Olivia Colman och Alexander Skarsgård i "Wicker" Foto: Scanbox

Wicker

En saga som träffsäkert skärskådar girighet, avundsjuka och kvinnoförtryck. Jon Andersson har sett “Wicker”, en dramakomedi om äktenskapet mellan en fiskarkvinna och en korgman med Olivia Colman och Alexander Skarsgård i huvudrollerna.

En kvinna som säljer fisk (eller Fisherwoman som hon kallas i filmen) bor i utkanten av en liten by. Hon hånas ständigt av de andra byborna för att hon är ogift och för att hon stinker fisk. Men hennes tjänster är populära och de andra byborna köper mer än gärna hennes fisk. 

Leder till avundsjuka

Byborna är skrockfulla och har flera ritualer, inte minst i samband med bröllop. Efter att skräddarhustruns syster och värdshusets diskare har gift sig ska alla ogifta kvinnor skaka små korgar med ägg som ska avge gul rök. Men Fiskarkvinnan tappar sin korg vilket gör att den börjar skaka av sig själv för att sedan utsöndra lila rök. Något som betyder att det är hon som är näst på tur att gifta sig. Ett dåligt omen enligt de andra byborna som har svårt att se hur den fiskluktande och kufiska fiskaren ska kunna hitta en man att gifta sig med. 

Olivia Colman och Alexander Skarsgård är ett fint par i rollerna som Fiskarkvinnan och Korgmannen. Foto: Scanbox

 

Men Fiskarkvinnan beslutar att ta saken i egna händer. Hon beger sig därför hem till Korgflätaren, som säljer saker av  korgmaterial till byborna, och ber honom att göra en man till henne. Hon ombeds att komma till kapellet om en månad så ska han leverera det hon önskar. Mycket riktigt. En månad senare står en man helt gjord av korgmaterial vid altaret redo att gifta sig med Fiskarkvinnan.

Det ska snart visa sig att Korgmannen är den idealiske mannen. Han är fantastisk i sängen och han och Fiskarkvinnan har så vild sex att sängen går sönder. Men Korgmannen visar sig också ha andra talanger. Han lagar taket och fixar saker i huset som Fiskarkvinnan inte har tid med. Men framför allt är han en trofast äkta man som verkligen älskar sin hustru och inte ägnar sig åt falskspel och skvaller som de andra. Något som snart leder till en stor avundsjuka från bybornas sida. De som tidigare sett ner på Fiskarkvinnan vill nu ha vad hon har. 

Effektfullt slut

Låt inte den något udda historien avskräcka er. “Wicker” är en underbar saga som på ett träffande sätt skärskådar människans småaktighet. Girighet, avundsjuka och kvinnoförtryck. Allt kommer upp till ytan på ett träffande sätt. 

Olivia Colman visar än en gång att hon är en av världens bästa komediskådespelare. Utöver komiken bidrar hon också med sårbarhet i rollen som Fiskarkvinnan, vilket ger både hennes rollfigur och hela filmen en känslomässigt drabbande sida. Alexander Skarsgård lyckas också på ett övertygande sätt visa sin känsliga sida i rollen som Korgmannen. En imponerande bedrift med tanke på att hans ansikte är begravt bakom en enorm korgmask. Peter Dinklage är också mycket bra i rollen som den självsäkre och empatiske Korgbindaren. 

I en recension av en film som “Wicker” måste man förstås också nämna specialeffekterna. Det är bara att konstatera att filmmakarna har gjort ett fantastiskt jobb med att få Korgmannen att likna en riktig människa med ansiktsuttryck och kroppsspråk. 

Helhetsintrycket av Alex Huston Fischers and Eleanor Wilsons film är positivt.  “Wicker” blir en perfekt  allegori för den mänskliga småaktigheten och girigheten blandat med en feministisk touch. Det gäller inte minst det effektfulla slutet som sätter punkt för en både tankeväckande och underhållande film. 

Jon Andersson