Debatt Liberalerna har haft makten över skolan under tolv av de senaste 20 åren.
Nästa år är det 20 år sedan Jan Björklund intog utbildningsdepartementet och rivstartade med en mängd reformer för att få ordning på skolan, komma bort från flumskolan och utveckla en kunskapsskola.
Reformerna omfattade det mesta – inklusive läroplaner, skollag, betygssystem och lärarutbildning. Svansföringen var hög och kritiska invändningar viftades bort med argumentet att det tar tid att vända en oceanångare. Minst tio år skulle det ta.
De tio åren har gått. Mer än det.
Och liberalerna har haft makten över utbildningsdepartementet under tolv av de 20 åren. Så hur kan man förstå att Simona Mohamsson efter 20 år presenterar ”den största reformagendan på 30 år”? Är det den skola som Jan Björklund införde som inte har fungerat? Har man kommit till insikt om att ”kunskapsskolan” inte är någon verklig kunskapsskola? Eller ser man det som att de tidigare reformerna inte bet på oceanångaren?
Jag tror på det senare, det vill säga att det är så man måste förstå den nya reformagendan eftersom reformerna inte bygger på någon analys av skolsystemet i sin helhet.
Snabba enmansutredningar
De reformer som nu ska genomföras har tagits fram i en mängd (enmans)utredningar där resultatet av utredningarna i flera fall har skissats redan i direktiven. Samtidigt som utredningarna levererat en rad expertgrundade och viktiga förslag (t.ex. när det gäller läroplaner och betygssystem) så trappas den politiska styrningen upp. Det gäller inte enbart innehållet i lärarnas undervisning utan också när och hur den ska genomföras liksom vilken kunskapssyn som ska råda och vilken vetenskaplig grund som är den rätta.
Ökad politisk styrning innebär mer detaljstyrning och kontroll tillsammans med en minskad professionell autonomi. Sannolikt kommer än mer administration och dokumentation att krävas.
För ett drygt halvår sedan beskrev Johan Pehrson liberalernas reformagenda som ”en helrenovering av skolan”. Han talade om att ”bygga om skolan från grunden”. Men de reformer som ska genomföras verkar mer handla om att byta hela möblemanget än att sanera själva skolhuset.
Marknadiseringens vinstlogik och styrningsmodeller präglar all skolverksamhet i dag – alltså också de kommunala skolornas. Så länge vi är fast i en managementfilosofi som bygger på konkurrens, detaljerad styrning och kontroll kommer de goda intentionerna att motverkas. Elever och föräldrar har förvandlats till kunder med individuellt formulerade rättigheter vilket i grunden påverkar relationerna till såväl lärare som till kunskapen som sådan. Ytterst är konsekvensen att skolans kärnuppdrag urholkas.
Krävs ett systemskifte
För att få till en verklig helrenovering av skolan krävs ett systemskifte. Om skolan ska kunna vara en plats för såväl individernas kunskapstillägnande och bildning som samhällets återskapande och utveckling måste förutsättningarna ändras radikalt. Fler av de reformer som nu ligger på bordet är till stora delar nödvändiga och bra – framförallt reformeringen av betygssystemet och läroplanerna – men om de ska kunna få den genomslagskraft de syftar till måste den nuvarande detaljstyrda och kontrollerande överbyggnaden förändras.
Skolan är vår viktigaste framtidsinvestering. Att utveckla skolan till en plats där alla elever kan lära och växa – för att kunna leva ett gott liv och bidra till samhällets utveckling – borde vara i fokus för skolpolitiken. Liberalernas senaste förslag om att straffa elever som missköter sig är ett lågvattenmärke. Politiken ska styra villkoren för skolornas verksamhet liksom skolans uppgifter och mål. Däremot ska den inte styra innehåll eller pedagogiska metoder – inte heller vilken kunskapssyn eller forskningsinriktning som ska råda.
Kunskap och bildning kan inte detaljstyras eller beordras fram. Det kunskapslyft som den svenska skolan behöver förutsätter välutbildade lärare som har makt och frihet att bedriva undervisningen utifrån sina professionella bedömningar.
Ingrid Carlgren, Professor emerita, Stockholms universitet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
