Uran Regeringen vill tillåta brytning av uran i Sverige. Miljöbalken kommer ändras och det kommunala vetot försvinna. Dagens Arena reder ut vad det betyder.
Den 28 augusti beslutade regeringen om att föreslå för riksdagen att tillåta uranbrytning i Sverige. Regeringen föreslår också en ändring av Miljöbalken som kommer att påverka det kommunala vetot.
Uran används som bränsle i kärnkraftverk och är en omdebatterad råvara. Det har inte brutits i Sverige sedan 1960-talet och under 70-talet bröt det ut stora protester när man försökte öppna för uranbrytning igen. Sedan 2018 har det varit förbjudet att bryta uran i Sverige. Men nu kan det alltså bli tillåtet igen.
Jonas Rudberg är gruvexpert på Naturskyddsföreningen. De är kritiska.
– Vi tycker att uranbrytning fortsatt ska vara förbjudet i Sverige. Vi menar att kärnkraften inte har någon framtid och att den ska avvecklas. Vi behöver inte svenskt uran för att försörja kärnkraftsprogrammet som finns idag för det kommer att vara på väg att avslutas när en eventuell urangruva är färdig för att öppna, säger Jonas Rudberg.
Risker
Roger Hamberg är statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning (SGU), med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor inom gruv- och metallproducerande industri. Han säger att riskerna ser väldigt olika ut beroende på var uran bryts.
– En generell risk när det gäller gruvdrift är att det åtgår mycket vatten och energi och det dammar en hel del. Uran är specifikt genom att det är ett radioaktivt ämne som kan innebära en hälsopåverkan på människor och miljö när det sönderfaller, konstaterar han.
När uran sönderfaller bildas det radioaktiva ämnet radon. Det förekommer alltid där det finns uran och kan ta sig in i kroppen genom luften eller vattnet. Långvarig exponering för radon ökar risken för lungcancer.
Jonas Rudberg säger att brytning av uran mest troligt skulle bli i alunskiffer och att det är en bergsart som ofta sammanfaller med den bästa jordbruksmarken i Sverige.
– Uranbrytning orsakar en jättestor miljöskada. Först och främst förstör det naturen och därmed också jordbruksmarken. Sen riskerar det att skada skyddsvärd kulturmiljö och växter och djur, säger Jonas Rudberg.
Men det är inte den enda negativa miljöpåverkan som uranet kan ha, enligt honom.
– Gruvverksamhet påverkar vattendrag och grundvatten, frågan är i vilken omfattning. Grundvattennivån kan ändras, det kan bli vattenbrist. Det giftiga avfallet från gruvverksamheten riskerar att läcka ut i vattensystemen, så i värsta fall kan vattnet förgiftas och bli otjänligt, säger Jonas Rudberg.
Fördelar
Idag importerar Sverige uran från Kanada, Australien, Namibia och Kazakstan.
– Fördelarna med beslutet är att vi blir mindre beroende av andra genom att själva generera uranet som vi behöver i våra kärnkraftverk. Det är någonting som också EU-kommissionen säger i den nya lagstiftningen, att Europa ska bli mer självförsörjande vad det gäller metall och gas, säger Roger Hamberg.
Mycket finns redan på plats för att uranbrytning i Sverige ska fungera, enligt Roger Hamberg.
– Vi har en bra lagstiftning i Sverige som gör att vi har goda förutsättningar att ha en sån gruvdrift på ett hållbart sätt. Kanada och Australien har också en miljölagstiftning som är väldigt omfattande och bra. Så att säga att det skulle vara bättre miljömässigt att ha en urangruva här i Sverige än i Australien eller Kanada, det kan man nog inte säga.
Här finns uran i Sverige
Sveriges uranfyndigheter, det vill säga de berg som innehåller ovanligt mycket uran, finns i alunskiffrar (en bergart) och i urberget. De största samlade mängderna uran finns i alunskiffrar i Skåne, Billingen i Västergötland, Närke, Östergötland, på Öland och i fjällkedjans randområden. Södra Storsjöområdet i Jämtland är ett annat område med urantillgångar.
– Problemet är att alunskiffer innehåller nästan alla grundämnen som finns, så avfallet som blir är väldigt svårhanterligt. Sen handlar det om väldigt stora ytor som man skulle behöva bryta på för att få en större mängd uran, säger Jonas Rudberg.
Roger Hamberg vågar inte svara på var i Sverige det kan komma att brytas uran.
– Man har inte sökt efter uranfyndigheter på väldigt lång tid. Så man vet inte idag var det kan ske. Vi behöver veta mer om vår berggrund när det gäller uraninnehåll. Det finns ju några fyndigheter som man pratar om kring Jämtland, Oviken och Ranstad. Men huruvida de är lämpliga, det vågar jag inte svara på, säger han.
Uranfyndigheterna i Sverige står tillsammans för över en fjärdedel av de kända fyndigheterna i Europa. Att det skulle öppnas rena urangruvor är dock inte säkert.
– Det är lika troligt som att vilken annan gruva som helst öppnar, skulle jag gissa. Man brukar säga att ett projekt på tusen blir en gruva i slutändan, så det är väldigt, väldigt, väldigt få, säger Roger Hamberg.
Ändring av Miljöbalken
Ändringen av Miljöbalken som regeringen har föreslagit innebär att verksamheter som hanterar små mängder uran inte längre kommer omfattas av regeringens obligatoriska tillåtlighetsprövning. Tillåtlighetsprövningen är en prövning av miljöfarliga verksamheter och vattenverksamhet som kan påverka samhället. Verksamheterna kommer i stället vara helt undantagna från tillståndsplikt, alternativt prövas enligt kärntekniklagstiftningen.
En annan stor förändring som regeringen vill se är att prövningen av verksamheter som hanterar små mängder uran inte längre ska omfattas av det kommunala vetot. Det betyder att kommuner kommer förlora sin rätt att neka tillstånd för en sådan verksamhet inom kommunen.
– Det finns ett stort lokalt motstånd mot att bryta uran på de platser där det kan vara aktuellt. Regeringen kommer att köra över kommunerna. Man kan tycka vad man vill om det kommunala vetot. Men det är inte särskilt demokratiskt att ta bort det när det är de som bor på orten som påverkas, säger Jonas Rudberg.
Lagändringarna ska börja gälla från 1 januari 2026.
Tuva Thell
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
