Kristina Ljungros.

Inskränkningar eller förbud mot aborter, avskaffande av offentliga medel till abortvård och av bistånd till länder där abort är lagligt är en del av hotbilden Donald Trump, skriver ordförande Kristina Ljungros.

Valet av Donald Trump till USA:s näste president riskerar att få stora konsekvenser för människors rätt till sin kropp och sexualitet, inte minst kvinnor och hbt-personers.

Trump har under valrörelsen deklarerat sig som motståndare till aborträtten och uttryckte under en debatt att han ville straffa kvinnor som tagit emot abortvård. Han har också sagt att han vill dra in de statliga bidragen till vår systerorganisation Planned Parenthood, som arbetar med rådgivning och upplysning kring sex och samlevnad, reproduktiv hälsa, preventivmedel och abort. Var femte amerikansk kvinna har någon gång besökt Planned Parenthood för frågor om reproduktiv hälsa.

Då jag besökte en abortklinik på Manhattan i New York för ett tag sedan, stod femton abortmotståndare utanför och försökte övertyga personer på väg in att ändra sitt beslut. Planned Parenthood har volontärer som hjälper personer in på kliniken för att de ska slippa verbala påhopp och glåpord. Att arbeta på en abortklinik i USA är förenat med fara och personal vill sällan visa upp sig på bild för rädsla av påhopp. Det är inte ovanligt att abortmotståndare förföljer personal och för ett år sedan sköts både personal och patienter ihjäl på en av Planned Parenthoods kliniker.

Abort är lagligt i USA, men många stater har hittat olika sätt att inskränka aborträtten. Närmare 300 lagförslag har antagits med syftet att försvåra för abortvård, till exempel en obligatorisk väntetid mellan undersökning och ingrepp, vilket blir ett problem för kvinnor med långt avstånd till närmaste klinik.

Donald Trump är inte ensam i sitt abortmotstånd, utan har också valt en vicepresident, Mike Pence, som arbetat aktivt mot abortfrågan. Då Pence var guvernör i Indiana skrev han den mest restriktiva abortlagen i hela USA, men då underkändes laget genom ett beslut i Högsta domstolen.

Sedan årsskiftet finns en plats ledig i USA:s Högsta domstol, och det är inte otroligt att det kommer bli fler platser lediga under Trumps mandatperiod. Det är mycket oroväckande då presidenten nominerar domare i domstolen och det är troligt att Trump kommer att välja en konservativ person. Därmed finns en uppenbar risk för en betydligt mer restriktiv abortlagstiftning i USA.

Trumps tillträde kan också drabba organisationer globalt. Sedan Ronald Reagan har alla republikanska presidenter infört den så kallade Global gag rule, som innebär att USA stoppar allt bistånd till länder där abort är lagligt. I praktiken innebär det att ett oräkneligt antal kvinnor dör till följd av politiken.

Inskränkningar eller förbud mot aborter, avskaffande av offentliga medel till abortvård och information om sexuell och reproduktiv hälsa samt avskaffande av bistånd till länder där abort är lagligt. Det är hotbilden efter valet av Donald Trump. Även om vi inte vet hur Donald Trump kommer att utforma sin politik, så kommer det inte att innebära att fler människor får rätt att fatta beslut om sina egna kroppar.