Migration När människor på flykt beskrivs som hot blir brutaliteten mot dem därefter. Det syns inte bara i USA, utan också i Europa. Och ett försök att försvaga internationell lag, som Sverige ställt sig bakom, kommer inte att göra något bättre.
När 37-åriga Renee Nicole Good sköts ihjäl försvarades det omedelbart av Donald Trump på Truth Social. ”They are just trying to do the job of MAKING AMERICA SAFE.” Brutaliteten hos migrationsmyndigheten ICE rättfärdigas av påståenden om att landet är under attack och måste försvara sig.
Samma mönster i Europa
Det är inte bara i USA som en sådan vanföreställning leder till brott mot mänskliga rättigheter och att lagar och internationella konventioner sätts ur spel. Samma mönster syns i Europa.
I EU-länderna Polen, Litauen och Lettand framställs de som tar sig över från Belarus som vapen i ett hybridkrig orkestrerat av Putin i Moskva och Lukasjenko i Minsk. I strid mot internationell rätt tillåts de inte söka asyl, utan tvingas tillbaka och blir fast i gränstrakterna. Hur många som går under där i vinter får vi aldrig veta.
Den polska journalisten Piotr Czaban har nystat upp detaljerna kring en händelse i somras. Den officiella versionen, som har stöd hela vägen upp till Polens premiärminister Donald Tusk, är att en gränsvakt sköt i självförsvar när han attackerades av en 19-årig afghan, Mohamed Hussein. Men i Piotr Czabans reportage framgår det att vakten i själva verket sköts oprovocerat, och till och med när 19-åringen låg på marken.
Mohamed Hussein överlevde, med brutet näsben och käke, och en fraktur i ögonhålan (ögat hade bokstavligen fallit ut). En läkare intygade ändå att inget tydde på att han utsatts för våld. Sedan deporterades han till talibanernas Kabul. Piotr Czaban frågar vad gränsvakterna innan dess sagt till honom. Mohamed berättar att han fick höra att många som han är terrorister och därmed utgör en fara för EU.
Ny skrivelse
Denna föreställning underhålls i en skrivelse som nyligen lades fram av Gunnar Strömmer och ytterligare 26 europeiska ministrar. ”Våra befolkningars rättigheter och friheter hotas”, hävdar de. Hotet sägs komma från ”människor som utnyttjar vår gästfrihet”, vilket alltså betyder invandrare – och särskilt de som begår brott. Det är därför nödvändigt att hitta “rätt balans” mellan ”migranters individuella rätt och intressen”. ”Frihet och säkerhet i våra samhällen” ska försvaras.
Skrivelsen lades fram i samband med ett informellt möte mellan justitieministrarna i Europarådets 46 medlemsstater. Datumet för deras diskussion om begränsad räckvidd för Europakonventionen sammanföll ironiskt nog med internationella dagen för mänskliga rättigheter, den 10 december.
Konventionen är ett av de första bindande rättsinstrumenten som tydligt anger staters skyldigheter att skydda mänskliga rättigheter. Att vilja reformera den lagtexten är ingen liten sak.
Jag har därför begärt att få ta del av underlaget till regeringens val att stödja skrivelsen, men blivit nekad. Nyhetsmedierna har inte heller bidragit till att göra detta val mer begripligt – en måttligt spridd TT-artikel är det enda spåret i arkivet Retriever.
Ifrågasatt konvention
De 27 underskrifterna innebär att en majoritet av Europarådets 46 medlemsstater ifrågasätter konventionen. Bland underskrifterna saknas dock justitieministrarna i Tyskland, Frankrike, Spanien och Turkiet – länder som står för ungefär halva Europas flyktingmottagande. Från franskt håll har skrivelsen fördömts och beskrivits som ”lömsk”.
Bakom texten ligger Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen. Redan förra våren tog de ett gemensamt initiativ till ett öppet brev till Europadomstolen, något jag uppmärksammade i Dagens Arena. Brevet var undertecknat av regeringschefer i nio EU-länder som sa sig vilja diskutera tolkningar av Europakonventionen. De påstod att dessa tolkningar hade ”resulterat i att fel människor skyddas och inneburit alltför många begränsningar kring staters förmåga att fatta beslut om vem som ska avvisas”. Alain Berset, generalsekreterare för Europarådet som står bakom domstolen i Strasbourg, påpekade att en politisering av dess verksamhet inte är önskvärd.
Ulf Kristerssons underskrift saknades på det öppna brevet, men från Sverige hördes heller inga invändningar. Det visade sig senare att Moderaterna var beredda på att ansluta sig till kritiken av hur lagen tolkas, men att Kristdemokraterna och Liberalerna motsatt sig det – till Sverigedemokraternas stora indignation.
Urholkning av rättigheter
Institutet för mänskliga rättigheters direktör Fredrik Malmberg har varnat för att Melonis och Frederiksens påverkansoperation, som Sverige nu alltså står bakom, ska leda till ”en successiv urholkning av grundläggande demokratiska rättigheter”. Ifrågasättanden har även kommit från bland annat nätverket ENNHRI som binder samman europeiska institutioner som jobbar med mänskliga rättigheter, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O’Flaherty och flera forskare, till exempel de här och de här.
Mötet i december utmynnade i en deklaration om Europakonventionen och migration, som väntas bli antagen vid ett möte med Europarådets ministerkommitté i maj. Lite talar för att det innebär goda nyheter för människor på flykt. Vid EU:s yttre gräns fingrar vakterna redan på sina vapen.
Thord Eriksson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
