debatt Ersättningar som inte räknats upp i takt med kostnadsökningar har fått stor negativ effekt för kvinnor. Det här eftersom kvinnor är mer beroende av ersättningar från socialförsäkringen, medan män i högre utsträckning har tjänat på värdeökningen på kapital, skriver Tara Twana och Dan Andersson.
Barnbidraget på 1 250 per månad har inte höjts sedan 2018 och borde enbart av det skälet vara 500 kronor högre per månad. Barnbidragets fall är en symbol för samtidens låga värdering av barn och mammor. Barn ska inte behöva få sämre livsvillkor därför att familjens ekonomi är svag.
Inkomster som mer är knutna till kvinnor som föräldrapenning, sjukpenning och pension har bara ökat med 42 procent sedan 1991. Jämför med inkomster från kapital som övervägande del går till män. Där gäller motsatta proportioner.
Skillnaden är häpnadsväckande för sedan 1991 fördubblades realiserade vinster vid försäljning av bostäder eller värdepapper. Därtill tredubblades värdet för räntor, utdelningar och liknande. Det visar SCB 2025 i Inkomstfördelningen 1991–2023.
Decennier av stram socialpolitik får effekter för kvinnor. Ekonomisk jämställdhet handlar ytterst om frihet att kunna lämna en destruktiv relation, men främst om att kunna bilda familj utan ekonomisk otrygghet. Allt färre födda barn är tecken på att Sverige gått i fel riktning.
Lågavlönade kvinnor föder färre barn
Kvinnor med låga inkomster och otrygga villkor föder färre barn än välbeställda. Från världens mest jämställda land är riket nu petad ner till sjunde plats enligt Världsekonomiskt forum.
Trots ökade arbetsinsatser och att kvinnor nu har mer utbildning än män blir utfallet att kvinnor får allt mindre ekonomiska resurser än män. Som ett exempel ökar åter gapet mellan kvinnors och mäns löner efter år 2019 enligt Medlingsinstitutet.
År 1960 till 2010 ökade jämställheten på nästan alla områden. Blev den bara en parentes? Så får det inte bli!
Välfärdens omfattning är avgörande för kvinnors ekonomiska självständighet och för jämställdhet mellan kvinnor och män. Skillnaderna försvinner inte vid pensioneringen utan riskerar att följa kvinnor genom hela livet.
Kvinnor arbetar i stor utsträckning i välfärdens yrken, där hög arbetsbelastning och otillräckliga arbetsvillkor får konsekvenser för både hälsa och sjukfrånvaro. Ett exempel, 46 procent av förskolans barnskötare på säger att de är så underbemannade att det innebär risk för barnen dagligen eller minst en gång i veckan. En ökning från 27 procent år 2021 enligt deras förbund Kommunal.
En “välfärdspolitik” som gynnar kapital
Numera drivs en statlig ”välfärdspolitik” som premierar kapital och inte arbete. Den premierar hushållen med högst inkomster och deras tillgångar.
Samlad överföring till män som följd av succesiva lättnader för företagare samt subventionerat sparande innebär att arbetsfria inkomster ökat väsentlig vilket, knappast är en arbetslinje men i stället nygamla normer med traditionella roller för kvinnor. Det visas i den nyss publicerade boken Jämställdhet. En historisk parentes? (Hjalmarsson & Högberg).
När vård, äldreomsorg och barnomsorg inte räcker till är det fortfarande ofta kvinnor som går ner i arbetstid eller tar ett större obetalt omsorgsansvar. Nedskärningar i förskolan och omsorgen ger ett mer ojämställt Sverige.
Den förra regeringen bär ansvar, men de rödgröna partierna kan klart bättre hävda kvinnors möjligheter.
Vi kräver att en ny regering sätter jämställdhet högt på dagordningen.
- Det måste tydligare redovisas hur inkomster, skatter, kapitalinkomster, offentliga subventioner fördelas mellan kvinnor och män.
- Barnfamiljernas ekonomi måste stärkas, med särskild betydelse för hushåll med små ekonomiska marginaler och ensamstående föräldrar.
- Vård, omsorg och barnomsorg måste ha resurser som gör att kvinnor inte tvingas kompensera genom obetalt arbete eller minskad arbetstid.
Tara Twana, ordförande Stockholms Socialdemokratiska kvinnodistrikt
Dan Andersson, före detta chefekonom LO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
