Budget 2026 Nu är budgeten för 2026 släppt, med reformer för närmare 80 miljarder kronor. Men budgeten får kritik både från fack och arbetsgivarhåll. Dagens Arena har pratat med Handels chefsekonom Stefan Carlén och Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.
Handels chefsekonom Stefan Carlén likställer regeringens mandatperiod med tre förlorade år. Och han ser ingen förändring med 2026 års budget.
– Vi har väldigt hög arbetslöshet, vi har stora problem med välfärden och vi har ökade klyftor i samhället. Den här budgeten gör egentligen ingenting åt det. De enorma skattesänkningar de gör har väldigt liten effekt. Det jag är mest oroad över är arbetslösheten som det sägs väldigt lite om, säger han.
Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, lyfter att det saknas reformer för att hantera det mycket svaga läget i basindustrin, som står för en stor del av sysselsättningen i Sverige.
– Vi uppfattar situationen hos våra företag som mycket akut. Företagen har haft det tufft en längre tid. Det har varit den ena chocken efter den andra. Man har försökt behålla arbetskraften men nu börjar vi se mer och mer varsel. Om regeringen har fokus på hushållens optimism och deras konsumtion är det mest centrala att människor får behålla jobben, säger hon.
Den viktigaste åtgärden för att stötta företagen och undvika ökad arbetslöshet är, enligt Kerstin Hallsten, att införa ett permanent system med korttidsarbete. Korttidsarbete innebär en tillfällig minskning av anställdas arbetstid och lön. Något som finansieras genom att dela kostnaden mellan staten, arbetsgivaren och den anställde. Syftet är att undvika uppsägningar vid tillfälliga ekonomiska svårigheter för ett företag.
– Det vill vi få på plats så snart som möjligt för att hantera dagens läge, skapa en trygghet för företagen och säkra jobben, säger hon.
Skattesänkningar
Ungefär två tredjedelar av reformutrymmet i budgeten går till olika skattesänkningar. Den största delen handlar om sänkt inkomstskatt för löntagare och pensionärer. Cirka 10 procent av skattesänkningarna går till företag.
Men Kerstin Hallsten vill se ännu mer satsningar på företagen framöver.
– Ur vårt perspektiv är det ett väldigt allvarligt läge. Vi brukar ofta trycka på strukturreformer som skapar långsiktigt starka företag men i detta utdragna och svaga läge kommer företagen till ett läge där det inte håller längre. För oss är det väldigt viktigt att man fokuserar på de kortsiktiga utmaningar som företagen står inför och är inne i här och nu.
Stefan Carlén tycker dock inte att budgeten saknar fokus på företagen.
– Skattesänkningarna som görs gynnar ju i högre grad höginkomsttagare än de med lägre inkomster. Många av skattesänkningarna är egentligen rena bidrag till företagen, som arbetsgivarsänkningen för unga till exempel. Vi hade fått många fler jobb om de miljarderna hade satsats rakt i offentlig sektor i stället för att ge dem direkt till företagen som man gör nu.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
