Utlåningsräntorna höjs men sparräntorna följer inte med.
I filmen Wall Street från 1987 får vi följa den ivriga börsmäklaren Bud Fox (Charlie Sheen) som försöker få in en fot på den hänsynslöse finansmannen Gordon Gekkos (Michael Douglas) företag. Gekko – som ägnar sig åt att köpa företag, stycka upp dem och säga upp stora delar av personalstyrkan – håller i filmen ett anförande med temat greed is good: girighet är bra, girighet är rätt och girighet fungerar.
Budord som tycks ha åkt raka vägen in till bankernas verksamhetsplan, för nu höjs utlåningsräntorna utan att sparräntorna följer med.
Bankerna har ett oerhört maktövertag mot konsumenterna
I dag pressas hushållen av de senaste årens reallönetapp och de oroas återigen över stigande priser till följd av Trumps och Israels krig i Mellanöstern. Därtill kommer förstås bolånetagarnas skräckscenario om en repris på snabbt stigande räntor. Spekulationen om stigande inflation – kombinerat med att många stater just nu lånar stora summor pengar för försvarssatsningar – har också drivit upp marknadsräntorna.
De stigande marknadsräntorna används i sin tur som argument från bankerna när de nu, till hushållens fasa, höjer sina utlåningsräntor. Riksbanken har alltså ännu inte höjt styrräntan, men bankernas utlåningskostnader stiger ändå eftersom räntorna på obligationsmarknaden stigit. Det är på obligationsmarknaden som bankerna får in den största delen av sin finansiering till nya lån. Men obligationsmarknaden är inte det enda sättet att få finansiering, en del kommer också från pengarna vi kunder har på våra löne- och sparkonton.
På denna del av lånefinansieringen har inte kostnaderna för bankerna stigit: hushållen får fortsatt lika lite ränta för sparpengarna, trots att bankerna tar mer betalt när de lånar vidare slantarna. Bland sparekonomer och ekonomijournalister verkar den enda motelden mot bankernas girighet vara en tilltro till att kunderna agerar lika girigt. Det är naivt att tro att det skulle räcka.
För precis som på många andra affärsområden har företagen, i detta fall bankerna, ett oerhört maktövertag mot konsumenterna. Att jämföra bankernas villkor och dessutom ta steget till att faktiskt byta bank kräver kunskap, är bökigt och dessutom tidskrävande. Ännu värre blir det förstås när bankerna agerar på en oligopolmarknad där konkurrensen är bristfällig och vi inte klarar oss utan deras tjänster. Här krävs hårdare regler och tuffare granskning från myndighetshåll, så att bankerna inte utnyttjar sin marknadsmakt på hushållens bekostnad.
Om det är något vi ska vara giriga efter, är det insyn och kontroll av bankerna. Det du, Gekko.
Vilgot Österlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
