Unga behöver billigare bostäder

Bostad Det räcker inte med möjligheten att buda på dyrare.

Den senaste tiden har frågan om ungas och “förstagångsköpares” möjlighet att köpa bostad diskuterats. Detta efter att Makrotillsynskommittén kommit med tre förslag på bolånelättnader:

• Höjt bolånetak
• Sänkt amorteringskrav
• Nytt skuldkvotstak

Förslag som nu regeringen går vidare med och som blir verklighet från och med den första april 2026.

Förslagen verkar dessvärre inte ha byggt på någon bostadspolitisk dimension utan är helt och hållet av marknadsekonomisk karaktär. För att illustrera mekanismerna och hur de kan komma att påverka just unga eller “förstagångsköpare, som det talas om i synonym, kommer här några enkla överslagsberäkningar.

Om vi tar det höjda bolånetaket och därmed sänkta kravet på kontantinsats, vilket innebär att en låntagare kan låna upp till 90 procent av en bostads värde istället för 85 procent, kan vid första anblick verka som en hjälpsam åtgärd. Istället för att betala 300 000 kronor kontant för en bostad på 2 miljoner kronor kan du betala 200 000 och slippa spara ihop ytterligare 100 000.

Men det är en åtgärd med en tydlig baksida. Den är bra så länge priserna inte stiger. Men där har vi ett problem – de kommer att stiga.

Kan buda högre

Enligt Makrotillsynskommitténs rapport kommer deras samlade åtgärder att höja bostadspriserna med i genomsnitt 6 procent. En estimering som många anser är alldeles för låg och av uppenbara skäl. För vad händer när en förstagångsköpare ska buda mot alla de som redan befinner sig på bostadsmarknaden? De som redan har betalat minst 300 000 kronor i kontantinsats för en bostad värd 2 miljoner kronor, och helt plötsligt kan lägga 300 000 för enbart 10 procent av det totala värdet?

Jo, de kan, rent teoretiskt, buda upp till 3 miljoner kronor för samma bostad, det vill säga 50 procent mer än tidigare, om bankernas “kvar-att-leva-på-kalkyl” tillåter det. Enligt Finansinspektionens siffror är det nästan hälften av alla nya bolånetagare som i princip maxar sin belåning.

Då har vi inte ens räknat på effekterna av de andra lättnaderna: avskaffandet av det skärpta amorteringskravet, som innebär att en låntagare inte behöver amortera 1 procent extra på lån som överstiger 4,5 gånger ens bruttoinkomst. Att låntagare kan låna 5.5 gånger sin årslön är inte heller med i beräkningen och har självklara effekter.

Kontentan är att varje hundralapp och tusenlapp i bankernas “leva-kvar-kalkylen” har en procentuellt betydande effekt på mängden bolån du som bolånekund kan ta. Vi har inte heller räknat med all amortering och uppskov de som redan äger en bostad har gjort historiskt och hur det påverkar konkurrensen i köp av bostad.

Höjda bostadspriser

Dessa ekvationer har alltså enbart ett enda svar – de kommer inte gynna förstagångsköparen eller de unga på något sätt. De kommer bara leda till höjda bostadspriser och tvinga alla bostadsköpare att låna mer för att kunna buda mot andra i budkrigen om bostäder. En prisutveckling som i längden kommer försätta nästa generation i ännu större skuld för att köpa upp de äldre generationernas förmögenheter i form av bostäder.

Om regeringen hade brytt sig om unga och förstagångsköpare så hade de i stället gjort tvärtom – dyrare för de som redan äger en bostad. Inte säkerställa att de som redan är inne i bostadsmarknaden ska få ett ännu högre värde på sina bostäder med dessa bolånelättnader, samt att försätta unga och förstagångsköparna i ännu större skuld.

Unga och förstagångsköpare behöver billigare bostäder – inte möjligheten att buda på dyrare bostadspriser och realisera vinsterna hos dagens bostadsägare.

Robin Rushdi Al-sálehi, samhällsplanerare och hållbarhetsspecialist, yrkesverksam inom fastighetsbranschen och grundare av lokaluthyrningsplattformen Vakansa.se