Patrik Björck (S), arbetsmarknadsutskottet, Sveriges riksdag.

Facken är inte valhänta och uppmärksammar ofta de vidriga villkor som gäller på den svarta arbetsmarknad där bland annat papperslösa befinner sig, skriver Patrik Björck, socialdemokratisk riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet i en kommentar till Lisa Pellings ledare.

Lisa Pelling ger i en ledare i Dagens Arena den 10 mars, uttryck för en märklig syn på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och de fackliga organisationerna i synnerhet. Pelling pekar ut fackföreningarna som valhänta och en orsak till att problematiken med papperslösa på den svenska arbetsmarknaden är ett växande problem.

Dessutom gör Pelling en obegriplig kullerbytta i sin analys om orsak och verkan i migrationspolitiken där hon först konstaterar att mängden av personer som sökt sig till Sverige »spelar roll« för att omedelbart efter det konstaterandet kritisera de åtgärder som vidtagits för att minska mängden av personer som söker sig till Sverige.

Men migrationspolitiken är värd en egen artikel, det jag vill uppmärksamma i den här är att en organisation som av vissa anses stå arbetarrörelsen nära har en ledande företrädare med en sådan syn på fackligt arbete som Pelling.

Arbete på den svenska arbetsmarknaden skall regleras av svenska kollektivavtal.

Pelling menar att facket skall vara »alla arbetstagares yttersta skydd« men förklarar inte vad det skulle innebära. Det innebär att följdfrågorna blir många för att förstå vad Pelling faktiskt tycker att facket skall göra för att inte anklagas för valhänt uppträdande. Pelling vill att facket skall »ha en strategi för människor som inte kan få uppehållstillstånd, men ändå lever och arbetar här«.

Om man läser Pellings text framgår det tydligt att hon menar att den strategin skall innebära att facket skall garantera högre löner, bättre villkor, tryggare anställningar etcetera för personer som saknar uppehållstillstånd eller personnummer.

Om man har den minsta kännedom om svensk arbetsmarknad och följt debatten under de sista åren så är det uppenbart att svensk arbetarrörelse kämpar en hård kamp för att försvara sina medlemmars löne- och arbetsvillkor i den globaliserade värld som dag för dag ritar om spelreglerna. Kampen förs på många fronter, i Sveriges riksdag och i EU. Men framförallt ute på arbetsplatser landet runt där förtroendevalda och ombudsmän organiserar, sluter avtal och tyvärr alltför ofta uppmärksammar de vidriga villkor som gäller på den svarta arbetsmarknad där bland annat papperslösa befinner sig.

Detta är verkliga problem som många fackliga företrädare kan vittna om. Det är inte orsakat av någon valhänthet från facket. Det är något som skall bekämpas av många skäl. Frågan är hur?

Att som Pelling menar det svenska facket skall driva fram bättre villkor för svartarbete är inte svaret på frågan. Svaret på frågan är att svart arbete skall bekämpas och minimeras. Det finns inget alternativ till den »strategin«.

Arbete på den svenska arbetsmarknaden skall regleras av svenska kollektivavtal och beskattas och i övrigt följa svenska lagar.

Patrik Björck (S), arbetsmarknadsutskottet, Sveriges riksdag.