Kulturkanon kan närmast betraktas som en avledningsmanöver.
Utredningen om en svensk kulturkanon har lämnat sitt betänkande. Listorna är klara. Det blev ungefär som man i sina goda stunder kunnat tänka sig.
De hundra böcker, sånger, byggnader och andra kulturobjekt som finns med på listorna är de facto en del av vårt kulturarv.
Som Pippi Långstrump, Det sjunde inseglet och Karl Gerhards kuplett Den ökända hästen från Troja. Personligen är jag glad att Husaby kyrka tog plats på listan, notorisk västgötanostalgiker som jag är. Klosterkyrkan i Varnhem hade också gärna fått vara med.
Ett par promptar på en schysst AI hade gett ungefär samma resultat
Däremot kan Sverigedemokraterna och alla andra svärjisar inte vara så nöjda. Alla formellt erkända minoriteter finns med på något sätt. Från Marstrands synagoga över boken Katitzi till sången Till kåtan och hemmet.
Dessutom finns både Brunnsviks folkhögskola, en av arbetarrörelsens mest mytologiska platser, och makarna Myrdals Kris i befolkningsfrågan med på listorna.
Och som utredarna slog fast gång på gång är det ingen fast lista utan referenspunkter med verk som haft verkan, och listorna bör uppdateras med jämna mellanrum. Det får vi hoppas. För även om de äldre minoriteterna finns med saknas ju hela det moderna Sverige, med den blandning och mångkultur som präglar oss i dag. Utredningen hade satt en gräns att verken måste vara över 50 år för att vara med. Då blir det förstås ingen bra spegel av Sverige i dag, men väl en bild av vår historia.
Ändå. Stor förutsägbarhet. Det är faktiskt ett mindre mirakel att det tagit så lång tid och krävts så stora resurser för att skriva ned de här 100 sakerna på en kulturkanon. Ett par promptar på en schysst AI hade gett ungefär samma resultat. De flesta av er som läser detta hade kunnat spåna fram listan under en eftermiddagsworkshop på jobbet.
Någon kanske invänder att det är själva poängen. Det är ingen kanon om den är överraskande. Det ska vara de självklara sakerna som ingår.
Jag inser det. Men visst hade det på sätt och vis varit roligare om fler av de förslag från svenska folket som kommit in hade tagit plats på listorna? Till exempel böckerna Handbok för superhjältar och Hundra fantastiska fakta om rymden, eller varför inte förslag som Kålroten och Staten.
Kommer detta leda till den diskussion om vårt kulturarv, som både kulturministern och utredarna sade under presskonferensen?
Troligen inte. Det blir ett par veckor där alla kommer presentera egna listor, troligen framtagna ännu snabbare än under en workshop på jobbet. Därefter är det svårt att se att detta kommer spela någon större roll.
Det är nämligen inte listor som avgör om vi har en levande kultur, eller en levande kulturdebatt. Däremot spelar resurser stor roll. Hur mycket politikerna väljer att satsa på detta. Tidöregeringen har konsekvent dragit ned på folkbildningen och kultursektorn sedan man tillträdde för tre år sedan. Kulturminister Parisa Liljestrand har gjort det till en principsak att minska stöden och gång på gång upprepa att det måste in mer “privata pengar”, oklart hur det ska gå till.
Mot den bakgrunden måste hela projektet med en kulturkanon närmast betraktas som en avledningsmanöver. För att vi ska prata om något annat än det som betyder något för framtidens kultursektor.
Samtidigt som Brunnsviks folkhögskola tog plats på landets kulturkanon publicerade tidningen Vi Lärare en artikel om folkhögskolornas ekonomiska kris. Det saknas om kring 250 miljoner kronor. Flera skolor har gått i konkurs. Tidningen skriver att i “Skåne har 17 av 19 folkhögskolor i dagarna flaggat för att de kommer att dra ned på verksamheten och de senaste åren har närmare 15 procent av personalen, omkring 300 personer, på landets folkhögskolor försvunnit utan att ersättas.”
Alla som kan något om kulturen i Sverige vet vilken central roll just folkhögskolorna har. Det är där morgondagens musiker, konstnärer, skådespelare, keramiker och andra tar sina första steg.
Kanonutredningen hoppas på debatt. Låt i så fall detta bli dagen då vi börjar prata om det som är verkligt viktigt.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
