Långsiktigheten är kraften – tålamod är utmaningen
Vi människor tenderar att överskatta vad vi kan åstadkomma på kort sikt men underskatta vad vi kan göra på längre sikt. Det är en klyscha som sagts många gånger men den tål att upprepas – inte minst när vi nu går in i en ny avtalsrörelse.
Avtalsrörelsen 2027 berör 3,4 miljoner människor och över 500 avtal ska förhandlas. Precis som många gånger tidigare betonar Svenskt Näringsliv den osäkra omvärlden och att högre löner riskerar att försämra svenska företags konkurrenskraft. Fackförbundet å sin sida lyfter med rätta det faktum att man fortfarande inte tagit ikapp det reallönetapp som inflationen 2022–2023 innebar.
Arbetstiden viktig fråga
I förra avtalsrörelsen – som hade avtal som tog vid under våren 2025 – blev arbetstidsförkortning en viktig fråga för flera fackförbund. Märket för avtalsrörelsen resulterade i löneökningar på 3,4 respektive 3,1 procent, där sammanlagt 0,5 procent avsattes i arbetstidsförkortning. Det var första gången som arbetstidsförkortning var en del av samtliga avtal på industrisidan. Inför kommande avtalsrörelse har Unionen nyligen beslutat om sina prioriteringar. Viktigast är löneökningar och därefter fortsatt arbetstidsförkortning.
För den som drömmer om fyradagarsvecka eller 7 timmars arbetsdag framstår arbetstidsförkortningen från avtalsrörelsen 2025 som smulor. 0,5 procent i arbetstidsförkortning motsvarar 2 minuter och 24 sekunder per dag, det kommer ju ingen märka av? Jo, för i de flesta fall blev utfallet antingen en ledig dag eller ytterligare åtta timmar in på arbetstidsbanken. Med samma takt i framtida avtalsrörelser är den sammanlagda arbetstidsförkortningen fem veckor efter 50 år.
Arbetsmarknaden är ojämlik
50 år är ju extremt långt fram i tiden? Ja, men de stora kliven tar tid. För 50 år sedan lagstiftades den femte semesterveckan. Med idog strävan och samma utfall i arbetstidsförkortning som senaste avtalsrörelsen hade det i dag varit möjligt att ha nästan nio veckors semester.
Det är dock inte så enkelt att alla yrkesgrupper och fackförbund kan avsätta en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortning. Arbetsmarknaden är precis som samhället ojämlikt och ojämställt. För avtal inom yrken med lägre löner, ofta kvinnodominerade inom offentlig sektor, har man från fackligt håll upplevt sig tvungen att prioritera högre lön framför kortare arbetstid. Det är mot den bakgrunden som flera fackförbund driver att arbetstiden ska förkortas genom lagstiftning.
LO begärde i februari förhandlingar med Svenskt Näringsliv för att hantera frågan om arbetstidsförkortning på central nivå. Än så länge har det inte kommit något ut av de förhandlingarna och Svenskt Näringsliv har varit kritiska och inte intresserade av förhandling. Om deras hållning består ökar sannolikt pressen inom LO att istället driva på för kortare arbetstid via lagstiftning.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
