Asylpakten Stora omläggningar i asylpolitiken väntar i juni när nya EU-regler ska implementeras. Frågetecken kvarstår om hur mänskliga rättigheter ska efterlevas när fler asylsökande ska bo på särskilda boenden nära gränsen och får mindre juridiskt stöd. Det säger asylrättsjuristen Sofia Rönnow Pessah.
Den 12 juni ska EU:s migrations- och asylpakt vara implementerad i medlemsländerna. Den innebär en omläggning av asylpolitiken i en EU-gemensam riktning, Något som får stor påverkan på den svenska asylprocessen.
– Sverige genomför ett helt nytt system för att hantera asylsökande med fokus på snabbare processer, begränsad rörelsefrihet och ökade byråkratiska hinder, säger Sofia Rönnow Pessah, asylrättsjurist på RFSL Ungdom och tidigare sakkunnig inom EU-frågor.
Juridiskt limbo
Det nya asylsystemet innebär att asylsökande inledningsvis kommer att screenas. Därefter fördelas de mellan två olika processer. Det handlar om ett ordinarie asylförfarande och ett så kallat gränsförfarande. Det senare innebär en förväntan om att personen ifråga inte har rätt till asyl.
För de som hamnar inom gränsförfarandet gäller att de betraktas som att de inte är inresta i landet. Därför behöver de hålla sig på eller nära särskilda anläggningar. Enligt förordningen ska de ärenden som omfattas av den snabbare asylprocessen ta som längst tre månader. Under den tiden ska beslut från Migrationsverket, överklagan och dom från Migrationsdomstolen vara avklarat.
– Den asylsökande som placeras inom gränsförfarandet hamnar delvis i ett juridiskt limbo. Du kommer inte ses som inrest i landet. Därför har du inte rätt att lämna boendet du placeras på. Som asylrättsjurist är jag djupt oroad över att människor riskerar att hamna i förvarsliknande boenden i flera månader utan ordentliga rättssäkerhetsgarantier. Särskilt allvarliga är riskerna för sårbara grupper och personer med ”osynliga” skyddsskäl som kan vara svåra att lyfta med myndighetspersoner när processerna skyndas på. Det gäller exempelvis för en del hbtqi-personer.
Saknar klarhet
Sofia Rönnow Pessah ser en risk för att de omfattande förändringar som lagstiftningspaketet innebär gör att myndigheter, kommuner och regioner inte kommer hinna förbereda sig i tid så att förordningen kan implementeras ordentligt. Särskilt finns en oro vad gäller en så kallad övervakningsmekanism, som ska bevaka att mänskliga rättigheter efterlevs.
– I utredningen föreslogs att JO skulle vara övervakningsmekanism. Men om man läser JO:s remissvar menar de att detta skulle vara oförenligt med deras uppdrag och en oacceptabel inskränkning av deras självständighet. I lagrådsremissen besvaras inte frågan om övervakningsmekanism och vi saknar därför klarhet gällande en viktig pusselbit i systemets rättighetsskydd. Och det med ungefär två månader kvar innan reglerna börjar gälla, säger Sofia Rönnow Pessah.
Restriktiva regler
Migrationsverket lyfter i sitt remissvar till propositionen att beräkningen av kostnaderna för Migrationsverket för att införa asyl- och migrationspakten har stora brister. Det kommer också att krävas omfattande internt stöd och rättslig styrning. Det eftersom så mycket av de nya lagarna kommer att baseras på EU-rätt. Dessutom finns en lucka mellan den 12 juni, då pakten ska vara genomförd, och oktober när en ny mottagandelag börjar gälla i Sverige. Det gör att det finns rättslig osäkerhet kring hur en stor grupp asylsökande ska hanteras under månaderna innan mottagandelagen träder i kraft.
Sofia Rönnow Pessah säger att Sverige i flera delar har valt att införa mer restriktiva regler än vad EU-rätten kräver. I Sverige föreslår regeringen i lagrådsremissen att fler grupper av asylsökande bör behandlas enligt det så kallade gränsförfarandet än vad EU-pakten kräver. Till grund för att en asylsökande ska få sitt fall prövat inom det snabbare förfarandet ligger bland annat att man kommer från ett land varifrån maximalt 20 procent av asylsökande brukar beviljas asyl. Dessutom kan misstankar om att någon har lämnat oriktiga uppgifter eller använt sig av falska handlingar vara grund för att hamna inom gränsförfarandet.
– Om personen exempelvis tillhör en minoritet som gör att de inte kan anses relevanta att bedömas enligt 20-procentsregeln ska de inte gå igenom ett gränsförfarande. Men det kräver att det finns fungerande och trygga mekanismer för att identifiera och fånga upp dem. Idag finns inte tillräcklig klarhet i hur systemet ska fungera för att kunna garantera att det här kommer fungera, säger Sofia Rönnow Pessah.
Svåröverskådliga konsekvenser
EU:s migrations- och asylpakt innehåller också gemensamma regler för vilken tillgång till rättslig rådgivning som ett land måste ge till asylsökande. I Sverige har man valt att begränsa asylsökandes rätt till rättsligt stöd. Det beror på att man velat placera sig på EU:s miniminivå i implementeringen av de nya reglerna.
– Istället för att ha ett biträde under hela asylprocessen, från ansökan tills ärendet är avgjort, föreslås det rättsliga stödet rejält begränsas hos Migrationsverket. Juristens roll blir att under någon enstaka timme lämna information och mer allmän rådgivning. Det kommer inte ingå i uppdraget att delta vid asylutredningen längre. Med det försvinner en viktig trygghet och rättssäkerhetsgaranti för människor i en utsatt situation.
Om en asylsökande överklagar har den däremot rätt att få offentligt biträde. Sofia Rönnow Pessah menar att det är oklart om staten vinner ekonomiskt på den här nya modellen. Om man överklagar måste biträdet ändå läsa in sig på ärendet och hur det hanterats hos Migrationsverket.
– Vi har en relativt låg ändringsfrekvens i domstol när det gäller asylärenden idag. Det kan förväntas ändras med det här förslaget. Asylprocessen kommer bli rörigare för såväl asylsökande som Migrationsverket. Något som kan förväntas påverka besluten och i förlängningen praxisbildningens juridiska kvalitet.
Sammantaget gör de stora förändringarna som införs samtidigt att det finns risk för stora och svåröverskådliga konsekvenser för rättssäkerheten för asylsökande, menar Sofia Rönnow Pessah.
– Att välja att genomföra så pass omfattande förändringar samtidigt som man begränsar rätten till offentligt biträde och utan att säkra en fungerande övervakningsmekanism riskerar att allvarligt försämra asylsökandes rättighetsskydd.
Elsa Persson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
