ledare När massmördaren öppnade eld på bedjande människor i de två moskéerna i Christchurch sköt han sönder den sista gnutta naivitet vi kunnat unna oss.

Vi kan inte längre ha naiva vapenlagar, som är stiftade för att folk ska kunna ägna sig åt naturvårdande älgjakt och lerduveskytte, men som gör det möjligt för terrorister att lagligt komma över militära vapen. Terroristen i Christchurch hade köpt sitt vapen i en lokal vapenhandlares webbutik.

Samma naivitet ligger bakom det faktum att minst 170 svenska säkerhetsvakter har fått rätt att bära uniform och i vissa fall vapen, trots att de har tydliga kopplingar till nynazistiska organisationer och vit makt-miljöer, som Expressen och Dagens Arbete avslöjade i veckan. Helle Klein, en av Sveriges mest profilerade opinionsbildare, tvingades göra den fasansfulla upptäckten att hennes egen livvakt poserade med vapen och spred högerextremt hat och hot på nätet. ”Han hatar allt jag står för” som hon berättar i en drabbande intervju i Expressen.

Vi kan inte fortsätta vara naiva när det gäller hoten mot vårt öppna, demokratiska samhälle. Terroristen i Christchurch må ha agerat ensam, men han hade radikaliserats i en miljö som har förgreningar i hela världen.

Vi kan inte fortsätta vara naiva när det gäller hoten mot vårt öppna, demokratiska samhälle.

I februari 2017 greps en soldat från tyska Bundeswehr på flygplatsen i Wien när han försökte hämta ett laddat skjutvapen som han gömt på en handikapptoalett. Gripandet ledde, som tidningarna Der Standard, Taz och WOZ har avslöjat, till att ett helt nätverk av högerextrema aktiva och tidigare soldater och poliser i både Tyskland och Österrike rullades upp. Nätverket förberedde sig för ”Dag X”: de chattade om säkra hus och flyktvägar, och upprättade dödslistor på vänsterprofiler och politiker. De ordnade träningsläger, och förmedlade jobb på vaktbolag. Enligt österrikiska Der Standard länkade Christchurch-terroristen till artiklar om nätverket senast för en vecka sedan.

Tidningen T-online, som gått igenom en kopia av Christchurch-terroristens numera raderade Facebook-sida visar på flera kopplingar till högerextrema miljöer i Europa. Inte minst delar han högerextremas besatthet av korsriddarna. Han har besökt otaliga riddarborgar och avsides belägna platser där slag utkämpats mellan dåtidens kristna furstar och osmanska rikets arméer.

Terroristen på Utöya lär ha valt datumet den 22 juli för att korsfararna upprättade Kungariket Jerusalem år 1099. Mördaren som slaktade barn och lärare på Kronans skola i Trollhättan hade valt ett svärd som vapen.

Det är ett gemensamt drag: de framställer sig som en riddare som försvarar kristendomen mot ”hotet från islam”. Fienden är muslimer, och ”globalister”.

I skottgluggen står även Nya Zealands premiärminister Jacinda Ardern. 2008 till 2010 var hon ordförande för den socialdemokratiska ungdomsinternationalen IUSY. Ett år efter att hon avgått utsattes den organisation hon nyss lett ett för fruktansvärt terrorattentat: 69 medlemmar i norska arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF mördades på Utöya den 22 juli 2011.

Jacinda Ardern har bett världen att inte nämna massmördaren från Christchurch vid namn. ”Han ville ha berömmelse. Därför ska han, när jag talar, förbli namnlös.”

Jag ber er, säger Jacinda Ardern, att uttala offrens namn istället. Naeem Rashid, som sköts när han försökte vrida vapnet ur mördarens händer, och hans son Talha, 21 år gammal. Mucad Ibrahim, som bara var tre år gammal när han sköts i al Noor-moskén i Christchurch. Deras namn läggs till dem som mördades på Utöya. Håkon Ødegaard, Ismail Haji Ahmed, Mona Abdinur, Silje Merete Fjellbu. Och de som föll offer för samma terror i Trollhättan. Lavin Eskandar, Ahmed Hassan, Nazir Amso. Vi glömmer er aldrig. Det är vår tids viktigaste uppgift att bekämpa de idéer och det hat som dödade er.