Inte sista gången bostadsfrågan avgör val.
Den 23 september vräktes 87-åriga Maricarmen Abascal från sin lägenhet i stadsdelen Retiro i Madrid. Hon hade bott i lägenheten sedan 1956, i 70 år. Hon har betalat hyran i sju decennier, men när hyresvärden krävde en höjning från drygtfemtusen kronor till drygt 18 000 kronor (1 650 euro) kunde Maricarmen inte betala längre.
Hon är inte ensam
Hennes fall uppmärksammades redan i somras, och har lett till stora demonstrationer, så när hon skulle vräkas kom polisen dit med ett femtontal piketbussar och de dramatiska bilderna på 87-åringen som bars bort av poliserna spreds blixtsnabbt på sociala medier och har dominerat nyhetssändningarna i Spanien.
Att vräkningen av Maricarmen fick så stor uppmärksamhet beror på att hon inte är ensam, utan en av hundratusentals spanjorer som kan tvingas lämna sina hem när hyrorna stiger.
Det som händer i Madrid och Spanien är ännu ett tecken på att bostadsfrågan hamnar allt högre upp på den politiska dagordningen. Att göra New York ”affordable”, att vanliga människor ska ha råd att bo i New York, det var en av Zoran Mamdanis viktigaste vallöften när han valdes till borgmästare i världsstaden i november förra året.
I Berlin blev vänsterpartiet Die Linke största parti den 20 september med krav om ett ”hyreslock” (Mietendeckel), man kampanjade med kastrullock som symbol för att hyreshöjningarna måste stoppas, och har lovat att driva igenom det radikala förslaget som fick stöd i en folkomröstning 2021 om att förstatliga bostadsbeståndet hos privata fastighetsbolag som äger fler än 3 000 lägenheter.
Första dagen för Burnham
I Storbritannien har nya Labour-ledaren Andy Burnham, som tog över som premiärminister efter Keir Starmer i juli, prioriterat bostadsfrågorna. Redan sin första dag som ny premiärminister, på trappan till in premiärministerns bostad på 10, Downing Street, lovade Burnham att utrota hemlösheten: ingen ska längre behöva sova på gatan. Och bostadsfrågorna inledde hans stora tal till Labourkongressen: “Med ett bra hem är allt möjligt. Utan ett hem känns det som om ingenting är det”, sa han.
I talet beskriver Burnham ett Storbritannien som gått sönder. Barn som växer upp hemlösa, miljontals människor som förlorar hoppet i bostadsköer. Familjer som blir sjuka, både fysiskt och psykiskt, av osunda och otrygga bostäder. Samtidigt: hela kvarter av övergivna bostadshus som står och förfaller i brittiska städer.
Med Andy Burnham som ny partiledare lägger Labour fram ett bostadspolitiskt program som inspirerar långt utanför Storbritannien. Förutom en nollvision för hemlöshet lanseras ”det största programmet för byggande av allmännyttiga hyresbostäder sedan efterkrigstiden”, brittiska kommunerna ska få rätt att ta kontroll över övergivna bostadshus, och lagändringar ska tvinga bort slumvärdar. “Vi tillåter inte försäljning av livsmedel som är skadliga för hälsan. Varför skulle vi då tillåta det när det gäller bostäder?”.
Det viktigaste budskapet är detta, säger Burnham i sitt tal till Labourkongressen: bostäder ska inte längre ses som en marknad med vinnare och förlorare, utan som en grundläggande förutsättning för ett gott liv.
Över 50 städer
I Spanien har Maricarmen fått regeringen på fall: sedan de stora protesterna anförda av den spanska hyresgästföreningen Sindicato de Inquilinas spritts till över 50 spanska städer, och tusen tält slagits upp på ockuperade Puerta del Sol i centrala Madrid, lade Pedro Sánchez fram två nya lagförslag i det spanska parlamentet, Maricarmen dekreten.
Förslagen handlar om att hyreskontrakt som löper ut före 2029 förlängs med två år, att vräkningar av sårbara hushåll stoppas till 2030, att årliga hyreshöjningar begränsas till 2 procent och ett försök att begränsa investeringsfonders köp av bostäder för spekulation begränsas.
Dessutom ska Airb-nb och korttidsuthyrning regleras och hyreskontrakt förnyas automatiskt i fem år (sju år om hyresvärden är ett företag). Den 2 oktober röstades dekreten ner av högerpartiet PP, högerextrema Vox och det katalanska partiet Junts. Då bestämde sig Sánchez för att utlysa nyval till den 29 november, cirka nio månader tidigare än ordinarie val, som senast hade måst hållas i augusti 2027.
Det är inte första gången som bostadsfrågan blir avgörande i ett val. Och inte heller sista.
Lisa Pelling
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
