960-talet hade en befolkning på runt 2 300 invånare, men som det i dag knappt finns ett spår av.
Tätorten Messaure växte fram vid utbyggnaden av Messaure vattenkraftverk, och försvann vid byggets färdigställande nästan lika snabbt som den byggts upp. Redan 1975 upphörde Messaure att betraktas som en tätort.
Vid utbyggnaden av vattenkraften uppstod tillfälliga samhällen på flera håll runtom i Norrbotten, men Messaure var det största.
Lika viktig omvandling
Nu pågår en ny industriomvandling i Norrbotten, en omvandling som troligen kommer att vara minst lika viktig för Sverige som utbyggnaden av vattenkraften. Omkring 4 000 personer arbetar idag med uppbyggnaden av det fossilfria stålverket Stegra i Boden, mer än dubbelt så många som i Messaure. Lika många kommer sannolikt behövas när SSAB på allvar sätter igång med bygget av sin motsvarighet i grannkommunen Luleå. Samtidigt gör LKAB i Kiruna miljardinvesteringar i nya fyndigheter och en ny huvudnivå 1 600 meter under jorden.
Norrbotten har på några år blivit möjliggöraren när Sverige och Europa dels vill ställa om till en grönare ekonomi och dels vill göra sig mindre beroende av import från andra delar av världen. Malmen, jordartsmetallerna och den billiga fossilfria energin har gjort länet högintressant.
Krävs offentliga investeringar
Det är dock inte bara företag som står för satsningarna. Det krävs enorma offentliga investeringar för att det värde som finns under jorden ska kunna förädlas och transporteras vidare ut i världen. Vägar, järnvägar, hamnar, elnät, sjukhus, skolor, vårdcentraler, ja, listan över allt som behövs för att industrisatsningen ska bli av kan göras hur lång som helst. Men trots att både Sverige och EU ser omställningen som samhällskritisk och direkt nödvändig är det enskilda kommuner som tvingas genomföra en stor del av dessa investeringar.
Många norrbottenskommuner har dragit på sig stora skulder för att klara av investeringarna så att företagens satsningar kan bli verklighet. Även om framtida skatteintäkter möjligen betalar investeringskostnaderna bör resten av Sverige fråga sig om det inte vore rimligt om risken och finansieringen delas på ett mer rättvist vis.
Måste bidra
Om inte annat är Norrbottens förhandlingsposition att ställa krav på statliga och företagsmässiga motinvesteringar stark. Malmen och mineralerna ligger där de ligger, och industrierna och kunskapen som finns där flyttar man inte i första taget.
Vi som står i beroende till vårt nordligaste län måste bidra till finansieringen, så att kommunerna inte tvingas prioritera mellan räntekostnader och välfärd. Det riskerar annars att bli grogrund för ett lokalt motstånd mot de satsningar som Sverige och Europa behöver.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
