Debatt Black Friday bidrar till ekonomin, men väcker också frågan om hur länge det ekonomiska systemet håller för idén om ständig tillväxt. Det är dags att politiken tar nästa steg mot ett hållbart, cirkulärt och resurseffektivt samhälle, skriver föreningen Medveten Konsumtion.

Black Friday närmar sig som för många handlar om att köpa det man behöver till lägre pris. För andra väcker den frågor om konsumtionens roll i en tid av ökande klimat- och resursutmaningar. Oavsett inställning, är Black Friday en symbol för något större: ett ekonomiskt system som bygger på idén om ständig tillväxt och ökande materiell konsumtion.

Samma logik präglar ofta den ekonomiska politiken. I höstbudgeten betonades, som många gånger förr, behovet av ökad konsumtion. Argumentationen är liknande även i goda tider, och i kommande valrörelse hörs det sannolikt igen. Men frågan som sällan ställs är hur länge ekonomin kan byggas på antagandet om att mer alltid är bättre, och om inte andra sätt att skapa värde borde lyftas istället.

Konsumtion motsvarande fyra jordklot

I dag ligger svenskarnas konsumtion på en nivå motsvarande nära fyra jordklot. Enligt UNEP:s senaste klimatanalys kan världen vara på väg mot 2,5 graders uppvärmning även om nuvarande åtgärdsplaner genomförs. Att klimatet, och ekosystemen, försämras samtidigt som resursanvändningen förblir hög visar att dagens konsumtionsmodell inte är hållbar i längden. Det handlar inte om att sluta producera eller konsumera, utan om att göra det på andra sätt: mer hållbart, mer cirkulärt och med större eftertanke.

Politiken spelar en avgörande roll genom att styra mot och uppmuntra till andra lösningar, som gör det enklare och mer attraktivt för både företag och hushåll att förändra tankesätt och konsumtionsmönster. Beslutsfattare behöver därför våga se bortom kortsiktiga tillväxtmål och nästa mandatperiod, och leda vägen mot ett samhälle där företag, människor och natur kan utvecklas positivt tillsammans.

Händer för lite i praktiken

I förra veckan släppte Cradlenet, Avfall Sverige och Medveten Konsumtion en analys om partiernas ambitioner för cirkulär ekonomi. Årets analys pekar på att förståelsen för behovet av cirkulära lösningar överlag ökar, liksom de politiska ambitionerna. Över blockgränserna tycks åsikterna vara att en cirkulär ekonomi, där resurser tas tillvara, återvinns och återanvänds, är en given och nödvändig väg framåt, både för Sveriges klimatarbete och för den långsiktiga utvecklingen och konkurrenskraften. Men trots det händer fortfarande inte tillräckligt i praktiken.

Sverige behöver ta nästa steg framåt:

  • Sätt mål för ett cirkulärt Sverige. Hållbar och cirkulär design, återbruk, delning och reparation behöver bli en naturlig del av ekonomin.
  • Ge bättre förutsättningar för det som är hållbart och cirkulärt. Det ska vara mer lönsamt att laga och hyra än att köpa nytt. Skapa tydligare incitament för företag som utvecklar cirkulära produkter och tjänster och för konsumenter och kunder som väljer dem. Det måste också bli enklare att använda andras avfall som råvara.
  • Fossilreklam bör fasas ut. Att uppmuntra till köp av klimat- och miljöskadliga varor och tjänster går emot långsiktiga mål. Att fasa ut detta är ett viktigt steg. Stockholms stad har redan visat att det är rimligt och möjligt.
  • Inför nationella mål för konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Så att Sverige tar ansvar för de utsläpp som konsumtionen faktiskt orsakar, även utanför landets gränser.
  • Satsa på kunskap och samarbeten. Omställningen kräver långsiktiga samarbeten mellan beslutsfattare, näringsliv och civilsamhälle, då ingen aktör kan driva förändringen helt på egen hand.

Det handlar inte om att säga nej till utveckling. Tvärtom, det handlar om att bredda synen på vad utveckling är. Ett samhälle där människor kan leva goda liv, i balans med naturen, där företag lyckas genom hållbara innovationer och där politikens mål är långsiktigt välmående för människor och ekonomi, snarare än kortsiktig tillväxt. Där samhället hushållar med resurser och där värde skapas på fler och andra sätt.

Black Friday kan påminna oss om behovet av att reflektera. Inte för att skuldbelägga, utan för att ställa den större frågan: När vågar vi börja prata om tillväxtens gränser och vägen mot ett hållbart samhälle?

Helena Byman, styrelseordförande, Medveten Konsumtion

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena