Bloggen

Blogg 16 Jan, 2017

Veckans graf: Åtta män äger mer än halva världen

Världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen, enligt en ny rapport från Oxfam. 

Gapet mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter att öka, visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam. De fattigaste 50 procenten av jordens befolkning tillsammans äger 0,2 procent av världens förmögenheter, 409 miljarder dollar. Samtidigt äger de åtta rikaste personerna 426 miljarder dollar, enligt Oxfams beräkningar.

I fjol räknade Oxfam fram att de 62 rikaste ägde lika mycket som hälften av jordens befolkning. Att det siffran nu minskat till åtta beror på att det nu finns mer tillgänglig data, enligt kommunikationschefen Robert Höglund.

Oxfams sätt att räkna har dock kritiserats eftersom man utgår från banken Credit Suisses statistik där förmögenheter redovisas som tillgångar minus skulder – något som innebär att en rik person med höga skulder ändå kan räknas som fattig.

Blogg 13 Jan, 2017

Välkommen Elsa!

Elsa Persson kommer att vikariera som reporter när Johanna Senneby går på föräldraledighet.

Elsa har lång journalistisk erfarenhet och har bland annat jobbat på Sveriges Radio Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Lag & Avtal och Funktionshinderpolitik.

– Jag har ett stort intresse för arbetsmarknadsfrågor och ekonomi, och har också skrivit om funktionshinderpolitik under lång tid. Jag ser fram emot att bevaka de här ämnena, bland annat avtalsrörelsen, säger hon.

Du når Elsa på elsa.persson@arenagruppen.se eller 0736-54 13 26. Du hittar henne även på Twitter.

Vi hälsar Elsa varmt välkommen!

Kent Källqvist tar över ansvaret för debattsidan.

Blogg 13 Jan, 2017

Podd: Allt om vinster i välfärden

Nytt avsnitt av Pengar & Politik. Varför behöver vinstsyftet regleras inom välfärden? Räcker det inte att ställa bättre kvalitetskrav? Och är Reepalus förslag ens särskilt radikalt?

Är välfärdsutredningens förslag om begränsning av vinstuttag i välfärdsföretagen ett slag mot hela marknadsekonomin, eller är det inte ens särskilt radikalt?

Avsnitt 52 av Pengar & Politik, reder ut vad som står i välfärdsutredningen och den politiskt stora frågan om vinster i välfärden. Vi har med Elin Sundberg, jurist och utredningssekreterare för välfärdsutredningen, som berättar om vad som faktiskt föreslås. Och som vanligt Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Varför behöver vinstsyftet regleras inom välfärden? Räcker det inte att ställa bättre kvalitetskrav?

Kommer till rätta med grundproblemen med modellen genom vinstreglering, eller är problemet egentligen marknadsmekanismerna? Hur ser systemen ut i andra länder? Hur ska förslaget fungera i praktiken? Och vad är politiskt genomförbart?

 

Blogg 12 Jan, 2017

Fem andra högerpopulister som hatar klimatet

Sverigedemokraterna är knappast ensamt om sin klimatskepticism på den högerpopulistiska politiska arenan.

Tidigare i veckan kunde Altinget avslöja att Sverigedemokraterna vill sänka anslaget till SMHI med 11 miljoner kronor. Enligt riksdagsledamoten Martin Kinnunen är anledningen att SMHI ägnar sig åt tendensiös opinionsbildning gällande klimatförändringar.

Josefsson (SD): De förhöjda halterna koldioxid har hittills varit en välsignelse för vår planet.

Det är knappast första gången SD är på villovägar i klimatfrågan. I en debattartikel i Gefle Dagblad 2015 skrev SD-ledamoten Josef Fransson, suppleant i miljö- och jordbruksutskottet: »Framtiden är oviss, men de förhöjda halterna koldioxid har hittills varit en välsignelse för vår planet där jorden blivit grönare och skördarna blivit större till följd av växternas större tillgång till koldioxid. Om ett par decennier så tror jag att vi ser tillbaka på dagens katastroflarm med häpnad.«

Le Pen: I am not sure that human activity is the principal origin of this phenomenon.

Och i oktober kunde Expressen avslöja att SD bjudit in kontroversiella klimatförnekare och klimatskeptiker och gett lobbyister möjligheter att ändra i partiets klimatpolitik.

Men att förneka klimatförändringarna, föra fram klimatskeptiska politiska budskap eller ifrågasätta mänsklighetens påverkan på klimatet är knappast något SD-unikt på den högerpopulistiska arenan. Dagens Arena listar fem andra klimatskeptiker långt ut på högersidan.

Marine Le Pen, Front National: »I am not sure that human activity is the principal origin of this phenomenon.«

Farage: I haven’t got a clue whether climate change is being driven by carbon-dioxide emissions.

Nigel Farage, Ukip: »I haven’t got a clue whether climate change is being driven by carbon-dioxide emissions.« Farage vill också avskaffa energi- och klimatdepartementet.

Donald Trump, Republikanerna: Har gjort otaliga tveksamma uttalanden om klimatet. Kanske mest känd för tweeten: »The concept of global warming was created by and for the Chinese in order to make U.S. manufacturing non-competitive.«

Siv Jensen, Fremskrittspartiet: Tvivlade i en intervju med Aftenposten TV på att klimatförändringarna orsakats av människor. Hon backade sedan något från uttalandet och sa hennes parti erkänner att människan påverkar klimatet men att man har »ett nyanserat närmande till detta«.

Frauke Perty, Alternative für Deutschland: Partiet förnekar att människan har något att göra med den globala uppvärmningen. Starka kritiker till Tysklands energiomställning och vill stoppa vad det kallar »okontrollerad expansion av vindenergi«.

Blogg 11 Jan, 2017

Veckans graf: Vanligast att anmäla till DO för etnisk diskriminering

Antalet anmälningar till DO har minskat något jämfört med förra året, visar preliminära siffror från myndigheten. Vanligast är att ärendena rör etnisk diskriminering eller diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. 

Förra året gjordes 2 264 anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Det visar preliminära siffror från myndigheten. Därmed har antalet anmälningar minskat något jämfört med 2015, då totalt 2 382 anmälningar gjordes.

Flest anmälningar rörde etnisk diskriminering följt av diskriminering mot personer med funktionsnedsättning. Och just anmälningar om diskriminering mot personer med funktionsnedsättning har ökat kraftigt. Sedan 2013 har antalet mer än fördubblats. Enligt DO är orsaken att bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, infördes i diskrimineringslagen 1 januari 2015.

do
DO:s tillsynsverksamhet i siffror 2015

 Artiklen har uppdaterats.

Blogg 10 Jan, 2017

Som man frågar får man svar, Aleris mfl

En ny undersökning om stockholmares inställning till privatsjukhus kastar nytt ljus över en av de märkligaste debattartiklarna som vårdjättarna någonsin fått in i en respektabel tidning.

Innan jul publicerades en RÄTT SÅ speciell debattartikel i Svenska Dagbladet.

Det var företrädare för de privata vårdjättarna Aleris, Capio och GHP Specialty Care som var ursinniga på att politiska debattörer hänvisade till folkviljan när de diskuterade privat vårds vara eller icke vara. Och att de var negativt inställda på fel grunder. Aleris med vänner ville därför ta reda på fakta.

»Som man frågar får man svar«, skrev debattörerna och ställde frågan hur svenskarna ställer sig till privat vård på detta högst neutrala sätt: »Tycker du att landstingen ska köpa vård från privata vårdgivare om det är billigare än den offentliga vården och har minst samma kvalitet eller tycker du inte det?«

31 procent vill inte ha billigare vård om det innebär att den utförs av en privat vårdgivare.

Mer än hälften – 56 procent – svarade ja, medan 31 procent var negativt inställda. Faktumet att majoriteten av svenskarna vill ha billigare vård till samma kvalitet tar vårdjättarna sedan som intäkt för att svenskarna är positivt inställda till privat utförd vård – »det var som vi trodde«. (Än mer anmärkningsvärt är väl ändå att 31 procent inte vill ha billigare vård om det innebär att den utförs av en privat vårdgivare?)

I dag får vi dock en uppdaterad bild av hur svenskarna, eller i just denna undersökning stockholmarna, ser på privat utförd vård. Kampanjorganisationen Skiftet har låtit Novus fråga över 1 000 personer om de tycker att det är bra eller dåligt om fler sjukhus i Stockholm privatiseras om det finns möjlighet att ta ut vinst. 54 procent tycker att det är en dålig eller mycket dålig idé.

54 procent tycker att ytterligare ett privatsjukhus är en dålig eller mycket dålig idé.

Men liksom Aleris, Capio och GHP Specialty Care bryr sig Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, föga om folkviljan.

– Jag formar ju inte mina idéer och politik utifrån enstaka opinionsmätningar utan utifrån vad jag bedömer är det riktiga och viktiga för vården och det bästa för stockholmarna. Vi vet att S:t Görans sjukhus som drivs av Capio är ett väldigt bra sjukhus och vi tror att det vore bra om vi fick in fler aktörer i sjukvården i Stockholm, säger hon till SVT.

Blogg 30 Dec, 2016

Podd | Lyssnarfrågespecial i Pengar och politik

Jenny Lindahl har samlat ihop frågor från mail och sociala medier till Sandro Scocco. I detta avsnitt avhandlas bland annat:
- Likheten mellan dagens politiska läge och medeltidens
- Människans natur, är det ojämlikhet eller jämlikhet en anomali historiskt?
- Kan kapitalismen överleva sig själv, och vad är alternativet?
- Hur mäter man inflation på teknikprylar? Eller jämfört med KPI?
- Nudging, låglönesatsning, stabilisatorer

Blogg 23 Dec, 2016

Podd: Jakten på papperslösa

Vilka rättigheter har en person som lever papperslöst i Sverige i dag och vilka konsekvenser får den senaste tidens politiska utspel?

I det här avsnittet av Människor & Migration pratar asylrättsadvokaten Ignacio Vita och statsvetaren Lisa Pelling om papperslöshet och höstens utspel mot papperslösa.

I slutet av september gick justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Anders Ygeman ut med ett förslag att polisen ska få göra inspektioner på arbetsplatser för att hitta personer som nekats asyl. Hur har förslaget tagits emot och vilka konsekvenser kan det få om förslaget går igenom?

I Malmö har polisen begärt ut information från socialtjänsten om människor som lever papperslöst. Gjorde socialtjänsten rätt som gav informationen till polisen?

Hur kan vi se på jakten på papperslösa? Det är människor som juridiskt sett inte har rätt att vara i landet, men hur långt får myndigheterna gå för att hitta och utvisa dem? Vad finns det för alternativ? Ska vi bara acceptera att det alltid kommer att finnas människor som finns i vårt land utan tillstånd eller hur ska vi hantera situationen?

 

Relaterad läsning 

Gränspolisen tar hjälp av Malmö stad att hitta papperslösa barnfamiljer som ska utvisas

Facket är ingen angivarorganisation, Morgan Johansson

Blogg 22 Dec, 2016

Tack alla läsare för 2016

Stort och varmt tack till er läsare för 2016. Ni är fler än någonsin och det glädjer oss verkligen.

Och extra tack till alla er som bidragit med debattinlägg och tips, ni som upprörts och agerat, ni som delat och gillat. Utan er hade vårt jobb varit både svårare och tråkigare.

Tack.

Under året har det hänt mycket på sajten. Bland annat granskade vi friskolorna som är mycket generösa med betyg. En undersökning som gav bra eko. Och vi berättade om Sverigedemokraternas 10 sjukaste motioner..

Vi avslöjade arbetsgivarnas bluffar. Hamburgerkedjan Max påstod innan valet att en återställd arbetsgivaravgift för unga skulle vara en fullständig katastrof.  Vi berättade hur det blev. Sanningen är den att de nu dragit igång sin största rekryteringskampanj någonsin.

Almega gick i höstas ut och slog larm om att halveringen av rutavdraget slagit hårt mot branschen. Men vi berättade hur det är. I verkligheten visar Skatteverkets siffror att aldrig någonsin tidigare har så många köpt ruttjänster till så höga belopp under oktober.

Och vi berättade att assistanskostnaderna skenar samtidigt som bolagen gör hundratals miljoner i vinst.

Våra debattörer och ledarskribenter berör upprör och engagerar. Debattartiklar i Dagens Arena om politik, välfärds- och arbetsmarknadsfrågor får ett genomslag på många håll i landet. Och våra ledarskribenter hörs och syns regelbundet ,exempelvis i P1:s Godmorgon Världen.

Vad som händer på politikens arena 2017 är ännu oskrivet. Men ett är säkert, vi kommer att hålla dig uppdaterad med det viktigaste när det gäller arbetsmarknad och välfärd. Närmare 500 olika kollektivavtal ska förhandlas om samtidigt som det gnisslar ordentligt inom Svenskt Näringsliv.

Och hur blir det med vinsterna inom välfärden? Ska skolpengar och annat vi betalar på skatten fortsätta att flytta till skatteparadis? Hur blir det med migrationen? Hur många fler skandaler klarar Sverigedemokraterna? Frågorna är många och svaren är ännu fler.

Ja, du vet var du följer debatten och hittar svaren. På Dagens Arena får du nyheter, debatter och åsikter som angår och berör.

Det är vårt nyårslöfte till dig och alla våra läsare. Vi på redaktionen tar nu helgledigt och syns här igen den 9e januari.

Så från oss på redaktionen, vi önskar dig en riktigt härlig helg och ett nyfiket och spännande nytt år. Välkommen till ett inspirerande 2017 med Dagens Arena.

Kent Källqvist, chefredaktör

Blogg 19 Dec, 2016

Veckans graf: Många jobbar över nästan en hel arbetsdag – varje vecka

Nästan en av sex anställda jobbar i snitt 6,2 timmar övertid per vecka, visar nya siffror.

714 000 personer arbetar i snitt 6,2 övertidstimmar, visar nya siffror från SCB och fackförbundet Unionen. Statistiken gäller hela arbetsmarknaden, såväl arbetare som tjänstemän.

Mest övertidstimmar återfinns bland stockholmare, gotlänningar och norrbottningar. Där ligger snittet på 6,7 respektive 6,6 timmar.

Den högsta andelen övertidsarbetande personer återfinns i Jönköpings län, där uppger 18,4 procent att de arbetat övertid.

Blogg 16 Dec, 2016

Podd | Årskrönika med gäst Viktor Barth-Kron

Pengar & Politik blickar tillbaka på årets trender. Vilken sorts populism har vi sett, och vilken borde vi få se? Hur påverkas vi av post truth politics och var 2016 ett steg på vägen i att dödförklara demokratin?

Pengar & Politik avsnitt 50 handlar bland annat om Brexit, TTIP, Trump, Ungern, Turkiet och den där »debatten« alla pratar om. Viktor Bart-Kron, Sandro Scocco och Jenny Lindahl sammanfattar det osedvanligt usla året 2016.

Blogg 14 Dec, 2016

Veckans graf: Kön går före lön

50 procent av männen uppger att högre lön är den vanligaste orsaken till att deras partner tar ut mer föräldraledighet. Men kvinnor tar ut fler dagar – även när de tjänar mest, visar Försäkringskassans statistik.

I dag tar kvinnor ut drygt 75 procent av föräldradagarna och män cirka 25 procent. På frågan om varför din partner tog ut mer föräldraledighet än din partner, svarade 50 procent av männen att den främsta anledningen är att det är mest ekonomiskt fördelaktigt. Det visar en färsk Sifo-undersökning gjord på uppdrag av Försäkringskassan.

Men även i de fall då kvinnor tjänar mer än män tar ändå kvinnan oftast ut mer föräldraledighet än mannen, visar siffror från Försäkringskassan.

I undersökningen tillfrågades också kvinnorna som tog ut all föräldraledighet själva om varför de valt att göra så. 36 procent av kvinnorna uppger att den främsta anledningen är »min partner kunde/ville inte«.

kvinna

När männen i sin tur tillfrågades om varför deras partner tog ut all föräldraledighet svarade 46 procent den främsta anledningen var att det var mest ekonomiskt fördelaktigt. Endast 9 procent svarade »jag kunde inte/ville inte«.

man

Blogg 12 Dec, 2016

En seger för grovarbetarna inom vården

Besvikelse över att behöva lägga rekordstort varsel – och lättnad över att vårdarbetsgivarna till sist gick med på Kommunals viktigaste krav: Extra pengar även till privatanställda undersköterskor. 

Efter ovanligt svåra förhandlingar med Almega fick Kommunal ikväll den 12:e december till ett rimligt avtal.

År 2016. Almega Vårdföretagarna vägrade att ge undersköterskorna i Attendo och andra medlemsföretag samma löneökningar som deras kollegor inom andra vårdföretag redan fått. För de stora vinstrika företagen inom den privata, men offentligt finansierade vården, handlar det småpengar. Men för löntagarna som tar hand om oss när vi behöver det som mest, är det pengar som gör stor skillnad i vardagen.

Till Dagens Arena säger Kommunals ordförande Tobias Baudin att han är besviken över att de tvingats varsla om konflikt för att få ett avtal: »Ja verkligen. Andra medlemmar ska inte behöva betala satsningen på undersköterskorna. Att vi behövt lägga ett historiskt stort varsel för att få till ett avtal är tråkigt. Men det gav önskat resultat.«

Arbetsgivarna i Almega var envisa och hårdnackade. En initierad källa säger att de rentav är pinsamt orutinerade. Att de tvingade fram ett stort varsel från Kommunal  inte förvånande, men känns väldigt omodernt.

Avtalet följer det som Kommunal slutit med SKL och Pacta, det vill säga att heltid ska vara norm och en extra satsning på i snitt 1200 kronor per undersköterska. Övriga anställde genererar en pott på 700 kronor per medarbetare.

Men det dröjer ett bra tag till dess att undersköterskor och andra kvinnodominerade yrkesgrupper får lön efter förtjänst. Den gamla tesen att det lönar sig bättre med att snickra eller fixa maskiner borde nyanseras. Det måste vara viktigare, och ett mer uppskattat arbete, att vårda och värna livet.

Det är bara att gratulera Kommunal till en lyckad lönefight! Och nu har undersköterskorna tagit ett första steg för att minska lönediskrimineringen på svensk arbetsmarknad. Nästa på tur borde vara barnskötarna.

Men om Almega ska fortsätta att envisas fram till varsel och medlare väntar några ännu svårare år för facket och alla dess medlemmar. När värnet om bolagens vinster är primär, blir medarbetarnas väl och ve sekundär. Det kan bli allt tuffare avtalsförhandlingar framöver.

Blogg 09 Dec, 2016

Var ska nyanlända bo? | Nytt avsnitt av Människor & Migration

Hur funkar det egentligen med bostad när man kommer hit? Vad är EBO och varför är så många kritiska till systemet? Vi tar oss an bostadssituationen för nyanlända.

I det här avsnittet av Människor & Migration gästas podden av Johan Engström, bostadspolitisk sakkunnig för Hyresgästföreningen i västra Sverige. Tillsammans med statsvetaren Lisa Pelling diskuterar han hur bostadssituationen ser ut för de människor som flytt till Sverige.

Hur funkar det egentligen med bostad när man kommer hit? Vad är EBO och varför är så många kritiska till systemet? Podden diskuterar även vad som har hänt efter den blocköverskridande överenskommelsen om att alla kommuner måste hjälpas åt och ta emot flyktingar. Två kommuner, Täby och Ekerö, har redan sagt att de inte kommer ta emot så många flyktingar som de tilldelats enligt bestämmelserna. Vad får det för konsekvenser för kommuner som inte uppfyller kravet?

Podden spelades in inför publik på Hyresgästföreningen i Göteborgs mötesplats Arena: Första lång.

Relaterad läsning
Efter Ekerö – nu stoppar även Täby flyktingmottagandet

Blogg 09 Dec, 2016

Veckans graf: Nästan var femte pensionär under EU:s fattigdomsgräns

I Sverige ökar andelen pensionärer som lever under EU:s gräns för risk för fattigdom – tvärtemot utvecklingen i övriga nordiska länder.

Nästan var femte pensionär i Sverige lever under EU:s gräns för risk för fattigdom (cirka 12 100 kronor i månader), visar nya siffror från Eurostat.

Och både antalet och andelen fattiga pensionärer har ökat i Sverige – tvärtom jämfört med de övriga nordiska länderna.

År 2005 hamnade 10,1 procent av de svenska pensionerna under gränsen. Nu, tio år senare, har siffran nästan fördubblats till 18,2 procent. Och merparten är kvinnor.

siffror