H&M. Foto: Jerry Wong/Flickr
H&M. Foto: Jerry Wong/Flickr

Vi kan vara sura på H&M, och det borde vi vara, men problemet är politiskt, skriver Johan Sjölander från Tankesmedjan Tiden.

Vem kan leva på fem timmars garanterat arbete i veckan? Eller till och med noll? Det är en fråga butikskedjan H&Ms medarbetare nu tvingas ställa sig. Samtidigt som företaget går med vinst och delar ut pengar till aktieägarna går de fram ett extremt aggressivt budskap mot de anställda. Det är sjukt provocerande och hotar hela grundtanken i den svenska modellen.

Alla fattar att vi lever i hårda ekonomiska tider. Men H&Ms agerande är uppseendeväckande ändå. Dels för att det sticker i ögonen när ett företag delar ut pengarna till ägarna samtidigt som de försämrar för de som faktiskt gör jobbet och skapar företagets vinster. Men också för sättet de gör det på.

Man behöver inte bete sig som skitstövlar bara för att man kan och får

Hyvling är ett otyg på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär att du minskar ner en anställds grundarbetstid. Istället för att jobba heltid får du 30, eller 20 eller till och med som i det här fallet 5 timmars garanterat arbete i veckan. Människor som varit hos H&M i årtionden ställs nu inför ett brutalt beslut. Acceptera att gå ner till ett fåtal timmar i veckan garanterat arbete, eller säg upp dig.

Samtidigt, visar uppgifter i Aftonbladet, går H&M ut och rekryterar nyanställda. Som erbjuds kontrakt med noll timmar i botten. Det vill säga du är anställd men du har ingen aning om du faktiskt får jobba. Vilket i princip gör dig helt rättslös som arbetstagare. För saken är den att hyran, försäkringarna och den allt dyrare mjölken måste betalas, oavsett. Och räkningarna tar inte hänsyn till hur många timmar H&M tyckte du behövdes den här veckan.

Nedskärningar är alltid hemska. Men det här handlar om något helt annat. Och det är tyvärr inget unikt. På stora delar av arbetsmarknaden har normen med fasta trygga heltider länge varit en illusion. Det blir extremt tydligt i det här fallet. Ägarna skor sig samtidigt som de anställda ska få finna sig i vad som helst.

Vi kan vara sura på H&Ms ledning och ägare. Det är rimligt att vara det. Man behöver inte bete sig som skitstövlar bara för att man kan och får. Men det stora problemet är politiskt. Att detta beteende ens är möjligt. Lösningen kan inte vara att hoppas på att enskilda företag skärper sig, utan att maktrelationen balanseras mellan företag och anställda. Då handlar det om att stärka såväl fack som lagar på löntagarna sida.

Vi har under lång tid accepterat en förslumning på svensk arbetsmarknad. Det handlar inte bara om en grå arbetsmarknad och Foodora-budens slitsamma gig-ekonomi, även om de också existerar ska gudarna veta, utan som i det här fallet breda grupper butiksanställda i en av Sveriges mest kända och etablerade klädkedjor.

Det måste få ett stopp. Vanligt folk måste ha trygga heltidsanställningar och kunna veta att pengar till mat och hyra finns där den 25e. Det måste finnas en gräns för företagens rätt att fritt utnyttja sina anställda.

Så H&M borde backa. Hyvling borde förbjudas. Och politiken borde ägna sin kraft åt att fundera på hur vi ska kunna stärka löntagarnas rättigheter, istället för att försvaga dem.

 

Johan Sjölander, verksamhetschef Tankesmedjan Tiden