Låt oss lyssna på Mats Svegfors och verka för att vinden nu vänder.
Mats Svegfors inlägg på DN-debatt, med rubriken ”Därför kan jag inte längre rösta på Moderaterna”, är ett starkt och berörande inlägg.
Kanske är det ett tecken i tiden och en möjlig vändpunkt i synen på migrationen och slutet på den allomfattande anpassningen till Sverigedemokraterna.
Det är också talande att en äldre person men lång politisk erfarenhet riktar en stark moralisk och humanistisk appell till dagens moderata politiker. Men också till politiker i allmänhet. Svegfors vänder sig direkt till ”Käre Ulf”, det vill säga Ulf Kristersson, statsminister och den nuvarande partiledaren för Moderaterna. För Moderaterna och Kristersson är detta ett hårt slag, något som säkert svider ända in i den moderata partisjälen. För två år sedan samtalade Svegfors med Kristersson om en anställning på statsrådsberedningen. Så blev det inte. En sjukdom kom emellan.
Tillhör Bildt-generationen
Mats Svegfors är inte vem som helst. Han har sedan början av 1970-talet varit en del av den inre moderata maktkretsen. Han tillhör Bildt-generationen. Var som mycket ung ordförande i Fria Moderata Studentförbundet, en organisation som varit en plantskola för partiet i decennier. Han var sakkunnig och sedermera statssekreterare i den borgerliga regering som tillträdde 1976. Han har sedan hunnit med att vara VD för Timbro och politisk chefredaktör för Svenska Dagbladet, två av den borgerliga opinionsbildens mest centrala bastioner.
Är det någon som förtjänar beteckningen borgerlig intellektuell så är det Mats Svegfors. Det har kommit till uttryck i hans öppna förhållningssätt. Det har märkts i hans skrivande och i hans många böcker. Möjligen har han också skaffat sig en välbehövlig distans till den moderata partibunkern, och att han därmed kan vara lojal med idéerna snarare än strukturerna. Han har också varit VD för Sveriges Radio och landshövding i Västmanland.
Mats budskap i artikeln är starkt av flera skäl. Han bor numera på ett omsorgsboende och konstaterar därför att välfärdens fokus är ”för svenskar av invandrare” och han skriver att ”jag tror inte att svenskar i gemen inser vilken besynnerlig skapelse vår välfärdsstat är”.’
Många lever i osäkerhet
Det är bara två av tio på Svegfors boende som är ”helsvenskar”. Men många av de andra ”befinner sig i ett slags invandringspolitiskt ingenmansland” och väntar på besked om de ska få vara kvar i Sverige. En av dem riskerar att utvisas till Kosovo, trots att hon bott i Sverige i åtta år, inte har någon koppling eller relation till sitt gamla hemland, har gått en svensk utbildning, pratar svenska och är totalt integrerad i Sverige och utför ett viktigt välfärdsjobb. Och hon är inte ensam. Många lever i samma osäkerhet. Många har redan utvisats.
Mats Svegfors kontrasterar allt detta med den humanistiska människosyn Moderaterna tidigare stod för. Som väl alla partier utom Sverigedemokraterna tills helt nyligen slöt upp bakom. Men skriver Svegfors med direkt adress till Ulf Kristersson: ”Du och Moderaterna har härvidlag svikit det som har varit centralt för den moderata tradition som attraherar mig”.
Behöver en annan balans
Flera personer i Svegfors egen familj har rötterna i andra länder och han framhåller att ”jag är oförmögen att se några avgörande skillnader mellan dem och deras klasskamrater”.
Detta är särskilt laddat eftersom Ulf Kristersson nu förklarat att han är beredd att leda en Tidöregering med Sverigedemokraterna där Jimmie Åkesson ska ansvara för migration och integration. Det vill säga, han öppnar för ännu hårdare tag under kommande mandatperiod. Sverige har gått från en liberal syn på migration till en radikal utvisningspolitik. Vi behöver en annan balans i synen på flyktingar, migration och invandrare. Det kommer att tjäna vårt land och alla som bor i Sverige. Det stavas solidaritet.
Svegfors utspel är alltså dåliga nyheter för Ulf Kristersson, och kanske beseglar hans politiska öde. Men det är lika mycket en uppmaning till de andra partierna. Ska vi hoppas på de grå eminenserna även i Kristdemokraterna och Socialdemokraterna gör sin röst hörd?
Författaren Niklas Rådström har skrivit att han skäms för Sverige. Personligen känner jag sorg och skam. Låt oss lyssna på Mats Svegfors och verka för att vinden nu vänder.
Håkan A Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
