Vad vill vi egentligen med svensk skola?

Debatt Skolan behöver långsiktighet – från förskola till vuxenutbildning.

När OECD presenterade resultaten från PISA 2022 stod det klart att svenska elevers resultat försämrats i både matematik och läsförståelse och hårdast drabbade är de elever som redan brottas med låga resultat och behöver extra anpassningar/särskilt stöd. Skolverket visar också på ett ökat antal elever som inte uppnår gymnasiebehörighet och i socialt utsatta områden i Stockholm (2025) är det endast 56,2 % av eleverna som fått godkänt betyg i alla ämnen. Samtidigt larmar högskolor om ett ökat antal studenter som saknar grundläggande läs och skrivförmåga. Situationen är allvarlig.

Skillnaderna mellan skolor och elevgrupper ökar, och långt ifrån alla barn får samma chans att lyckas i skolan. Utan kunskaper riskerar barn och ungdomar att stängas ute från arbetsmarknaden, fastna i utanförskap och förlora tilliten till samhällskontraktet. Kunskap är fundamentet för vår demokrati och medborgaren som inte kan värdera information, tolka texter eller förstå samhällsfrågor blir sårbar och ett lätt offer för desinformation och populism.

Det är inte lärarna som har efterfrågat

Ökade dokumentationskrav och digitaliseringssatsningar som saknar forskningsstöd – allt detta har drivits fram uppifrån. Lärarna har inte sett ett behov av en marknadsskola som premierar koncerners vinstkrav. Marknadens logik och nedskärningar har urholkat skolans kompensatoriska uppdrag – från förskolan till vuxenutbildningen. Det är ett stort misslyckande med ett skolsystem som förstärker segregation och ett faktum är att den svenska likvärdiga skolan tillhör det förflutna.

 Vägen framåt

Politiken har nu lovat reglerad tid för lärare och ytterligare resurser till skolan och för att det ska märkas i klassrummen krävs tydliga prioriteringar:

• Reglerad arbetstid som sätter ett tydligt tak för undervisningstid och en garanterad miniminivå för för- och efterarbete i skolan.
• Statsbidrag som öronmärks till förstärkt bemanning och förbättrad arbetsmiljö.
• Tydliga spelregler för skolsystemet som ger rättssäkra likvärdiga förutsättningar och regleringar som stärker likvärdigheten.
• Tryggare arbetsmiljö där hot och våld aldrig accepteras och lärares mandat stärks.
• Färre elever i barngrupperna i förskolan för ökad trygghet och lärande.
• Tidiga insatser redan i förskolan för de elever som är i behov av särskilt stöd.

Vårt budskap

Skolsystemet kan inte lappas ihop med punktinsatser. I stället krävs långsiktighet, ansvar, politiskt mod och ett statligt huvudmannaskap. Det är dags att företrädare från alla partier sätter sig ner och enas om en gemensam färdriktning för svensk skola. Utredningarna är gjorda, förslag till åtgärder behöver klubbas igenom i riksdagen. Det handlar om att skapa långsiktiga förutsättningar i hela utbildningskedjan – från förskolan till vuxenutbildningen.

David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare Stockholm

Britt-Marie Sellin, ordförande för Sveriges Lärare Stockholm.

Debattartikeln publiceras inför en debatt arrangerad av Sveriges Lärare den 18 september i Kungsholmes gymnasiums aula kl.18.00