Krönika Ett år efter a-kassereformen får arbetslösa mindre pengar och täckningsgraden har sjunkit. Facken kan inte heller längre skydda sina medlemmar mot nedtrappningen. En ny regering bör återupprätta a-kassan, skriver German Bender.
”Det kan vi inte gå med på.” Så sa Jimmie Åkesson till Dagens Nyheter i slutet av augusti 2022 om en sänkt a-kassa. Om Moderaterna ville skära i försäkringen skulle SD gå i opposition. När partiet i oktober samma år röstade fram Ulf Kristersson sa Åkesson i riksdagen att ”vi är överens om att behålla a-kassan på nuvarande nivå”.
Du kan aldrig gissa vad som hände sedan.
SD röstade för Tidöregeringens sänkning av arbetslöshetsersättningen från 80 till 70 procent redan efter 100 dagar och till 65 procent efter 200. För den som tjänar under drygt 31 000 kronor kommer sänkningen 100 dagar tidigare än förut.
Försäkringen urholkad
Folksams bedömning av effekten var ovanligt tydlig: ”Sammanfattningsvis kan konstateras att den nya a-kassan kommer att omfatta fler och ge högre ersättning för personer med högre arbetsinkomster och med en kortare eller ingen medlemstid i en a-kassa. Merparten av de försäkrade kan emellertid förväntas få en sammanlagd ersättning som är lägre än vad den gamla a-kassan skulle ge.”
Nu har det gått ett år sedan förändringarna trädde i kraft.
Fackförbundet Handels har räknat på en arbetare som tjänade 30 000 kronor i månaden före skatt. Första månaden som arbetslös får hen ut 15 800 kronor efter skatt, 65 procent av den tidigare nettoinkomsten. Karensdagar och högre skatt på ersättningen äter upp en stor del av de utlovade 80 procenten. Efter 200 dagar återstår 59 procent. ”A-kassan är så låg att jag inte kan äta ordentligt längre”, skriver en arbetslös medlem i Handels enkät.
Högre upp i lönetrappan är försäkringen också urholkad. Taket ligger på 34 000 kronor i månaden. En privatanställd tjänsteman med medianlön, knappt 47 000 kronor, får från dag 201 ut 22 100 kronor före skatt. Det är mindre än hälften av lönen. I början av 1990-talet gav a-kassan en motsvarande tjänsteman 80 procent av lönen, enligt Unionen.
Skriva om villkoren
Den som tjänar över taket har länge kunnat skydda sig med en inkomstförsäkring via facket. Unionens försäkring gav till exempel 80 procent av lönen upp till 60 000 kronor. Med den nya lagen urholkas det skyddet. Om a-kassan och inkomstförsäkringen tillsammans betalar ut mer än 70 procent av lönen efter dag 100 dras mellanskillnaden av från a-kasseersättningen.
Tidöpartierna har varit tydliga med att nedtrappningen inte ska kunna neutraliseras av en privat försäkring.
Facken har därför tvingats skriva om sina villkor så att även inkomstförsäkringen trappas ned. Flera fackförbund har använt försäkringen som ett av argumenten när de värvar medlemmar och därför finns det nu en oro för hur försämringen kan påverka värvningen.
Jag anar att Tidöpartierna inte är lika bekymrade över fackens medlemsvärvning.
Inkomstförsäkringen är ett privat avtal som medlemmarna betalar med sina egna fackavgifter. Det är märkligt att borgerliga partier som säger sig värna avtalsfriheten kan försvara att staten bestämmer vad en sådan kompletterande försäkring får ge.
De värst drabbade
De positiva effekterna då?
Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) motiverade nedtrappningen med att det gamla systemet ”passiviserat människor”. Britz presenterade dock inte några belägg för det nedsättande uttalandet, såsom forskning eller en självupplevd passivitet av att ha gått på a-kassa.
Akademikernas a-kassa har jämfört sina medlemmar före och efter reformen och ser ingen skillnad i hur snabbt de får nytt arbete. Men även om det skulle påskynda processen är det inte självklart positivt. LO och Unionen varnar för att en låg a-kassa pressar arbetslösa att ta första bästa jobb, även när det inte motsvarar deras kompetens. Att matchningen kan försämras av en låg a-kassa har stöd i tidigare forskning.
Värst drabbas kanske de som aldrig kommer in i försäkringen.
Andelen öppet arbetslösa som får ersättning från a-kassan har legat under hälften i 15 år, enligt Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ett uttalat mål från Tidöpartierna var att fler skulle omfattas. Men under den nya a-kassans första kvartal omfattades bara 38 procent av de nyinskrivna arbetslösa, visar inspektionens uppföljning. Det är lägre än samma kvartal året innan.
Den som trots allt kvalificerar sig kan dessutom få en kortare ersättningsperiod än med de gamla reglerna. I år har 30 procent av dem som beviljats ersättning i LO-förbundens a-kassor fått färre än 300 dagar, mot 16 procent i tjänstemännens kassor, visar tidningen Arbetets genomgång. För en deltidsanställd städare räcker det att lönen några månader om året hamnar under 11 000 kronor för att ersättningsperioden ska krympa.
Ändra samordningsregeln
Inför årets riksdagsval granskade vi på Arena Idé partiernas ställningstaganden om a-kassan. De rödgröna partierna röstade nej till nedtrappningen, men Centern ville göra den ännu brantare och dessutom sänka taket.
Nu försöker de fyra partierna bygga ett nytt regeringsalternativ och a-kassan borde stå högt på agendan. Alla fyra partiernas väljare förlorar nämligen på dagens system.
Arbetare i LO-yrken får oftare korta perioder eller står helt utanför. Tjänstemän och akademiker har förlorat en trygghet de själva betalat för.
Socialdemokraterna skrev redan i sin budgetmotion för 2026 att fackens inkomstförsäkringar inte ska påverkas negativt. För Centerpartiet borde den principen vara lätt att ställa sig bakom. Den handlar om rätten att teckna ett privat försäkringsavtal, och ett lägre tak i a-kassan (som Centern föreslagit) gör detta ännu viktigare.
Ett första steg är att ändra samordningsregeln så att inkomstförsäkringen åter får fylla upp till 80 procent av lönen. Det kostar staten ingenting i direkta utgifter, eftersom medlemmarna betalar premierna. Vidare bör nedtrappningen bort och alla som kvalificerar sig få 300 dagar. Taket bör höjas kraftigt och räknas upp i takt med lönerna.
Återupprätta en anständig a-kassa
En ofta förbisedd effekt av försämrade trygghetsförsäkringar är en minskad efterfrågan i ekonomin. Fackförbundet Unionen varnade redan i maj för att den urholkade a-kassan får hushållen att spara och fördröjer återhämtningen.
Det finns alltså goda skäl för både höger- och vänsterpartierna i en ny regering att återupprätta en anständig a-kassa. Om inte annat av egenintresset att värna sina egna väljare och sätta ljuset på Sverigedemokraternas svek.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
