Tydligt att USA kommer blanda sig i europeiska valrörelser.
Vad hade du sagt om någon för ett år sedan hade sagt att USA i december 2025 skulle slå igen dörren mot Europa, avisera ett minimalt engagemang i Nato, möjligen till och med utträde, lansera en ny doktrin som påminner om 1800-talets relation mellan stormakterna och sätta in militär på gatorna i de egna städerna?
Hade du trott det var möjligt?
Troligen inte.
Ändå var det ungefär det Trump sade i valrörelsen 2024, och det är den politiken han levererar nu.
Det utrikespolitiska strategidokument som presenterades förra veckan slog fast att Europas stater nu måste ansvara för sin egen säkerhet. USA kommer inte längre vara en garant, vilket i praktiken är det samma som att säga att Natos artikel 5, om att hjälpa varandra i händelse av en väpnad attack, inte längre gäller.
Ukrainas geografiska öde
Istället ska USA fokusera på sin egen ”bakgård” i Mellan- och Latinamerika. En återgång till den så kallade Monroedoktrinen på 1800-talet, en tid då stormakterna delade upp världen i sfärer där de tilläts att göra lite som de ville. Donald Trumps uppenbart ryska perspektiv på kriget i Ukraina går att förklara med samma bakgårdstänkande. Eller som den svenska författaren Lena Andersson formulerade saken i en intervju: Ukraina får ”acceptera sitt geografiska öde”.
Den nya amerikanska doktrinen anklagade också Europas länder för att hota yttrandefriheten genom att inte tillåta till exempel hets mot folkgrupp och varnade för att dess befolkningar snart kommer att vara icke-europeiska på grund av invandring.
I Sverige måste man hoppa längst ned i kaninhålet för att hitta lika brunsvarta konspirationsteorier.
Man bör tillägga att det i princip en karbonkopia på det tal vicepresident Vance tidigare i år höll inför Europas ledare vid en säkerhetskonferens i München.
Men doktrinen lyfte också fram en annan sak, som borde få alla som kallar sig för demokrater i Europa att dra öronen åt sig. Där stod att USA kommer stötta europeiska ”patriotiska partier” som strävar efter isolationism.
Kan Trump begränsas?
Elon Musks inhopp i den tyska valrörelsen tidigare i år var med andra ord inget undantag. Partier som det högerextrema AFP kommer att få stöd av Donald Trump, hans regering och – får man förmoda – de miljardärer som stöttar honom.
Tidigare har vi sett samma försök att påverka val från den ryska sidan, paradoxalt nog genom mer eller mindre öppet stöd till samma extrema partier.
Nu gäller detta alltså även USA.
Om knappt ett år är det mellanårsval i USA. Man brukar säga att presidenten har till dess på sig att genomföra sitt politiska program. Sedan kastas majoriteten om i senaten och representanthuset och det blir enklare att blockera presidentens linje.
Hur det går med den saken vet vi inte än. Det hänger delvis på hur andra republikaner väljer att agera.
Oberoende av vilket måste Europa ställa sig frågan: hur mycket skada hinner Trump göra? Och hur oåterkalleliga blir förändringarna?
Med den nya säkerhetspolitiska doktrinen måste vi nog inse att frågan inte bara handlar om vilket USA han kommer lämna efter sig.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
