Bloggen

Blogg 22 Feb, 2019

Låt lackmustest bli helgens nöje

Nu blir det fredagsmys igen. Och om samtalsämnena tryter i helgen eller du bara vill skapa lite friktion vid middagsbordet så kommer här som vanligt några förslag.

Jag hoppas att du lyssnar på vår podd? Varje vecka erbjuder vi ett intressant samtal för den samhällsintresserade medborgaren, vilket jag hoppas att du räknar dig som. Det är nämligen för dig vi gör podden.

Denna vecka inledde de medverkande med att spekulera lite kring Granskningsnämndens beslut att fälla SVT för deras sätt att hantera Jimmie Åkesson i höstas. Och det är ju en sak som det går att prata länge om.

Själv tycker jag dock att vi pratar för lite om själva Granskningsnämndens existensberättigande. Det är förstås direkt skrattretande att SVT nu får kritik trots att de bara i sin ängslighet efter tidigare fällningar försökt blidka den allsmäktiga nämnden. Men bortsett från det så bör varje person som säger sig förorda det vi kallar fri press ställa sig frågan varför en redaktionell verksamhet i Sverige ska utsättas för en statlig efterkontroll av innehåll. Det är ett enkelt lackmustest på huruvida du verkligen menar vad du säger. Är du för en fri press på riktigt så är du mot utomståendes efterkontroll av innehåll. Allt annat är grader av inskränkning.

Ett annat lackmustest som blivit aktuellt denna vecka gäller vårt förhållande till Kina. Alla turer kring UD, ambassadören och Gui Minhais dotter väcker ju många frågor i sig, förstås. Men om du verkligen vill testa hur vi hanterar avståndstagande till diktaturer som inte respekterar mänskliga rättigheter så fråga försiktigt om synen på Taiwan. Detta land, som gått från brutal diktatur till spirande demokrati och där det fria ordet rankas högst i hela regionen, erkänns knappt av något annat land. Det enda europeiska land som erkänner Taiwan är typ Vatikanstaten. Sverige gör det inte. Trots fina ord om demokrati och mänskliga rättigheter. Därtill är Kinas makt alltför stark, vilket gör att ingen större stat vågar utmana dem i frågan om Taiwan. Vi borde antagligen göra Taiwanfrågan till ett återkommande lackmustest närhelst de stora orden åter rabblas från politikerhåll.

Varsågod, nu har du några brandfacklor att slänga in när verkshöjden på middagssamtalet känns hotad. Vi kommer fortsätta att bevaka samhällsutvecklingen ur ett progressivt och radikalt perspektiv. Jag hoppas att du vill följa oss vidare, för vi behöver din hjälp för att ständigt blir bättre. Ha en bra helg!

Jonas Nordling

Chefredaktör Dagens Arena

Blogg 21 Feb, 2019

Gratis för den som behöver det, stöttad av dig som kan

Vi älskar att ha dig som vår publik. Men vi vill att vår relation inte ska vara beroende av vad skatteminimerande globala teknikjättar bestämmer att deras algoritmer låter dig ta del av. Att bygga sin konsumtion av journalistik på sociala medieflöden är helt enkelt inte tillräckligt för att kunna ta ställning.

Vi hoppas därför att du redan nu prenumererar på vårt dagliga nyhetsbrev. Om inte, gör gärna det. Det är gratis. Eller, egentligen inte. Det handlar bara om hur du ser på vem som ska betala. Vi tror att du förstår att varken det fria ordet eller demokratin i sig är gratis. Det är därför du läser denna text.

Om du vill stötta oss blir vi glada. Välj något av nedanstående sätt, och märk betalningen Dagens Arena.

Swish: 123 480 98 85
Bankgiro: 5215-1628

Tack för ditt bidrag!

Blogg 19 Feb, 2019

PODD | Make välfärden great again!

Tveksamt om regeringen kommer att kunna enas med C och L om en skattereform, och så spås EU-valrörelsen bli. Anna Herdy från Flamman gästar podden ihop med Håkan A Bengtsson från Arenagruppen.

Vänsterpartiets EU-valskonferens har slagit fast att partiet inte ska driva kravet på ett EU-utträde inför valet till Europaparlamentet – något de i och för sig inte drivit på sisådär 15 år, enligt Anna Herdy, chefredaktör på Flamman. Att däremot stryka utträdeskravet ur partiprogrammet blir mer komplicerar, tror hon.

– Att rent principiellt vända tror jag kommer bli svårt för Vänsterpartiets medlemmar att svälja. Vänstern har pratat så länge om det demokratiska underskott i EU, och hur EU är byggt på fördrag som omöjliggör en viss sorts politik, och det är inte förändrat så att säga, säger Anna Herdy.

Håkan A Bengtsson, vd på Arenagruppen tycker att det är logiskt att valet till Europaparlamentet inte handlar om utträde eller inte, men att det faktum att utträdesfrågan tycks borta från alla partiers agendor slår fast att Sverige på allvar är en permanent EU-medlem.

Att även SD släppt kravet på en Swexit bygger på vad som kan antas gynna dem, tror han.

– På vissa sätt gör SD samma analys som Vänsterpartiet, alltså att EU är en arena de trots allt kan använda och agitera ifrån, och i viss mån påverka politiken, säger Håkan A Bengtsson.

Både Anna Herdy och Håkan A Bengtsson tror att Carl Schlyters nya parti Vändpunkt har en chans att kanske knipa en plats i parlamentet. Det kan ge en spänstig valdebatt.

– Det skulle bli väldigt tydliga konflikter i media mellan honom och Alice Bah Kuhnke i diverse härliga debatter, säger Anna Herdy.

Panelen diskuterade även skattefrågan, och huruvida en rejäl skattereform – som utlovats – faktiskt kan bli ett infriat löfte med sittande regering och stödpartier. Svaret blev: tveksamt. På grund av C och L:s inställning i skattefrågor och styrkebalansen i regeringsuppgörelsen.

– C och L kan strunta i punkter de kommit överens om, medan regeringen ändå är beroende av deras stöd, säger Anna Herdy.

Höjda skatter är så småningom nödvändigt, och det finns många tänkbara vägar dit. Fastighetsskatt och kapitalskatter är en grund.

– Vi måste betala mer till vår gemensamma välfärd. Det måste någon kommunicera, och det tycker jag att de rödgröna partierna måste vara tydliga med. Väldigt många experter talar om det här behovet, men ingen politiker vill tala om att höja skatterna, säger Håkan A Bengtsson.

Men Anna Herdy är inte säker på att det är så omlöjligt som det kan låta för politiker att driva krav på högre skatter.

– Jag tror det finns ganska många löntagare i Sverige som tänker att om jag betalar mer i skatt än nu, men ser att det gör att välfärden upprätthåller en viss standard, är beredda att betala mer skatt. Det blir en självuppfyllande profetia: ingen politiker vågar prata om att höja skatterna, nej men prova då!

 

Blogg 15 Feb, 2019

Några braständare till helgen

Nu blir det fredagsmys igen. Och om samtalsämnena tryter i helgen eller du bara vill skapa lite friktion vid middagsbordet så kommer här några förslag.

För några år sedan talade jag inför en grupp gymnasielever om vikten av lokal organisering. Efter att jag talat rätt länge tog en av dem modet till sig och frågade vad lokal organisering betydde. Alltså inte vad den betyder i vardagen, utan vad själva ORDEN betydde. Den dagen var det eleverna som lärde mig mer än tvärtom.

Att lokal organisering bara är ett svårare ord för att jobba för en gemensam sak ihop med andra i din närmiljö, det är säkert mer känt hos läsaren av dessa rader. Tänker jag. Men vikten av just lokal organisering, oavsett ordval, diskuterar vi alla lite för sällan. Inte minst på arbetsmarknaden. Efter att ha pratat om saken med Almegas Stefan Koskinen i vår nya intervjupodd blir det än mer tydligt att detta egentligen är den viktigaste frågan om maktbalans i arbetslivet. Lyssna gärna på intervjun, om du inte redan gjort det.

På samma ämne visade det sig dessutom att många arbetsplatsklubbar sitter på ett rätt outnyttjat vapen redan nu, och som dessutom skulle kunna vässas med en rätt enkel justering från statsmaktens sida. Om du nu får för dig att diskutera maktbalanser på arbetsmarknaden i helgen.

Annars kanske bostadsfrågan kan locka? Den har visserligen fått förnyad aktualitet, och börjar sakteliga återfå sin rättmätiga plats på samhällets agenda. Inte minst genom inspirerande spaningar som denna om läget i Wien. Men i slutändan så handlar diskussionen om den svenska bostadsmarknaden, och framför allt problemen i bristområden, nästan alltid om den bristande rörligheten. Och det är ju logiskt utifrån att det finns rätt mycket kvadratmeter bostad per svensk genomsnittligt sett, och att bostadsytorna inte är effektivt fördelade.

En lösning som brukar diskuteras är mer marknadsinriktade hyror, då detta skulle kunna få hyresgäster i »billiga« lägenheter att flytta till mindre bostäder av kostnadsskäl. Logiskt på sätt och vis. Men med tanke på att de flesta överytorna finns bland de som bor i småhus så vore det mer logiskt att prata om kostnadsincitament gentemot detta segment. Här brukar det dock pratas mer om förslag som begränsad vinstskatt vid försäljning och liknande för att locka till rörlighet. Och visst, enklast vore väl att ta bort reavinstskatten helt vid bostadsförsäljning, då skulle samhället verkligen belöna rörlighet.

Men, i rättvisans namn, det vore mer logiskt att diskutera kostnadsincitament även för småhusägare. Åtminstone i bristregioner. Jag vet dock vilka krafter du då frigör. En gång skrev jag en belysande artikel om äldre småhusägares överytor i förhållande till samhällets totala bostadsresurser. Ingenstans i artikeln tog jag själv ställning. Jag har emellertid varken förr eller senare (och då har jag varit med om en del) fått så många och så hårda läsarreaktioner. Det mest minnesvärda epitetet som gavs mig var »Goebbels lärjunge«,  från en person som ansåg att jag lika gärna kunde föreslå gasning av alla äldre på en gång.

Så jag förstår varför denna sak inte står på topplistan hos ansvariga att diskutera med sin väljarbas. Likväl lär vi behöva göra det.

Varsågod, nu har du några brandfacklor att slänga in när verkshöjden på middagssamtalet känns hotad. Vi kommer fortsätta att bevaka samhällsutvecklingen ur ett progressivt och radikalt perspektiv. Jag hoppas att du vill fortsätta följa oss, för vi behöver din hjälp för att ständigt blir bättre. Ha en bra helg!

Jonas Nordling

Chefredaktör Dagens Arena

Blogg 12 Feb, 2019

PODD | Premiär med arbetsgivarnas slyngel

Dagens Arena lanserar en intervjupodd och först ut att grillas är Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega. Den som håller i mikrofonen är Dagens Arenas nya chefredaktör Jonas Nordling.

I första avsnittet av Tyckonomi Intervju, vår nystartade intervjupodd, snackar vi med Stefan Koskinen på arbetsgivarorganisationen Almega.

Han berättar varför han älskar politisk påtryckning på arbetsmarknadens parter, att lockouter är bra och att hans organisation hoppas vara på väg ut ur slyngelåldern. Kort sagt, omistlig lyssning för dig som bryr dig om arbetsmarknaden.

Intervjuar gör Jonas Nordling.

Missa inte alla detaljer – lyssna på poddavsnittet! Och följ oss i poddappar eller på Soundcloud!

 

Blogg 08 Feb, 2019

PODD | Chockterapi för socialdemokrater

Årets första avsnitt av Arena Tyckonomi gästas av Torbjörn Nilsson från Expressen och Anne-Marie Lindgren, socialdemokratisk skribent och utredare. 

Bostadsfrågan kommer att vara en större utmaning än arbetsrätten under mandatperioden, tror Anne-Marie Lindgren.

– Ska du stoppa SD handlar det om att föra en politik som gör att de inte är intressanta att rösta på. Och min allra största oro är faktiskt bostadspolitiken, säger Anne-Marie Lindgren.

– När det gäller arbetsrätten kan man lite mer glida undan med hänvisning till parterna.

Torbjörn Nilsson menar att just eftersom arbetsrätten är ett konfliktfyllt område kan det vändas till triumf.

– Arbetsrätten har ju gjorts upp om som en stor och jobbig fråga. Men en stor och jobbig fråga kan också bli symbol för något som lyckas, säger han.

Att de nya politiska koalitioner och potentiellt nya block som bildats, eller kan kommar att bildas, efter en regeringsöverenskommelse mellan S, MP, C och L skulle vara något nytt och unikt i svensk historia avfärdas med bestämdhet.

– Det är en sak jag brukar gå och irritera mig i vardagen, och det är den här historieskrivningen att vi alltid har haft två politiska block, säger Torbjörn Nilsson.

I själva verket liknar dagens politiska debatt den Sverige hade på 1910-talet, menar han, med GAL-TAN-konflikt kring nationalstatens roll.

Både Anne-Marie Lindgren och Torbjörn Nilsson konstaterar att ingen har velat tala om hur mycket pengar välfärden kommer att kosta – eller vad vi behöver spara pengar på om skatterna inte höjs. I valrörelsen saknades en höger-vänsterkonflikt kring skatterna: det finns helt enkelt ingen som rentav har framfört budskapet »vi måste höja skatterna«.

– Det har inte funnits något vänsteralternativ att rösta på när det gäller välfärden. Socialdemokraterna har bara sagt att vi inte har råd att sänka skatterna, säger Anne-Marie Lindgren.

I podden diskuteras också om Socialdemokraterna kommer att lyckas driva opposition mot sig själva – något det påstås att bara Moderaterna lyckats med hittills.

Missa inte alla detaljer – lyssna på poddasvnittet! Och följ oss i poddappar eller på Soundcloud!

 

Blogg 08 Feb, 2019

PODD | Den inre ojämlikheten – Gäst: Richard Wilkinson

Författaren till Jämlikhetsanden, som menar att stora inkomstklyftor ökar vår psykiska ohälsa, gästar Pengar & Politik, och pratar också effekter på klimat och samhälle.

Pengar och Politik gästas av Richard Wilkinson, författare till Jämlikhetsanden och nyutkomna Den inre ojämlikheten, i samband med hans Sverige-besök.

Det blir ett samtal om vad ojämlikhet får för konsekvenser för psykisk hälsa, klimat och samhälle.

Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco.

Blogg 08 Feb, 2019

Vad vi inte snackade om. Typ.

Nu blir det fredagsmys.  Ett vanligt grepp när medier ska summera och analysera vår samtid är veckans snackisar. Men jag går på på tvären och pekar istället på några saker vi inte snackade om. Trots att vi nog borde göra det. 

Som Anders Wallners utredning om ett hållbart arbetsliv till exempel. Visst, den kom redan förra veckan, men ingen snackade om den då heller. Mer än att den hade spelat ut sin roll på grund av den nya regeringsförklaringen. Vilket bara delvis är korrekt. Det arbetsliv som den handlar om har inte ändrats ett dugg sedan regeringen tillträdde. Sanningen är väl att inte särskilt många uppmärksammat det delbetänkande som utredningen redan hade levererat heller. Tyvärr. För ska vi få en levande diskussion om arbetslivet så måste utredningar som denna få en riktig efterdebatt.

En grej som dock faktiskt uppmärksammades var att Wallner föreslog differentierade arbetsgivaravgifter för tillfälliga anställningar. Alltså att arbetsgivare som vill ha visstidsanställningar skulle få betala en högre avgift. Innovativt på sätt och vis, även om arbetsgivarsidan som väntat inte jublade. Men å andra sidan var det ju inte ens ett skarpt förslag från utredningen, bara en önskan om att en ANNAN utredning borde titta på detta.

Om så sker föreslår jag att vi dessförinnan har en mer kvalitativ diskussion om vad som är möjligt med differentierade arbetsgivaravgifter. Till exempel kunde vi ju höja avgiften generellt. Och sänka den till nuvarande nivå för alla företag med kollektivavtal. Det borde ju även de arbetsgivare som säger sig värna om partsmodellen applådera då detta skulle ge en konkret konkurrensfördel.

Och om vi ändå pratar om statliga utredningar så är det ju tydligt att regeringen vill att arbetsmarknadens parter ska lösa upp vissa knutar i arbetsrätten, typ turordningsreglerna. För annars blir det lagstiftning, enligt regeringsöverenskommelsen. Som om det inte skulle bli lagstiftning oavsett vad parterna förhandlar fram.

För varför skulle Centern och Liberalerna inte kräva att ett lagförslag läggs fram hursomhelst? Tio procent av arbetsmarknaden saknar avtalsreglering, och där skulle Annie Lööfs korståg ge direkt effekt. En sak som vi därför borde snackat mer om är varför arbetsmarknadens parter överhuvudtaget måste göra någonting. Ett alternativ borde vara att bara invänta utredningsdirektivet från regeringen och sedan utlysa generalstrejk.

En tredje sak som vi också borde ha pratat mer om denna vecka är den förlängda pensionsåldern. Detta faktum i sig har förstås dryftats flitigt rätt länge, men kanske inte utifrån rätt perspektiv. Det är förstås logiskt att vi behöver arbeta tills vi blir äldre för att själva pensionen ska kunna räcka under våra livs allt längre slutskeden. Men det hade varit uppfriskande att kombinera detta med en diskussion om hur länge vi måste arbeta under varje enskild dag. Det finns anledning att ifrågasätta om behovet av längre arbetsålder står i konflikt med en kortare arbetsdag. Kanske är det helt enkelt tvärtom?

En som ivrigt förespråkar såväl kortare arbetsdag som basinkomst är den holländske historikern och författaren Rutger Bregman. Inte minst i sin bok Utopia för realister, som kom ut på svenska ifjol. Har du inte redan läst den så kan det vara läge. Du behöver inte hålla med om allt i boken, men kommer i alla fall kunna vitalisera nästa middagsbjudning genom att droppa några braständare. Bregman visade för övrigt själv upp den konsten häromdagen, mitt under självaste elitsamtalen i Davos.

Så; snacka gärna lite om dessa saker. Eller annat valfritt ämne, förstås. Jag hoppas att du fortsätter hänga med oss på Dagens Arena, och att du också har koll på våra poddar. Vi älskar när folk orkar prata samhällsutveckling. Vi ses nästa vecka!

Jonas Nordling

Chefredaktör Dagens Arena

 

Blogg 07 Feb, 2019

Välkommen, Jesper!

Dagens Arena har fått en ny ledarskribent: Jesper Bengtsson, skribent och författare och ordförande för Svenska PEN.

Vem är du?

– Jag är skribent och författare, just nu som frilans. Tidigare har jag bland annat varit redaktör på Tiden, OmVärlden och Tvärdrag samt ledarskribent på Aftonbladet. Jag är i dag ordförande för Svenska PEN.

– Jag bor i Eskilstuna med mina tre barn och på fritiden är jag bland annat regissör för musikaler, senast Djungelboken för en musikalförening i Lidköping.

Vad vill du bidra med som ledarskribent på Dagens Arena?

– Jag vill bidra med ett perspektiv bortom dagens hårda polarisering. Jag har alltid drivits av att hitta trådarna som binder samman människor snarare än det som drar oss isär.

Blogg 05 Feb, 2019

Så stöttar du Dagens Arena

Vi älskar att ha dig som vår publik. Men vi vill att vår relation inte ska vara beroende av vad skatteminimerande globala teknikjättar bestämmer att deras algoritmer låter dig ta del av. Att bygga sin konsumtion av journalistik på sociala medieflöden är helt enkelt inte tillräckligt för att kunna ta ställning.

Vi hoppas därför att du redan nu prenumererar på vårt dagliga nyhetsbrev. Om inte, gör gärna det. Det är gratis. Eller, egentligen inte. Det handlar bara om hur du ser på vem som ska betala. Vi tror att du förstår att varken det fria ordet eller demokratin i sig är gratis. Det är därför du läser denna text.

Om du vill stötta oss blir vi glada. Välj något av nedanstående sätt, och märk betalningen Dagens Arena.

Swish: 123 480 98 85
Bankgiro: 5215-1628

Tack för ditt bidrag!

Blogg 01 Feb, 2019

Jonas Nordling: Så vill jag leda Dagens Arena

Du som lever i en demokrati har egentligen bara en skyldighet. Att ta ställning. Vilket naturligtvis inte är det lättaste, men likväl det enda som i grunden bevarar själva demokratin.

Och det är här journalistiken kommer in i bilden. Det är dess uppgift att säkra dina möjligheter att ta ställning. Inte genom att förklara hur du ska rösta eller vad du ska säga, utan genom att säkerställa att du alltid är tillräckligt upplyst för att fatta ett eget beslut.

Vilka redaktioner du lutar dig mot när du utövar din demokratiska plikt är ditt fria val, liksom en demokrati endast kan bygga på en fri press.

När jag nu får förtroendet att leda Dagens Arenas redaktion hoppas jag att du vill fortsätta luta dig mot oss när du söker upplysning. Vi kommer göra allt för att den som söker kunskap och tankar om samhällsutveckling i alla former ska känna sig såväl utmanad som tillfredsställd i vårt sällskap.

Att bygga sin konsumtion av journalistik på sociala medieflöden är helt enkelt inte tillräckligt för att kunna ta ställning.

Vi kommer också göra allt för att vår relation inte ska vara beroende av vad skatteminimerande globala teknikjättar bestämmer att deras algoritmer låter dig ta del av. Att bygga sin konsumtion av journalistik på sociala medieflöden är helt enkelt inte tillräckligt för att kunna ta ställning.

Jag hoppas därför att du redan nu prenumererar på vårt dagliga nyhetsbrev. Om inte, gör gärna det. Det är gratis. Eller, egentligen inte. det handlar bara om hur du ser på vem som ska betala. Jag tror att du förstår att varken det fria ordet eller demokratin i sig är gratis. Det är därför du läser denna text.

Jag ser fram mot att utveckla vår relation, och att vår journalistik lockar dig.

Vi kommer erbjuda dig ilska och förtvivlan, motstånd och glädje, i ljud, bild och text. Vi hoppas att du ska älska det.

Blogg 25 Jan, 2019

PODD | Vad vill Sveriges nya regering?

Vad betyder Sveriges nya regering för skatter, hyror, anställningsskydd och integration? Pengar & Politik ger dig svaren i ett rykande färskt avsnitt.

Det blev en S+Mp-regering igen, fast en som har gjort slut med Vänsterpartiet och istället ingått partnerskap i 73 punkter med Centerpartiet och Liberalerna. Sandro Scocco har, tillsammans med Jenny Lindahl, gått igenom vad detta betyder för skatter, hyror, fördelningspolitik, anställningsskydd, integration och själva demokratin, .

Blogg 21 Dec, 2018

PODD | Reformbudget from hell (eller från M + KD)

Senaste avsnittet av Pengar & Politik ger dig allt du behöver veta om den budgetreservation som är Sveriges statsbudget 2019.

Vi fick en budgetreservation som statsbudget. Men det är också en reformbudget av rejälare slag.

Vad innebär jobbskatteavdraget, ökningen av Rut-avdraget och brytpunkten för statlig skatt? Och är det här en rimlig process? Borde S, V och MP ha stoppat det hela genom att rösta på C i kontrapropositionen?

Allt om budgeten, och så ett par lyssnarreaktioner på migrationsvalspecialen och den ekonomiska teori som bara hastigt berördes där.

Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco

***Rättelse: på ett ställe i avsnittet sägs 900 miljarder där det ska vara 900 miljoner***

Blogg 19 Dec, 2018

Varför vill Timbro att S ska hålla sig vänsterut?

Kan S gå längre med politiska kompromisser för att lyckas bilda regering? Hur motiverar Timbro en högerregering med SD-stöd? Och vad gäller i praxis kring budgetfrågan? Hör Karin Svanborg-Sjövall från Timbro och Lisa Pelling från Arena idé i veckans avsnitt av Arena Tyckonomi.

– Två saker talar för att det kan bli en skarp statsministeromröstning, där Ulf Kristersson prövas igen på fredag: Det faktum att C och L släppte igenom M-KD-budgeten. Det är på något sätt svårt att se hur Centern skulle kunna gå tillbaka och förhandla med Socialdemokraterna sedan om fler eftergifter från deras sida, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Hon menar också att Löfven har gjort ganska klart att liberaliseringar av arbetsmarknaden, är svårsålda i de egna leden.

Lisa Pelling anser att C ställt för långtgående krav på snabba, färdiga lagändringar:

– Flera av de förslag som C verkar har lagt in i de här förhandlingarna rätt skarpa förslag som man inte hade fått igenom i en alliansregering, men som man nu vill få igenom med Socialdemokraterna.

Arbetsrätten är ett exempel och marknadshyror för bostäder ett annat.

– Om man ska införa marknadshyror måste man samtidigt ha en plan för hur människor med låga inkomster ska få nånstans att bo. Det är faktiskt lite magstarkt att man under några dagar ska besluta om frågor som är så djupgågende, säger Lisa Pelling

Karin Svanborg-Sjövall håller med om att många av förslagen på bordet under regeringsförhandlingarna skulle kräva utredningar innan beslut

– Men Socialdemokraterna har en historia av att dra saker i långbänk som de inte är sugna på att genomföra, så jag tycker att C gjorde rätt som krävde skarpa förslag, säger hon.

På frågan om att extraval vore att föredra framför att S tummar ytterligare på viktiga kärnfrågor för att bilda regering är Lisa Pelling tveksam.

– Extraval innebär att när folkets företrädare inte kan komma överens, då vill man välja sig ett nytt folk. Det är lite oansvarig av politikerna, säger hon.

Karin Svanborg-Sjövall förvånades av att gruppledaren Anders Ygeman (S) i SVT Agenda tycktes öppen för ytterligare kompromisser om arbetsrätten. Trots att det stämmer överens med Timbros syn på politiken ser hon nackdelar med en sådan förflyttning högerut för S:

– Jag är inte säker på att svensk politik tjänar på att Vänsterpartiet kvarstår som det enda partiet som kan kanalisera arbetarrörelsens opinioner. Det finns en smärtgräns där jag tror att för det politiska samtalets skull blir det ganska dåligt om Socialdemokraterna viker ned sig för långt, säger Karin Svanborg-Sjövall.

På frågan om de rödgröna partierna borde ha fällt M-KD-budgeten genom att rösta taktiskt på en annan budget än sin egen, och vad det som kallas praxis egentligen är värt kom också upp i samtalet. Lisa Pelling är tveksam till hur S skulle ha agerat.

– Nu har de råkat ut för det här två gånger: en S-statsminister som tvingas regera på en annan ekonomisk politik än sin egen, men en tredje gång, nej, det tror jag inte att det blir Så nästa gång blir det säkert så att man inte respekterar den här praxisen vid budgetomröstningen, säger Lisa Pelling.

Lyssna på hela podden för att höra mer om regeringsbildning, tiggeriförbud samt Timbros syn på hur de borgerliga partierna ska förhålla sig till SD!

Blogg 07 Dec, 2018

Allt går åt helvete – dags för klimatdiktatur?

Har vi användning för begreppet »krigsekonomi« för att hantera klimatfrågan, och krävs det till och med en form av klimatdikatur? Det diskuterar Pernilla Hagbert, forskare på KTH, Max Jerneck, sociolog och miljödebattören Beatrice Rindevall.

Att rusta för en omställning till ett klimatvänligt samhälle har av flera debattörer liknats vid en gigantisk upprustning som den USA genomförde inför Andra världskriget – även kallat en krigsekonomi. Men i poddpanelen som medverkar i avsnitt 15 av Arena Tyckonomi råder det olika uppfattningar om huruvida krigsekonomi är en konstruktiv idé.

Pernilla Hagbert anser att en fundamental del fattas för att lyckas mobilisera folk i en krigsekonomi: en gemensam fiende.

– Om fienden är vi själva, hur gör man då? frågar sig Pernilla Hagbert.

Max Jerneck som forskar om hållbara energisystem vid Misum, Handelshögskolan, är däremot en anhängare av krigsekonomi. Det här eftersom det innebär en slags »våga-och-testa-allt«-inställning.

– När Sydkorea ställde om till en högindustriell ekonomi var det en slags krigsekonomi fast under fredliga förhållanden. Och mycket av det Japan lärde sig under andra världskriget hängde kvar även i fredstid, säger Max Jerneck.

– Krigsekonomin är en möjlighet att gå bortom ideologier. Om vi ser hur vi ska leva för att nå hållbarhetsmålen, så är de varken vänster eller höger, säger Beatrice Rindevall, miljödebattör och redaktör för Supermiljöbloggen.

Pernilla Hagbert har varit med och tagit fram en rapport med fyra olika scenarier för hur vi i Sverige kan leva klimatneutralt 2050.

Rapporten »Framtider bortom BNP-tillväxt« innehåller bland annat ett scenario som bygger mycket på cirkulär ekonomi och andra som bygger på en stor andel självförsörjning, genom odling, i mindre lokalsamhällen, lägre inkomster och kortare arbetsdagar.

Det här är scenarier som lätt avfärdas som orealistiska eller hippie-flummiga, vilket även Pernilla Hagbert känner igen.

– För vissa är det en utstuderad metod att försöka skjuta ned all förändringar av »business as usual« på det här sättet och på så sätt motverka beslut. Jag tycker att det är självklart att sådan här forskningsprojekt behöver göras, för just nu är vårt samhälle inte hållbart, säger Beatrice Rindevall.

Hon exemplifierar med instruktioner från näringslivsorganisationen Business Europe, som i ett läckt dokument uppmuntrar sina medlemmar att argumentera genom att säga »vi vill samma sak som ni, men just det där sättet är ett dåligt sätt att göra det på«.

Stockholm Resilience Center pekade nyligen i en rapport ut ett fåtal globala finansbolags avgörande roll för att genom sina investeringar förhindra eller motverka katastrofala klimateffekter.

Max Jerneck tror att det kan underlätta klimatkampen att det handlar om ett fåtal, identifierbara aktörer som ensamma har avgörande makt.

– Det finns en poäng med att det handlar om ett fåtal företag med stor makt, för då kan man välja ut och fokusera på dem. Jag tänker på Bernie Sanders som startade en kampanj mot Amazons chef Jeff Bezos för att Amazon skulle höja sina minimilöner till 15 dollar. Det funkade – även om de senare sänkte lönerna på andra sätt.

Lyssna på hela samtalet i podden!