pension Utrikesfödda har halkat efter rejält i pensionsinkomster jämfört med genomsnittspensionären. Utlandsfödda med födelseår 1957 hade hela 5 700 kronor mindre i pension än hela gruppen pensionärer i samma årskull, visar en rapport från Folksam.
I rapporten har fem årskullar pensionärer inom det nya pensionssystemet (med födelseår 1940 – 1957) granskats. Dessa har sedan jämförts med den sista årskullen som omfattas av det gamla systemet (folkpension med allmän tilläggspension, ATP). Det vill säga de som föddes 1937. Samtliga utlandsfödda har varit i Sverige i minst 30 år.
Skillnaderna har ökat markant över tid mellan utlandsfödda och gruppen samtliga pensionärer.
För pensionärer födda 1937 hade gruppen utlandsfödda i genomsnitt 650 kronor mindre i månaden i pension än gruppen samtliga pensionärer. För pensionärer födda 1957 hade gapet mellan utlandsfödda och övriga ökat till hela 5 700 kronor.
Allra störst var skillnaden mellan män i gruppen utlandsfödda respektive samtliga pensionärer födda 1957, där utlandsfödda hade 7 700 kronor mindre i pension. För kvinnor i motsvarande årskull var skillnaden 4 100 kronor.
Ingen trygghet för alla
– Pensionen ska ge ekonomisk trygghet för alla men så ser det inte ut i dag, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert vid Folksam i ett pressmeddelande.
Beräkningarna i rapporten bygger på en sammanslagning av alla pensionsinkomster, det vill säga allmän pension, tjänstepension och privat pension. Skillnaden i pensionsinkomster mellan utlandsfödda och övriga pensionärer är tydlig både när man enbart tittar på tjänstepension och på allmän pension för sig.
Att pensionsskillnaderna är så stora beroende på om man är född utomlands eller i Sverige kan tydligt kopplas till inkomstskillnader mellan grupperna. Och den inkomstklyftan har ökat.
För gruppen födda 1937 hade utlandsfödda en slutlön motsvarande 96 procent av samtliga pensionärer – en skillnad som motsvarar drygt 1 000 kronor i månaden. För pensionärer födda 1957 var utlandsföddas slutlön bara 78 procent av samtliga pensionärers slutlön för samma årskull. Det motsvarar drygt 8 000 kronor mindre i månadslön för utlandsfödda.
Det är just löneutvecklingen som bidrar mest till de låga pensionerna för utlandsfödda, säger Håkan Svärdman. Etablering på arbetsmarkanden och löner försämrades från 1980-talet.
– För de som kom till Sverige på 1980-90-talet ser vi en påtaglig försämring i löneläget. Vi kan bara mäta sista fem åren i yrkeslivet, men vi kan dra slutsatsen att de har haft en väldigt dålig löneutveckling. Man kan misstänka perioder i arbetslöshet, lång tid för etablering på arbetsmarkanden och osäkra arbetsvillkor, säger Håkan Svärdman.
Dessutom arbetar de i yrken där man sällan får tjänstepension, till exempel inom hotell- och restaurangbranschen där kollektivavtalstäckningen är låg. Det här ger stort utslag på pensionen eftersom tjänstepensionen över tid kommit att stå för en allt större del av den totala pensionen.
– Övriga har fått en fördubbling av tjänstepension, medan den här gruppen halkar efter.
Dessutom har pensionssystemet förändrats över tid, menar Håkan Svärdman. Nu krävs 40 års bosättningstid i Sverige för att komma upp i samma pensionsnivå som man tidigare fick efter tio år.
Vissa pensionärer får det bättre
På måndagen publicerade tjänstepensionsbolaget Alecta en studie som ger en betydligt mer positiv bild. Undersökningen visar att nyblivna pensionärer har betydligt högre inkomster än samma grupp för tio år sedan. Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder runt 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med efter skatt.
Alectas undersökning visar också på att fattigdomen är lägre i gruppen 65 – 79 år än i många andra åldersgrupper, medan den är 12 procent för gruppen 80 år och äldre.
– Det är väl utmärkt att fattigdomen minskat, men det är inte tack vare en förbättrad allmän pension. I Alectas undersökning räknas disponibla inkomster, till exempel kapitalinkomster. Man ska vara försiktig med att dra slutsatsen att det svenska pensionssystemet mår bra på grund av det, säger Håkan Svärdman om Alectas undersökning.
Folksam föreslår flera åtgärder för att höja pensionerna. Dels föreslås högre avsättning, pensionsrätter, till den allmänna pensionen; dels att en större del av överskottet i pensionssystemet betalas ut till pensionärerna. Folksam vill också sänka avkastningsskatten på tjänstepension samt på privat pensionssparande, och reformera garantipensionen.
Undersökningen gäller utlandsfödda som varit i Sverige i minst 30 år och som har gått i pension vid 65 års ålder. Alla inkomster i rapporten redovisas i 2024 års priser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
