Politik Vad innebär det om SD tillsätter myndighetschefer och styr polis, militär och underrättelsetjänst?
Det som länge betraktats som otänkbart är nu fullt möjligt: att Jimmie Åkesson får uppdraget att bilda regering. Sverigedemokraterna är störst inom Tidö-samarbetet, avståndet till Moderaterna stabilt och Åkesson själv i vissa mätningar mer populär än Ulf Kristersson. Framför allt vill han nog gärna få det uppdraget.
Frågan måste därför ställas seriöst: Vad händer om Jimmie Åkesson blir Sveriges nästa statsminister?
Kritiker stämplas som fiender
När Åkesson gick med i SD var det ett parti med öppna kopplingar till vit makt-miljön. Rötterna skiljer sig från dess systerpartier i Norden, och än i dag kantas partiet av skandaler, rasistiska uttalanden och misstänkta kontakter med högerextremister och Ryssland. TV4:s avslöjanden om SD:s trollfabriker visade hur svag partiets demokratiska kompass är. Fortfarande stämplas kritiker rutinmässigt som fiender, vare sig de är journalister eller organisationer som Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA.
Om ett parti med sådana rötter och en sådan kultur får bemanna regeringskansliet, tillsätta myndighetschefer och styra polis, militär och underrättelsetjänst – vad innebär det då?
En sak kan vi vara säkra på: Jimmie Åkesson söker makt, och får han den kommer han att använda den. Han tvekar inte att offra hela väljargrupper när det gynnar honom. Som när han svek sitt löfte om a-kassan eller bytte åsikt om vinster i välfärden för att vinna stöd hos nya mäktiga vänner i näringslivet.
Dagens SD-ledarskap gick med i en liten sekt och förvandlade den till en av Sveriges tyngsta politiska aktörer. Man kan tycka illa om det, men det visar en imponerande organisatorisk kapacitet. De byter åsikter vid behov, allierar sig med mäktiga intressen och utnyttjar sociala medier till max. De är mästare i konsten att verka regeringsdugliga och samtidigt hålla den extrema svansen nöjd.
Rört sig högerut i ekonomisk politik
I den ekonomiska politiken har de rört sig stadigt högerut. SD sänker gärna skatten för de rikaste samtidigt som pensionärernas mediciner blir dyrare. Tidigare tal om solidaritet med sjukskrivna och fattigpensionärer har ersatts av traditionell högerpolitik.
Men vad är då kärnan? Det som består när allt annat kan ändras? För de flesta är svaret uppenbart: synen på invandrare. SD:s grundton är motstånd mot migration och en sluten syn på svenskhet. Förslagen om återkallat medborgarskap, höjda återvandringsbidrag och hårdare vandelsregler visar vart de vill. Målet är inte integration, utan att stora grupper ska bort.
Men den slutenheten gäller när man gräver vidare inte bara invandrare. Hatet i SD:s svans riktas mot feminister, transpersoner, socialdemokrater, liberaler och klimatrörelsen. Det är samma logik: Sverige ska vara på ett visst sätt, och passar man inte in ska man tystas eller tryckas bort. Redan nu talar Åkesson öppet om att ändra yttrandefrihetslagen för att ”balansera” bättre mot andra intressen, och internt drivs krav på att avskaffa eller avlöva lagen om hets mot folkgrupp
Armkrok med ekonomiska eliten
Och detta sker alltså arm i arm med den ekonomiska eliten. I det sverigedemokratiska projektet ingår att företag ska kunna fortsätta tälja guld ur den skattefinansierade välfärden och att vanligt folk får betala priset för skattesänkningar för de rikaste. Trots retoriken är de vanliga jobbare Åkesson säger sig företräda förlorare och inte vinnare i SD:s drömsamhälle.
Sverige är en stark demokrati. Men det var USA också. Ingen demokrati står pall om den inte skyddas av människor som tror på dess anda, inte bara dess bokstav.
Med Jimmie Åkesson som statsminister får Sverige en högerpolitik utan spärrar. Det är ett hot mot både rättvisan och det öppna samhället. Och det kan mycket väl hända efter valet 2026.
Johan Sjölander, chef för Tankesmedjan Tiden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
