Annonser för morduppdrag, exposekonton som förstör ungas liv, sexuella övergrepp eller försök till sexuella övergrepp på minderåriga, våldsbejakande högerextremt eller islamistiskt innehåll, desinformation, bedrägerier och bluffannonser. Techplattformarna tar inte sitt ansvar.
Visst, sociala medie- och spelplattformar har fört mycket gott med sig. Inspiration, underhållning, kommunikation med nya personer, nära och kära. Vuxna älskar att använda dem och barn likaså. Vi lägger en stor del av vår vakna tid på skrollandet och spelandet.
Men föreställ dig en situation där användandet av vilken annan konsumentprodukt som helst – bilar, mat, läkemedel, mobiltelefoner, banktjänster – hade inneburit lika stora risker för allmänheten eller den enskilda som användandet av Snapchat, Tiktok, Roblox och Facebook. Läkemedel och banktjänster omgärdas av rigorös lagstiftning och statlig uppföljning med kraftiga sanktioner för den som bryter mot reglerna. Vad gäller livsmedel har kooperationen historiskt gått före för att se till att maten vi äter blir säker. I fallet med trafiksäkerheten är Volvo ett exempel på ett företag som själva valt att ligga långt fram i utvecklingen.
Ingen verkar ta ansvar
För de digitala plattformarna finns inget av detta. Ingen verkar agera som Volvo och själva vilja göra sin plattform fri från osäkert innehåll. Att en plattform – likt Coop – skulle ägas av sina egna användare känns som en omöjlig fantasi. Kvarstår gör då lagstiftning, statlig uppföljning och sanktioner.
För några veckor sedan var jag moderator på en konferens i ECPAT:s regi. Organisationen arbetar för att förhindra sexuella övergrepp mot barn. De plattformar som medverkade (Tiktok och Snapchat) hävdar att de både följer lagen, har egna rutiner och funktioner för att förhindra just sexuella övergrepp, exposekonton och att minderåriga som delat bilder av sig själva blir pressade på pengar av ekonomiska brottslingar. Trots detta visar en rapport från ECPAT (https://ecpat.se/wp-content/uploads/2020/12/Rapport-Brottsutsatthet_2023.pdf) att det bara är 19 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna som INTE har blivit utsatta för sexualbrott på nätet. Så vad det än är plattformsföretagen gör, är det tydligt att det inte fungerar.
Problemet långt ifrån löst
Sedan 2024 finns EU-lagstiftningen Digital Services Act, som tar sikte på att förhindra olagligt innehåll på plattformarna. En del menar att detta har haft viss verkan, men skrollar du genom ditt eller ditt barns flöde lär du se att problemet är långt ifrån löst. Mina tankar går osökt till GDPR-lagstiftningen som infördes 2018 och som reglerar hanteringen av personuppgifter. Inget företag vill bryta mot GDPR. Varför? Jo, för att de omsättningsbaserade böter du kommer att drabbas av vid upptäckt är oerhört kännbara.
Plattformarna vill gärna skjuta ansvaret ifrån sig. De menar att det som sker på deras plattformar är en spegling av hur samhället i övrigt ser ut. Till viss del kan det såklart stämma, men i de fall som nämns ovan är det ju plattformen som är själva brottsverktyget. Det är där brottet sker och det är kommunikation via plattformen som gör det möjligt.
I andra fall menar de att föräldrarna bör ta ett större ansvar. Indirekt säger de då att man som förälder ska övervaka vad ens minderåriga barn gör eller förmå sitt barn att inte agera på vis som kan innebära risk.
Men givet mängden risker som barnen utsätts för, är det nästintill en omöjlighet, om det inte är det enda du tänkte ägna din fritid åt. Plattformstjänsterna måste ju rimligen vara ungefär lika säkra som det är att skicka barnet på innebandyträning, på bio eller som det är att låta dem äta en korv från kiosken.
01
Skillnaden mot exemplen med Volvo och Coop ovan, är att för plattformsföretagen är det inte vi användare som är kunden. Det är företagen som köper annonser på plattformarna som finansierar deras verksamhet. Plattformarna är mest intresserade av att många människor använder plattformen och att de lägger ner mer och mer tid på just deras plattform. Incitamenten att rensa upp bland sitt innehåll och stävja brott – om det sker till priset av minskad användning – är små.
Och det är just därför som vi medborgare och våra folkvalda politiker behöver trycka på för ökad reglering och mer kännbara sanktioner för plattformsföretagen.
Annars är risken stor att munnen säger en sak och plånboken gör en annan.
Alltmedan vi vanliga dödliga och våra barn – mellan humorklippen och helgaktivitetstrådarna – fortsatt utsätts för brott och försök till brott via plattformarna.
Silvia Kakembo
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
