Foto: Pixabay

Eko Regeringen vill att produktionen och konsumtionen av ekologiskt ska öka. Utvecklingen har gått stadigt framåt, men nu har något hänt. På flera områden har efterfrågan på eko stannat av och till och med backat. Är eko-matens ställning hotad?

Under ett par år har produktion och konsumtion av ekologiskt pekat spikrakt uppåt. Utbudet av ekologiska produkter i livsmedelsbutikerna har under flera års tid stadigt ökat och offentlig sektor har lagt stor omsorg kring att öka inköpen av ekologiska livsmedel till skola, vård och omsorg.

Men någonting har hänt och den ekologiska maten utmanas nu av andra »värden« så som svenskt, närproducerat och rättvisemärkt. Det upplever flera som Dagens Arena har varit i kontakt med.

Nedgång för ekologiskt

– Av olika anledningar prioriteras nu ekologiska livsmedel bort av kommunerna och regionerna, säger Eva Fröman verksamhetsledare på Ekomatcentrum som samlar in statistik över hur ekologiska livsmedel används inom offentlig sektor.

Varje år kommer Ekomatcentrum med en rapport där den offentliga sektorns statistik över ekologiska livsmedelsinköp är samlade. Eko står idag för omkring 38 % av de totala livsmedelsinköpen i kommun och region och de senaste åren har inköpen av eko-mat ökat med cirka 2 procentenheter varje år.

I den senaste rapporten syns dock en nedgång för det ekologiska under tredje kvartalet, medans livsmedel med svenskt ursprung ökade.

– I regionernas livsmedelsstrategier kan vi se att ekologiskt knappt nämns. Den stora majoriteten av de styrdokumenten har inte med ekologiskt alls. Vi kan också se att det inte finns några representanter från den ekologiska näringen med när man tar fram de här strategierna. LRF är alltid representerade och folk från länsstyrelserna, men så gott som aldrig någon från den ekologiska sidan, säger Eva Fröman.

Det är inte normalt för en marknad att alltid ligga på en 40 procentig tillväxt.

Hotat efter valet?

Orsakerna till nedgången är enligt Ekomatcentrum dels förändrade politiska styren, dels hänvisningar till sparkrav.

– Vi tror att de nya politiska sammansättningarna efter valet kan vara med och påverka hur aktivt kommunerna och regionerna jobbar med eko-mat-frågan. Många kommuner sitter också i en sämre ekonomisk situation 2020 och behöver spara pengar. Man vill också gärna prioritera svenskt eller närproducerat. Det verkar också som att man tror att majoriteten av de ekologiska livsmedlen är importerade – men så är det ju inte, säger Eva Fröman

Den kommun som i många år legat i topp på eko-listan är Lunds kommun. De har länge haft ett 100-procentigt mål för livsmedelsinköpen, men det målet slopades i slutet av december förra året.

Läs även: Så bra är kommunerna på eko – hela listan

Linda Sandgren är utvecklingssamordnare på måltidsservice i Lund. Hon vet i nuläget inte hur arbetet framgent kommer att se ut men säger att beslutet ändå märks direkt.

– Vi står inför nya grossistupphandlingar till exempel och behöver ett förtydligande från politiken kring hur vi ska tänka och vilken ambitionsnivå vi ska ha.

Att offentlig sektors krav på ekologiskt i upphandlingarna har börjat minska bekräftas av den eko-ledande grossisten Martin & Servera Restaurang handel, som konstaterar att efterfrågan av ekologiskt under 2019 först började stagnera, plana ut och sedan backa något.

– Det är något vi måste ta hänsyn till när vi ser över vår strategi framåt. Vi ser att det är fler kunder nu som lämnar ekologiskt till förmån för andra värden som man tycker är viktigare, eller minst lika viktigt, som exempelvis närproducerat och svenskt, säger Stefan Calrell, försäljningsdirektör på Martin & Servera.

Raketutvecklingen har stannat upp – »bara normalt«

Av den totala eko-mats-konsumtionen är offentlig sektor en förhållandevis liten aktör – störst är dagligvaruhandeln och vi konsumenter. Detaljhandelns sålde eko-varor till värde av 16,8 miljarder kronor 2018, enligt siffror från analysföretaget Ekoweb.  Sett till totalen ökade försäljningen av ekologiskt i Sverige 2018, men flera av de största aktörerna, däribland ICA, rapporterar dalande siffror.

Jag tror att det finns starka krafter inom LRF som jobbar för det svenska och som inte är så villiga att lyfta det ekologiska

ICAs försäljning av ekologiska livsmedel, som 2018 stod för cirka 8 procent av eko-försäljningen, har bromsat in sedan hösten 2016 och har sedan fortsatt sjunka under 2018. För första gången på över 20 år minskade ICA sin ekologiska livsmedelsförsäljning i absoluta tal under sommarhalvåret 2018. Innan dess växte den ekologiska livsmedelsförsäljningen med 55 procent 2014, 47 procent 2015, 18 procent 2016 och 2 procent 2017.

Men att eko-marknaden har saktat ner och bromsat säger Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare på Ekologiska lantbrukare, inte är något konstigt i sig och något som inte nödvändigtvis säger något om ekologiska livsmedels ställning generellt.

– Ekologiskt har vuxit sig starkt under ganska många år, men mellan 2015-2018 var det en extrem tillväxt under kort tid. När relativt små marknader växer så är det inte ovanligt att de växer med en skjuts. Det jag skulle säga har hänt de senaste två åren är att marknaden har stabiliserats sig på en högre nivå. Det är inte normalt för en marknad att alltid ligga på en 40 procentig tillväxt.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är inne på samma linje. De har sett en nedgång eller en stagnation av efterfrågan på ekologiskt de senaste ett till två åren, men Elvira Forsström, LRF:s expert på ekologisk produktion, säger att det är för tidigt att dra några slutsatser om nedgången kommer att hålla i sig eller inte.

– Nedgången eller stagnationen som vi ser är från en hög nivå, eftersom att utvecklingen för ekologiskt länge varit positiv.

Bäst i norden

Sett till norden så ligger intresset för eko-mat ohotat på topp i Sverige. Framförallt när det kommer till inköp av livsmedel i offentlig sektor. Sveriges 38 procent står sig bra i relation till Danmarks 20 procent och Finland 12 procent. Norge hamnar långt efter med ynka 1 procent 2018. Ambitionsnivåerna bland våra nordiska grannländer skiljer sig också rätt rejält åt.

Danmark har sedan flera år ett nationellt mål som är 60 procent ekologiskt till 2020. I Finland har ett lite mer försiktig mål formulerats, 20 procent ekologiskt till år 2020. Norge har inget mål för ekologisk konsumtion i offentlig sektor. I den nya strategin som togs av Stortinget tidigare i år bestämdes att det är marknaden som ska styra efterfrågan på ekologiskt. Sveriges mål sedan 2017 är 60 procent ekologiskt i offentlig sektor till 2030.

2018 hade fem kommuner nått målet på 60 procent, 59 av landets 290 kommuner hade en utveckling av eko-inköpen som talar för att de kommer nå målet till 2030. Ingen av regionerna nådde 2018 upp till 60 procent sträcket.

Starka politiska intressen

Eva Fröman på Ekomatcentrum ser oroat på utvecklingen. Hon menar att det finns starka politiska intressen som prioriterar det svenska, men inte det ekologiska.

– Jag tror att det finns starka krafter inom LRF som jobbar för det svenska och som inte är så villiga att lyfta det ekologiska.

LRF säger själva att de ser att efterfrågan på svenskt står sig starkt i relation till det ekologiska just nu.Organisationen är nöjd med att efterfrågan på svenska produkter är hög och ökar samtidigt som konsumenterna inte riktar in sig på ett enskilt produktionssätt.

–Den svenska konventionella produktionen ligger i framkant när det gäller klimat, miljö och djurvälfärd, men vi vill ju främja både konventionellt och ekologiskt. Båda ryms inom den svenska produktionen. Vi ser ingen motsättning mellan eko eller konventionellt, utan vi vill stötta allt svenskt, säger Elvira Forsström på LRF

Läs mer: Brand i frölager skakar om eko-branschen