sjukersättning Antalet personer som får sjukersättning väntas minska drastiskt under de närmsta åren, enligt Försäkringskassans prognos. Många blivande pensionärer och hårdare regler är orsaken.
I en nyligen publicerad prognos från Försäkringskassan för hur olika utgiftsområden inom sjuk- och socialförsäkringen väntas förändras kommande år, är stapeln »Sjuk- och aktivitetsersättning« den enda som lutar nedåt – och det rejält.
I december hade 261 000 personer sjukersättning. Den siffran väntas minska till 203 000 år 2022. Och den här utvecklingen följer en period då antalet personer med sjukersättning redan har minskat i snabb takt, år för år.
Förra året minskade gruppen med sjukersättning med 17 000 personer. I år väntas en minskning med 15 000 personer.
Minskningen beror till stor del på att många som har sjukersättning i dag närmar sig 65 år och kommer att pensioneras, men även antalet nybeviljade sjukersättningar sjunker drastiskt och var år 2018 drygt 8 000. Det här kan jämföras med att socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har kallat 18 000 beviljanden om året för »normalnivåer«, och hänvisar till att det var den prognos Försäkringskassan gjorde så sent som 2016.
Läs också: Riksrevisionen: Fler kan ha rätt till sjukersättning
Samtidigt väntas det så kallade ohälsotalet, det vill säga antalet frånvarodagar per år som ersätts från sjukförsäkringen*, som i dag befinner sig på en »historiskt låg nivå« (24,7 dagar), sjunka till 20,8 fram till 2022.
Regeringen har själva reagerat på hur snabbt gruppen med sjukersättning minskar. I april förra året, i samband med att Riksrevisionen riktade kritik mot de strama reglerna för att beviljas sjuk- och aktivitetsersättning, kallade Strandhäll det »problematiskt« att en så låg andel beviljas ersättning i dag.
– Vi har det tuffaste regelverket i hela OECD, sa ministern till SVT Nyheter.
Då var budskapet att regeringen höll på att se över reglerna för att beviljas sjukersättning och att översynen väntades vara klar under sommaren (2018). Nu uppger Socialdepartementet att översynen upphörde när Sverige hade en övergångsregering, men att arbetet med att se över reglerna nu har återupptagits. Något slutdatum nämns inte i mejlsvaret.
Att regeringen tillsatte en översyn var en reaktion på att Försäkringskassan gjorde en skrivelse till regeringen i november 2017 där de föreslog att reglerna skulle lättas upp, både när det gäller vilken typ av arbete man jämför med under en bedömning av rätt till sjukersättning, och möjligheten att ta hänsyn till individuella skäl i prövningen.
Enligt Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, är arbetsförmågeprövningen hårdare inom regelverket för sjuk- och aktivitetsersättning än inom sjukpenningen. För sjukersättningen bedömer man inte bara möjligheten att kunna ta ett »vanligt förekommande arbete«, som inom sjukpenningen (vilket fått kritik för att vara en för hård prövning), utan även möjligheten att ta ett offentligt skyddat arbete, vilket är en anpassad sorts arbete hos offentliga arbetsgivare.
Läs mer: Riksdagen röstar ned förslag om lättnader i sjukersättningen
Åtstramningen av regelverket skedde 2008, men sedan dess har Försäkringskassans bedömningar skärpts ytterligare för bara några år sedan.
– Vi har sett att antalet som beviljas sjukersättning minskat drastiskt, speciellt sedan Försäkringskassan skärpte sin tolkning av lagen 2015, säger Kjell Rautio.
LO menar att regeringens översyn av regelverket för sjukersättning är ett steg i rätt riktning, men vill gå längre.
– Vi skulle vilja att man återinför de särskilda skäl man hade fram till 2008, genom att väga in ålder, men också bosättningsförhållanden och utbildningsbakgrund, när man avgör rätt till sjukersättning. Vi tycker dessutom att man ska ha samma arbetsmarknadsbegrepp som inom sjukpenningen.
LO anser också att personer som bedöms ha långvarig sjukdom och därmed långvarigt nedsatt arbetsförmåga, ska kunna berättigas sjukersättning. I dag är kravet att det rör sig om en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga.
– Har du en långvarig nedsättning i arbetsförmågan ska du inte behöva snurra runt i sjukpenningen, det kan vara stressande för de med långvariga sjukdomstillstånd, säger Kjell Rautio.
* I sjukförsäkringen ingår antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade 16–64 år. Källa: Försäkringskassan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
