Varför inte också glädjas åt att det svenska biståndet spelat en så viktig roll? Och varför tycks biståndsministern bortse ifrån att Vietnam saknar demokrati?

In en artikel i Svenska Dagbladet den 11 november med titeln ”Handel, inte bistånd, har lyft Vietnam”, ett ”vykort” från ett besök, beskriver bistånds- och handelsministern Benjamin Dousa med entusiasm Vietnams stora ekonomiska framgångar med handeln som motor.

Utrikeshandeln, med utländska direktinvesteringar i en nyckelroll, har på senare tid faktiskt spelat en ännu större roll än vad Dousa förmedlar. Det är oerhört glädjande att landets befolkning efter Vietnamkrigets fasor på många sätt fått det så mycket bättre.

Något paradoxalt är Vietnam, vilket Dousa förbigår, fortfarande en enpartistat. Human Rights Watch konstaterar i sin senaste rapport bland annat att ”Vietnam undertrycker medborgarnas grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, föreningsfrihet, fredliga sammankomster, rörelsefrihet och religionsfrihet”.

Sverige viktig roll

Biståndsministern skriver, ytligt och motsägelsefullt, ner det omfattande svenska biståndet till Vietnam, och inte minst pappersbruket Bai Bang, som han helt felaktigt påstår att Sverige ”avbröt 1990”. Ursprungligen var  Bai Bang-projektet, som inleddes redan medan Vietnamkriget pågick, enbart tänkt som ett mindre pappersbruk, men mycket mer krävdes för att ro projektet i hamn, skogsplanteringar, kraftförsörjning, flodhamn, yrkesskola och, inte minst, en Scandinavian Management Model, med en för vietnameserna helt ny syn på företagande. Bai Bang invigdes 1982, men engagemanget i projektet fortsatte och nya projekt i regionen inleddes .

1986 kom en vändpunkt i landet i och med Vietnams lansering, i ett kritiskt ekonomiskt läge, av doi moi, början till reformeringen av den vietnamesiska ekonomin. Det skapade också nya förutsättningar för utvecklingssamarbete. Sverige fick en allt viktigare roll i den vietnamesiska reformprocessen. Ett brett samarbete växte fram med fortsatt fokus på hälsosektorn, energiförsörjning, landsbygdsutveckling och miljö, men också på skatteförvaltning, statistikproduktion, rättsutveckling, utbyte mellan riksdagen och den vietnamesiska nationalförsamlingen, media, och, inte minst, ett omfattande kultursamarbete som involverade en rad svenska kulturinstitutioner. Relationen mellan våra samhällen fördjupades.

Positiv granskning

År 2012 gjorde australiska konsulter på Sidas uppdrag den kanske mest omfattande utvärderingen någonsin av utvecklingssamarbetet med ett enskilt land. Såväl Bai Bang som den svenska rollen i den vietnamesiska reformprocessen granskades. Den övergripande bedömningen var mycket positiv.

Om nu biståndsministern, med rätta, gläds åt Vietnams framgångar, varför då inte också glädjas åt att det svenska biståndet spelat en så viktig roll, eller reflektera över att Vietnams utveckling inte omfattar civila och politiska rättigheter.

Börje Ljunggren

Svensk ambassadör i Vietnam 1994–97, redaktör för antologin ”Vietnam: Navigating a Rapidly Changing Economy, Society, and Politics”, Ljunggren/Perkins, Harvard University Press, 2023.