
En framgång för alla som vill se något annat än den starkes rätt. Israels regering har skäl att frukta slutsatserna efter utgången i Haag.
Det är en historisk dom. Aldrig tidigare har en stat dömts för folkmord, men regimen i Myanmar fälldes på flera punkter för just detta för det de väldiga övergreppen mot folkgruppen rohingyas under 2017.
Den internationella domstolens ordförande Iwasawa Yuji läste upp domen på torr, saklig juristprosa. Paragrafer vägdes mot bevis. Den som vill förstå hur juridik i allmänhet och internationell rätt i synnerhet fungerar kan med fördel lyssna igenom de två och halv timme det tog att läsa upp domen.
Det knastertorra gjorde domslutet desto mer förödande för Myanmar.
Över 700 000 tvingades fly
Förtrycket av rohyingas har pågått i decennier. Under många år före den stora fördrivningen 2017 stängdes stora grupper rohyingas in i läger i Rakhinestaten och särskilda lagar förbjöd just rohyingas att skaffa fler än två barn. De som föddes förnekades födelsebevis och medborgarskap.
Under många år har militären också attackerat dem, mördat män i vapenför ålder och våldtagit och mördat kvinnor. Deras byar och hem har bränts.
2017, efter att en väpnad gerilla angripit några polisstationer, skalades våldet upp till en mer industriell skala.
Över 10 000 människor dödades. Kvinnor våldtogs. Särskilt graverande var bevisen för att barn mördats med det uttalade syftet att begränsa rohingyernas möjligheter att överleva som grupp.
Hem och byar brändes upp. Över 700 000 människor tvingades fly till Bangladesh, och regimen i Myanmar har gjort allt för att de inte ska kunna återvända. Bland annat har de byggt nytt där byar bränts upp, och ersatt befolkningen där med människor från den burmanska majoritetsgruppen.
Domstolen hade också att ta hänsyn till Myanmars påstående att syftet inte alls varit folkmord utan en jakt på ”terrorister”, det vill säga de väpnade grupper som stridit för rohingyernas sak.
Domare Iwasawa Yuji var tydlig: det våld som användes för att uppnå ett sådant syfte var långt ifrån motiverat. Och ett syfte, att komma åt skurkar, behöver inte utesluta att ett annat: att mörda och fördriva en folkgrupp.
Det var staten Gambia som tog processen mot Myanmar till i domstolen i Haag. Den har pågått i åratal. Den som minns turerna i början vet att detta också har varit den burmesiska demokratirörelsens ledare Aung San Suu Kyis mest förnedrande ögonblick.
Vid den tiden hade Myanmar haft några år av försiktig demokratiprocess. Suu Kyi hade valts till landets ledare, även om hon formellt inte kunde bära upp titeln som statschef. Militären i gjorde i praktiken som de ville när det gällde alla säkerhetsgrågor. Men det var Aung San Suu Kyi som representerade regeringen i Haag.
Demokratiaktivisten och Nobelpristagaren var plötsligt en av de onda.
Om hon gjorde det av övertygelse eller om det bara var ett sätt att rädda den sköra demokratiprocessen får vi kanske aldrig veta. Sedan militärkuppen 2021, som dödade hela demokratiprocesen, sitter Aung San Suu Kyi i fängelse.
För alla som tror på internationell rätt är domen i Haag en enorm seger. Det känns nästan som en fläkt från en annan tid.
Under 1990-talet föddes ju drömmen om en internationell rättsordning, där den starkes rätt inte längre var den enda normen. Även stater som begick stora övergrepp skulle kunna dömas. Att något var en ”intern angelägenhet” skulle inte längre kunna ursäkta brott mot mänskligheten.
Sedan dess har vinden blåst i en annan riktning, inte minst symboliserat av Putins Ryssland, Xi Jinpings Kina och Trumps USA. Ledare som av en händelse i dagarna sammanträder i Kina, möjligen för att samtala kring en världsordning där just de ska slippa underordna sig den internationella rätten.
Och då kommer domen mot Myanmar. Som ett ljus i mörkret.
Experter på folkrätt pekar också på att den här domen kan få konsekvenser för den juridiska processen mot Israel, som anklagas för folkmord i Gaza.
Det återstår att se hur den processen fortskrider, men det är en seger att en brutal, förtryckande stat som Myanmar kunde dömas.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
