Pengarna till Somalia sätter en farlig standard.

Turerna kring de 100 miljoner som Tidöregeringen gett till regimen i Somalia rullar vidare och skandalen blir bara större.

Bakgrunden är denna: För att förmå Somalia att ta tillbaka somaliska medborgare som utvisats från Sverige har regeringen gått med på att ge landet 100 miljoner kronor. Först via Världsbanken. Men efter att 40 miljoner utbetalats förstod banken att det inte handlade om pengar till bistånd, och stoppade projektet.

Då gick Tidöregeringen via FN-organet UNPD istället.

Uppgörelse i sju punkter

I grunden har allt dock handlat om att lägga de 100 miljonerna så nära den somaliske premiärministern Hamza Abdi Barre som möjligt.

För att finansiera tre tjänstemän i regeringskansliet i Mogadishu har Sverige betalt ytterligare fem miljoner. Tjänstemännen, som fick över 100 000 var i månadslön, hade enligt den svenske biståndsministern i uppgift att föra dialog med svenska myndigheter. Men nyligen avslöjades att ingen svensk myndighet har någon kontakt med dem, och de tre tjänstemännen förnekade själva att de fått några pengar.

Stanken av korruption borde nå ända in på det svenska regeringskansliet.

Det nya som kommit fram är att Dagens Nyheter, DN, gjort ett förtjänstfullt journalistiskt grävjobb och fått fram själva uppgörelsen om de 100 miljonerna.

Den består av sju punkter, där kärnan är bistånd mot tvångsutvisningar.

DN skriver: ”Men källor både i Sverige och Somalia berättar att förutsättningarna snabbt stod klara. Om utvisningarna skulle bli av ville den somaliska sidan ha betalt.”

För biståndsminister Benjamin Dousa är detta extra pikant, eftersom han tidigare sagt att det inte finns någon formell uppgörelse, inget avtal.

Men de uppgifter DN fått fram visar att det alltså funnits en sådan.

Alla vill göra en deal

Det farliga med detta, förutom att det förstås är en skandal att svenska ministrar ägnar sig åt något som i så hög grad liknar ren korruption, är att pengarna till Somalia riskerar att sätta en standard för andra länder.

Enligt internationell rätt har alla länder en skyldighet att ta tillbaka sina egna medborgare om de

Det ska inte behövas 100 miljoner i skumma pengar för den saken.

Men nu vet alla länder vad som är möjligt i förhandlingar med Sveriges regering. Det öppnar för utpressning. Regeringen får från och med nu räkna med att varje land som har medborgare som ska utvisas från Sverige kommer att kräva betalt.

Man brukar säga att Donald Trump har en transaktionell syn på internationella relationer. Allt är en fråga om förhandlingar. Allt är till salu. Alla vill göra en bra deal.

På det här området har Tidöregeringen uppenbarligen samma sätt att se på saken.

Jesper Bengtsson