Anna Danielsson Öberg

Arbetsmarknad Hur står det egentligen till på svenska arbetsplatser? Att säkerheten är för dålig är uppenbart – antalet dödsolyckor visar inga tecken på att minska. Men hur mår folk på jobbet? Stress och press är åtkommande förklaringar till sjukskrivningar.

Hösten är här, semestern redan ganska långt bort och för dem som har jobb väntar ett knappt år av arbete innan det är dags för en längre ledighet igen. Men för många är det inte särskilt lustfyllt att gå till jobbet.

Och en del kommer inte hem efter en arbetsdag.

Fram till i dag är antalet dödsfall till och med större än vad det var vid den här tiden förra året. Till och med september i år kom 38 personer inte hem från jobbet efter arbetsdagen. Förra året var det 31 personer som dog på jobbet, enligt siffror från Arbetsmiljöverket. Som vanligt är det flest män och orsaken till dödsfallen är ofta fall eller klämolyckor. I år är antalet kvinnor något större eftersom kvinnorna som mördades i skolskjutningen i Örebro var sex personer.

Oklart var som ändrats

Efter skolskjutningen – och hissolyckan för några år sedan när fem byggnadsarbetare dog – har det varit mycket prat om behovet av olika former av ökad säkerhet och kontroll. Men vad pratet lett till i konkreta åtgärder är oklart. Och fall och klämningar borde i princip vara omöjliga om säkerhetsföreskrifter och kontroller sker löpande.

När Försäkringskassan redovisar vilka grupper på arbetsmarknaden som har högst sjukfrånvaro är skälet till frånvaron oftast psykiatriska diagnoser som beror på stress.

En viktig förklaring till stressrelaterade sjukskrivningar är relationerna mellan krav och prestation, belöning, inflytande och resurser, enligt Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan. För att undvika sjukskrivning ska det finnas en balans mellan vad man väntas prestera på jobbet och vilka förutsättningar man har.

Den balansen verkar saknas på många arbetsplatser. I stället fortsätter sjukskrivningarna på grund av psykiatriska diagnoser öka. Det har varit den vanligaste orsaken till sjukskrivning sedan 2014, i stället för sjukskrivning i rörelseorganen som var mer utbredd tidigare. Och orsaken är stressrelaterad psykisk ohälsa.

Buller och vibrationer

Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökning från 2024 visar på flera arbetsmiljörisker. I undersökningen har 17 600 personer fått svara på hur de har det på jobbet. Bland männen hävdade många att de utsattes för buller och vibrationer i jobbet och använde maskiner och verktyg som kan vara olycksrisker. Samtidigt konstaterade många att de säkerhetsrutiner som fanns på jobbet bara följs till viss del eller inte alls.

Kvinnor drabbas enligt undersökningen oftare av smärta och värk och är oftare mentalt uttröttade efter arbetsdagen jämfört med män. De hävdar också att de har en hög arbetsbelastning och dåliga möjligheter att påverka sin arbetssituation. Problemen är vanligast i skola, vård och omsorg. Ett annat nedslående resultat i undersökningen är att över hälften, 54 procent, av alla unga kvinnor inte tror att de kan arbeta fram till pensionsåldern i sina yrken.

En undersökning från Arbetsmiljöverket från 2022 visar också att jobbet påverkar hälsan. Enligt den hade var fjärde sysselsatt problem på grund av jobbet – ont i kroppen, trötthet eller ångest.  Snart kommer en ny mätning och med tanke på resultatet i flera andra undersökningar är det lite som pekar på att den här skulle visa på förbättringar.

Räcker inte med krav

Att ökade krav på arbetsgivarna att leva upp till arbetsmiljölagen, säkerhetsföreskrifter, förbättrad bemanning och bättre organisation skulle minska antalet sjukskrivningar är de flesta experter överens om. Ändå händer ytterst lite. Frågan har stötts och blötts i årtionden utan resultat.

Men det räcker inte med mer krav på arbetsgivarna. Kjell Rautio, som arbetat på TCO och LO som utredare och som får anses vara expert på sjukförsäkringen, anser att hela systemet måste reformeras. Regeringar, oavsett färg, har ägnat för mycket tid åt att pressa ned sjukfrånvarotalen i stället för att öka stötta de sjukskrivna.

I väntan på förbättringar fortsätter tiotusentals människor att må dåligt på jobbet.

Anna Danielsson Öberg