Ledare Det går inte att fortsätta täppa igen hål i ett system som har väsentligt större läckor. 

Riksrevisionen har granskat statens insatser för en likvärdig betygssättning i skolan. Det står dock alltmer tydligt att det kanske inte brist på sådana insatser som är problemet utan att det istället är betygssystemet i sig vi borde ändra på.

Vi vet redan att betyg är ett konkurrensmedel skolor emellan. Vi vet att den sortens konkurrens driver på betygsinflation. Vi vet att betygsinflationen är högre i ämnen utan nationella prov. Vi vet att betygsinflationen i gymnasiet är större på teoretiska program, där betygen har ett värde för att komma in på högskolan, än på praktiska.

Inte heller skärpta kontroller har fungerat

I den politiska debatten finns två huvudsakliga förslag för att råda bot på orättvisorna; dels att knyta betygen närmre de nationella proven, dels att ge Skolinspektionen skarpare verktyg för att ingripa mot skolor med alltför höga betyg. Båda saker finns med i Tidö-partiernas avtal. Allt mer tyder på att det blir ännu ett misslyckat försök att täppa igen små hål i ett system som har väsentligt större läckor.

Vi har nämligen redan försökt.

I juni 2018 genomförde regeringen en förändring i skollagen som innebär att lärare särskilt ska beakta resultaten från de nationella proven vid betygssättning. Riksrevisionen konstaterar att förändringen hittills inte haft någon tydlig påverkan på likvärdigheten.

Inte heller skärpta kontroller har fungerat. ”Skolinspektionens granskande verksamhet har liten påverkan på likvärdigheten i betygssättningen”, konstaterar Riksrevisionen. Det är svårt att kontrollera fram likvärdighet, något som vid det här laget är ganska väl känt bland många som arbetar i skolan. Ska vi försöka ändå? Det kanske helt enkelt är så att vårt målrelaterade betygssystem lämpar sig dåligt för urval till vidare studier?

Skolverkets Jonas Sandqvist har flera gånger påmint om att utredarna bakom de målrelaterade betygen som infördes i början av 90-talet hade uppfattningen ”att betygen till stor del hade spelat ut sin roll som urvalsinstrument för vidare studier”.

Det blev tvärtom. Betygen har ett större värde idag och har, som Skolverket skriver, blivit ”high stakes”. Konkurrens mellan skolor och så kallat frisök till gymnasier i stora regioner har spätt på utvecklingen.

”Målrelaterade betyg har varje gång det undersökts bedömts ha sämre förutsättningar att bli likvärdiga”, skrev Skolverket 2020. Den så kallade Tillträdesutredningen, om antagning till högre studier, var en rejäl sågning av betygssystemet. Utredaren skrev att han ”seriöst övervägt att föreslå att betygen inte längre används vid urval till högskolan”. Det var redan 2004. Snart 20 år senare har vi dem kvar.

Det är dags att sluta upp med små justeringar i ett system som inte fungerar. Vi måste välja mellan att avskaffa de målrelaterade betygen eller att sluta använda dem för urval till vidare studier.