Utförsäkrades och fick återkrav på 600 000 kronor

Sjukförsäkring Irja Berntson hade varit sjuk i tio år när hon fick kallduschen: hon hade inte längre rätt till sjukpenning. Dessutom skulle hon betala tillbaka tre års sjukpenning. Hon är en av flera hundra utförsäkrade i en grupptalan mot Försäkringskassan.

– De straffar mig för att jag har försökt jobba så mycket jag kan, säger Irja Berntson.

Första gången Irja Berntson sjukskrevs var 2015. Hon arbetade då som gymnasielärare och diagnosen var utmattning.

– Jag sa upp mig efter ett år, som de ville, för då bedömdes min arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden. Så jag gick in i nystartsjobb med Arbetsförmedlingen och allting, säger Irja Berntson.

2018 fick hon arbete som konsult på 25 procent, med uppdrag att hålla utbildningar inom jämställdhet och jämlikhet. Enligt vad Irja Berntsons arbetsgivare uppger i ett intyg till Försäkringskassan, ansågs arbetet som konsult lämpligt då det innebar att Irja Berntson kunde arbeta mycket hemifrån och dessutom styra över när hon arbetade beroende på sitt mående. Det här hade föreslagits tidigare i samråd med Försäkringskassan, skrev arbetsgivaren.

– Jag försökte jobba 25, sedan 50 och till sist 75 procent. Men jag blev bara sjukare. Då sa min läkare: stopp och belägg, säger Irja Berntson.

Hon hamnade tillbaka i att bara kunna jobba som mest 25 procent, även om hon säger att läkare har ansett att hon borde vara sjukskriven på 100 procent.

2019 fick hon diagnosen ME och utförsäkrades kort därefter. ME är en sjukdom som gör att den drabbade känner stor trötthet och utmattning som inte går att vila bort. Andra vanliga symtom är ledvärk, känslighet för ljud, ljus och dofter, låg tolerans för stress och försvagade muskler.

– Försäkringskassan sa att det var brist på objektiva fynd för diagnosen, men också att om jag är konsult på deltid kan jag lika gärna gå runt och vara lite korkad och göra något annat enklare jobb på heltid, säger Irja Berntson.

Stämmer Försäkringskassan

Då ME är en så kallad uteslutningsdiagnos finns inga exakta kriterier som kan bockas av för att ställa diagnosen, utan man diagnosticerar genom att utesluta andra sjukdomar och tillstånd. Dessutom har Irja Berntson POTS, vilket är en diagnos som innebär att hjärtat lätt börjar slå för fort, till exempel när man ställer eller sätter sig upp.

Irja Berntson är långt ifrån ensam att som ME-sjuk person utförsäkras. Hon är en del av en grupptalan – ett samordnat skadeståndsanspråk mot staten – där ME-sjuka personer planerar att stämma Försäkringskassan efter att ha utförsäkrats efter en så kallad AFU, arbetsförmågeutredning. Det är juristbyrån Myndighetsjuridik som står bakom grupptalan. Jimmy Laine, jurist på Myndighetsjuridik, berättar att han själv har en bakgrund hos Försäkringskassan.

– Jag jobbade cirka 10 år på Försäkringskassan, bland annat som jurist på deras rättsavdelning. Jag har fört myndighetens talan i domstol tidigare. Men efter att jag upplevde att min moraliska kompass sa att jag inte längre kunde stå upp för de bedömningar som Försäkringskassan gjorde slutade jag och startade Myndighetsjuridik för att hjälpa de som hamnat i kläm, säger han. 

Just nu håller byrån på att gå igenom alla inskickade handlingar från personer som vill vara med i grupptalan. Det rör sig om närmare 300 ME-sjuka personer som blivit utförsäkrade efter en AFU, säger Jimmy Laine. Han menar att AFU inte är en optimal utredning för just den patientgruppen eftersom försämringen, till exempel utmattning, som utlöses av aktiviteterna ibland inte märks förrän 48 timmar efteråt. Den mäter bara arbetsförmågan under själva aktiviteten.

– Så det är extremt missvisande att påstå att en AFU skulle visa på att personen klarar ditt och datt. Så Försäkringskassan utförsäkrar samtidigt som den behandlande läkaren säger att personen absolut inte ska ut på arbetsmarknaden, att det finns medicinsk risk, säger Jimmy Laine. 

För avancerade arbetsuppgifter

Irja Berntson har själv gjort flera sådana utredningar men Försäkringskassan har inte tagit hänsyn till dem, menar hon. Jimmy Laine framhåller att AFU har blivit en metod för Försäkringskassan att ”snygga till statistiken” över långtidssjukskrivna. Handläggarna har väldigt stor press från chefshåll, påpekar han.

– Om en sjukskriven person inte har ett förbättrat hälsotillstånd kan inte Försäkringskassan hur som helst besluta att avslå en ansökan där den tidigare blivit beviljad. Då behöver myndigheten få in ett nytt underlag som styrker att personen har arbetsförmåga. När det kommer till sjukpenningsärenden som pågått under flera års tid får man trolla med knäna och då väljer handläggare att köpa en AFU.

2021 beviljades Irja Berntson åter sjukpenning på 75 procent, vilket hon förklarar enbart med att hon fick en ny handläggare. Men 2024 kom ett nytt besked från Försäkringskassan: hon nekades rätt till sjukpenning. Samtidigt kom ett återkrav på cirka 600 000 kronor, det vill säga en summa motsvarande all sjukpenning som Irja Berntson fått under tre år.

Orsaken angavs vara att hon hade utfört mer avancerade arbetsuppgifter och aktiviteter än vad läkarintyget angav att hon borde klara av, och att hon därför borde ha arbetsförmåga på mer än 75 procent för ett normalt förekommande arbete. De aktiviteter som Försäkringskassan tar upp var bland annat att skriva blogginlägg, delta i boksamtal och skriva rapport och genomfört kartläggning av inkludering.

Försäkringskassans besked och slutsatser blev en chock för Irja Berntson.

– Det är ju mina arbetsuppgifter som de beskriver. Jag arbetar som utbildare!

En all-inclusive resa

Dessutom fäste sig Försäkringskassan vid att Irja Berntson sedan 2021 hade uppdrag som vigselförrättare. Det här, menade Försäkringskassan, borde hon ha meddelat myndigheten. Irja Berntson å sin sida såg det här uppdraget som irrelevant ur arbetsförmågesynpunkt, då det är ett ideellt uppdrag och dessutom ett uppdrag hon bara åtar sig mer sällan än en gång i månaden.

Utlösande för att sjukpenningen drogs in 2024 var att Irja Berntson åkte på en all inclusive-resa till Cap Verde. Trots att hon i förhand fått ett positivt besked från Försäkringskassan om att resa för att vila upp sig en vecka efter flera dödsfall i hennes närhet, ändrades sedan beskedet då en handläggare ansåg att hon var för sjuk för att resa. Trots det valde Irja Berntson att genomföra resan som både hon och hennes läkare ansåg att hon borde göra.

Kan du ha någon förståelse för att Försäkringskassan anser att du inte borde kunna resa, med tanke på din läkares utlåtanden?

– Det kan jag ju, om man tänker att ME är statiskt, som ett benbrott. Men ME är inte en statisk sjukdom. Dels kommer den i skov, jag mår mer eller mindre bra i omgångar. Men jag kan aldrig upprätthålla en anställning och prestera på hög nivå i en längre period. För varje gång jag har föreläst måste jag ta höjd för att bara vila och vara hemma i tre dagar. Men Försäkringskassan menar att ’kan du göra det här en gång så kan du göra det alla dagar’. Om man träffar mig ser ingen på mig att jag är sjuk. Men ingen ser mig när jag ligger i ett nedsläckt rum i tre dagar.

Sänkte återkrav

Just återbetalningskraven är ingenting som kommer att tas upp i grupptalan mot Försäkringskassan, konstaterar Jimmy Laine. Men han framhäver att det är ett stort problem för många ME-sjuka personer.

– Det rör sig om om höga belopp som sedan blivit ändrade i domstolen. Ofta handlar det om tvåhundratusen kronor upp till en miljon. Det är väldigt allvarligt och kan få långtgående konsekvenser för enskilda personer när återkravet dessutom måste betalas inom ett år. Tidigare var det mycket flexiblare och kunde betalas tillbaka under flera års tid. Det går inte längre, säger Jimmy Laine.

Irja Berntson överklagade återkravet till Förvaltningsrätten. Då vände Försäkringskassan delvis och medgav att återkravet skulle sättas ned med två tredjedelar, till 200 000 kronor.

I olika underlag anger Försäkringskassan delvis olika skäl till indragen sjukpenning och återkrav: ibland är betoningen enbart på de aktiviteter som Irja Berntson ska ha utfört, och att de anses för krävande för hennes sjukdomstillstånd. Ibland, som i yttrandet kring att sätta ned återkravsbeloppet, menar Försäkringskassan att ”ett flertal av de arbetsuppgifter som Irja Berntson utfört” har skett inom ramen för hennes arbetstid på 25 procent. Eftersom Försäkringskassan, med hänsyn till beviskravet, inte kan visa att Irja Berntson har arbetsförmåga på mer än 50 procent, är det rimligt att sätta ned återkravsbeloppet, menar myndigheten i sitt yttrande till Förvaltningsrätten.

Förvaltningsrätten gick på Försäkringskassans linje och satte ned återkravet till 200 000 kronor.

”Oerhört komplicerat”

Ulf Lejonklou, jurist vid LO-TCO Rättsskydd, vill inte uttala sig om det enskilda ärendet. Men han menar att Försäkringskassan generellt sett borde motivera sina beslut bättre.

– Kraven för att Försäkringskassan ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid återkrav, där beviskravet är högt ställt, kan variera beroende på omständigheterna. Det du berättar är ganska vanligt, det är schabloniserade beskrivningar. Man radar upp en del aktiviteter, men det är svårt att få ett grepp om omfattningen. Här måste det ju vara att domstolen gick någon slags medelväg (ang nedsättning av återkrav, red.anm). Det skulle vara bättre om domstolen tydligt kan redovisa vilka skäl som varit avgörande, vad har hon för arbetsförmåga? säger Ulf Lejonklou.

Han säger dessutom att det för en försäkrad person är väldigt svårt, närmast omöjligt, att hålla reda på alla regler som finns att förhålla sig till för att undvika att göra fel.

– Socialförsäkringssystemet är oerhört komplicerat. Man förväntar sig att alla ska kunna lagen, men det är väldigt mycket att hålla reda på, särskilt när man mår dåligt, säger Ulf Lejonklou.

”Borde vara poster girl”

Egentligen menar Irja Berntson att hon borde ses som ett föredöme, då hon har kämpat för att fortsätta arbeta:

– Jag borde vara poster girl för att man kan bidra hur sjuk man än är, säger Irja Berntson.

Den slutsatsen hon drar idag är dock att det hade varit enklare för henne att ta rådet av sin läkare och vara sjukskriven på heltid.

– Det sjuka är, och jag hatar att säga det, men jag borde ha lagt mig hemma och pillat mig i naveln och inte jobbat alls. De straffar mig för att jag har försökt jobba så mycket jag kan. Samtidigt är det uteslutet för mig att jobba på Ica två timmar om dagen, eftersom jag inte kan lämna hemmet varje dag, säger Irja Berntson.