Bloggen

Blogg 07 Dec, 2018

Allt går åt helvete – dags för klimatdiktatur?

Har vi användning för begreppet »krigsekonomi« för att hantera klimatfrågan, och krävs det till och med en form av klimatdikatur? Det diskuterar Pernilla Hagbert, forskare på KTH, Max Jerneck, sociolog och miljödebattören Beatrice Rindevall.

Att rusta för en omställning till ett klimatvänligt samhälle har av flera debattörer liknats vid en gigantisk upprustning som den USA genomförde inför Andra världskriget – även kallat en krigsekonomi. Men i poddpanelen som medverkar i avsnitt 15 av Arena Tyckonomi råder det olika uppfattningar om huruvida krigsekonomi är en konstruktiv idé.

Pernilla Hagbert anser att en fundamental del fattas för att lyckas mobilisera folk i en krigsekonomi: en gemensam fiende.

– Om fienden är vi själva, hur gör man då? frågar sig Pernilla Hagbert.

Max Jerneck som forskar om hållbara energisystem vid Misum, Handelshögskolan, är däremot en anhängare av krigsekonomi. Det här eftersom det innebär en slags »våga-och-testa-allt«-inställning.

– När Sydkorea ställde om till en högindustriell ekonomi var det en slags krigsekonomi fast under fredliga förhållanden. Och mycket av det Japan lärde sig under andra världskriget hängde kvar även i fredstid, säger Max Jerneck.

– Krigsekonomin är en möjlighet att gå bortom ideologier. Om vi ser hur vi ska leva för att nå hållbarhetsmålen, så är de varken vänster eller höger, säger Beatrice Rindevall, miljödebattör och redaktör för Supermiljöbloggen.

Pernilla Hagbert har varit med och tagit fram en rapport med fyra olika scenarier för hur vi i Sverige kan leva klimatneutralt 2050.

Rapporten »Framtider bortom BNP-tillväxt« innehåller bland annat ett scenario som bygger mycket på cirkulär ekonomi och andra som bygger på en stor andel självförsörjning, genom odling, i mindre lokalsamhällen, lägre inkomster och kortare arbetsdagar.

Det här är scenarier som lätt avfärdas som orealistiska eller hippie-flummiga, vilket även Pernilla Hagbert känner igen.

– För vissa är det en utstuderad metod att försöka skjuta ned all förändringar av »business as usual« på det här sättet och på så sätt motverka beslut. Jag tycker att det är självklart att sådan här forskningsprojekt behöver göras, för just nu är vårt samhälle inte hållbart, säger Beatrice Rindevall.

Hon exemplifierar med instruktioner från näringslivsorganisationen Business Europe, som i ett läckt dokument uppmuntrar sina medlemmar att argumentera genom att säga »vi vill samma sak som ni, men just det där sättet är ett dåligt sätt att göra det på«.

Stockholm Resilience Center pekade nyligen i en rapport ut ett fåtal globala finansbolags avgörande roll för att genom sina investeringar förhindra eller motverka katastrofala klimateffekter.

Max Jerneck tror att det kan underlätta klimatkampen att det handlar om ett fåtal, identifierbara aktörer som ensamma har avgörande makt.

– Det finns en poäng med att det handlar om ett fåtal företag med stor makt, för då kan man välja ut och fokusera på dem. Jag tänker på Bernie Sanders som startade en kampanj mot Amazons chef Jeff Bezos för att Amazon skulle höja sina minimilöner till 15 dollar. Det funkade – även om de senare sänkte lönerna på andra sätt.

Lyssna på hela samtalet i podden!

Blogg 30 Nov, 2018

PODD | Så blev Sverige vad det är år 2018 – del 4

Pengar och politik fortsätter sin serie om Sverige 1948-2018. Denna gång med tidigare generaldirektören Anders L Johansson som gäst, och fokus på maktbalans mellan LO och näringsliv.

Podden är fram vid sista delen av fyra i serien »Från Erlander till Kristensson. Sverige 1948-2018«. 

Vad betalade LO med för att få arbetsgivarna att gå med på sin starka maktställning? Hur uppstod konsensusmakten mellan stat, kapital och arbete, och varför bröts den på 70-talet?

Med Anders L Johansson, Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Blogg 23 Nov, 2018

PODD | Sverige 1948-2018: Om arbetsmarknaden med PO Edin

Pengar och Politik gästas i tredje delen av serien om Sverige sedan 1948 av den tidigare LO-ekonomen och legendaren PO Edin. 

Poddserien »Från Erlander till Kristersson – Sverige 1948-2018« levererar del tre av fyra, och den handlar om hur arbetsmarknaden blev vad den blev i Sverige. Om William Beveridge och Full Employment in a free society. Om samordningen i LO.

Bretton Woods. Kjell-Olof Feldt. Carl Bildt. Och hur oron för en kommunistisk revolution gav LO en stark ställning.

Med: Jenny Lindahl, Sandro Scocco & PO Edin

Blogg 22 Nov, 2018

Dagens Arena beklagar olycklig twitterpingning

Dagens Arenas ledare av Lisa Pelling, Bojkotta inte Israel, bojkotta ockupationen har hamnat i en twitterstorm som inte var den avsedda. Vi beklagar detta.

Ett antal pingade personer och judiska organisationer har uppfattat det som att vi med pingningen skuldbelägger judar i Sverige för Israelkonflikten, vilket absolut inte var meningen eller avsikten.

*Pingandet som vi gör till artiklar hade samma tanke som vanligt; att uppmärksamma debattörer på en text i ämnet, där fyra av de sju vi pingade hade en judisk anknytning.

*Vi borde ha tagit in den kontext om kollektivt skuldbeläggande av judar som finns, som gjort judar till en extremt utsatt grupp i samhället och jag är uppriktigt ledsen över att vi inte direkt gjorde den analysen. Den omedvetenheten måste vi ta med oss för framtiden.

Som utgivare för sajten tar jag kraftfullt avstånd från antisemitism och all annan rasism. Det gäller självklart även tidningens hållning.

De tweets som det gäller är nu borttagna och vi ber alla som uttryckt vrede och besvikelse om ursäkt.

Liv Beckström, tf chefredaktör och ansvarig utgivare  Dagens Arena.

*Uppdaterad den 23 november 13:22.

Blogg 12 Nov, 2018

Riksdagen – vilken roll spelar den kommande 4 år?

Veckans avsnitt av Arena Tyckonomi ägnar sig nästan helhjärtat åt frågan om riksdagens ökande makt. Hur kommer den att förvaltas, och vilka partier gynnas eller missgynnas? Gäster är Mattias Croneborg, chefredaktör för Altinget och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på fackförbundet SSR.

Mattias Croneborg beklagar att talmannen låtit det gå så här lång tid utan att vi har någon regering – det kan sinka viktiga ekonomisk-politiska beslut som inte hinner läggas in i nästa års budget.

– Talmannen hade kunnat ta det första regeringsunderlaget till omröstning – då hade vi varit i dagens läge för en och en halv månad sedan. Vi kanske redan hade haft en budget och hade kunnat gå över till att prata om sakfrågor istället för det politiska spelet, säger han.

Ursula Berge tror inte att fikastunderna hos talmannen lett till att partierna på något sätt gått till botten med sakfrågor där de hade kunna komma överens.

– Jag tror att våra partipolitiker i allmänhet är väldigt dåliga på de här extremt svidande kompromisserna och jag får inte riktigt intrycket att man använt de här två månaderna till att göra det, säger hon.

Båda två tycker att exempelvis Annie Lööf och Stefan Löfven borde lagt fram mer konkreta förslag för att få till stånd en diskussion.

– Annie Lööf är den som har flest antal låsningar, men samtidigt går hon ut och säger att vi måste komma bort från nejsägandet – det blir nästan absurt! säger Mattias Croneborg.

Att riksdagen kommer att få en ökad makt denna mandatperiod är de överens om

– Vi som fackförbundet har konstaterat att det finns en majoritet i riksdagen för många förslag som rör arbetsmarknadspolitiken, vad gäller allt från lagstadgade minimilöner till ändringar av LAS. Så där är det stora saker på gång om riksdagen använder sig av den makten, säger Ursula Berge.

– Senaste två mandatperioderna har vi sett ett ökat inflytande för riksdagen och att man tänker lite på ett annat sätt i utskotten – på gott och ont – när man försöker gå emot regeringens politik. Det har ju berott på att vi har haft två politiska block som inte kunnat diktera dagordningen själva, utan varit beroende av SD:s stöd åt ena eller andra hållet, säger Mattias Croneborg.

Det är positivt i så måtto att man får ett bredare politiskt samtal om förslagen, än under exempelvis första Reinfeldt-regeringen där de hade majoritet, tycker han. Negativt är att riksdagen förra mandatperioden gått in och gjort tillkännagivanden om vad regeringen inte ska göra.

– Det blir nån sorts arbetsförbud – jag tycker att man utnyttjar sin makt på ett tråkigt sätt då, säger Mattias Croneborg.

Blogg 02 Nov, 2018

PODD | Skatter & transfereringar – Sveriges politik 1948-2018

Pengar & Politik levererar del 2 i serien »Från Erlander till Kristersson. Sverige 1948-2018«. Denna gång blir det fokus på ekonomin; skattepolitik och socialförsäkringar. Gäst är Lars-Fredrik Andersson.

Veckans avsnitt handlar om brytpunkterna i svensk ekonomisk politik: 1950-talets stora skifte till ATP och socialförsäkringssystem, 1990-talets skattereform, och 2000-talets arbetslinje, och hur de påverkat människor och ekonomi.

Med Sandro Scocco, Lars-Fredrik Andersson och Jenny Lindahl.

Blogg 30 Okt, 2018

»Miljöpartiet har fått smak på makten«

Två sonderingsuppdrag är till ända. Tisdagens gruppsamtal är avslutade. Kommer vi att få någon regering inom kort? Det handlar podden Arena Tyckonomi om. Jenny Lindahl tror Miljöpartiet kommer att göra nästa drag och Håkan A Bengtsson tror att de sneglar på De Gröna i Tyskland.

I veckans avsnitt av Arena Tyckonomi ger Arenagruppens Håkan A Bengtsson och Jenny Lindahl sin syn på det politiska läget, inspelat den dag då gruppsamtal infördes som politisk metod för regeringsbildning.

– Jag har en diffus ångest som jag tror beror på regeringsbildningen. För det känns som det görs en massa drag som är helt orimliga, och då får man en känsla av att någon undanhåller en information, säger Jenny Lindahl.

Ett exempel på en omöjlig konstellation enligt henne är en regering bestående av Miljöpartiet och Alliansen. Icke desto mindre tror hon att MP kommer att göra någon form av utspel som markerar att de öppnar för ett borgerligt samarbete – innan veckan är slut.

– Jag tror att de kommer att presentera någon sådan viljeinriktning eller något krav, till exempel »vi ställer det här kravet som – som Alliansen tycker är jätterimligt – för att ingå i en sådan regering«. säger Jenny Lindahl.

Håkan A Bengtsson konstaterar att Miljöpartiet, om de vill sträcka ut handen till Alliansen har ett väldigt starkt förhandlingsläge rent sakpolitiskt.

– De kommer i princip att kunna ställa vilka krav som helst på sina kärnområden, och få igenom dem. De kommer naturligtvis i så fall riskera att förlora andra frågor som har att göra med skatter, arbetsmarknad eller reglering av offentliga verksamheter. Det är det mönstret vi har sett i Stockholm stad, säger Håkan A Bengtsson.

Men det är en enorm risk att förlora väljare, tror han. Möjligen sneglar på Tyskland.

De Gröna i Tyskland har rört sig mer mot mitten och det går bra för dem. Det kan hända att MP vill visa att man är ett alternativ för en bredare väljargrupp än de vänsterinriktade väljar man har i dag. Jag tror också att de har fått smak på makten, säger Håkan A Bengtsson.

Jenny Lindahl tror också att själva makten har kommit att få en stor roll hos MP.

– För SD och Vänsterpartiet är ideologin väldigt stark, det kan också vara en stark drivkraft för partier att vinna val  – som för Socialdemokraterna. Miljöpartiet har hamnat i en tredje position där de drivs av makt och inflytande, säger hon.

Så är det Miljöpartiet som har den mest avgörande rollen den här veckan?

– I slutänden är det Centern och Liberalerna som är regeringsbildare. Det är de som bestämmer om de bildar regering med S eller om de släpper fram M och KD, för jag tror fortfarande på tesen att det är de enda hållbara alternativen på sikt.

En regering ledd av Löfven är inte, och har aldrig varit, särskilt trolig enligt Jenny. Håkan tror att det finns en möjlighet, och då kan det bli en enpartiregering:

– Jag tror inte att vi kan utesluta att Löfven ändå i slutänden får uppdraget, men som man läser det politiska landskapet nu är det svårt att tänka sig att C och L skulle bryta linjen, säger han.

Dessutom i avsnittet: Vad händer med Feministiskt Initiativ efter Gudrun Schymans avgångsbesked? Lyssna!!

Blogg 26 Okt, 2018

PODD | Ojämlikhetens ökning sedan 1980-talet – vad gör vi?

Jenny och Sandro ger sig i kast med en ny serie i Pengar & Politik: Från Erlander till Kristersson – Sverige 1948 – 2018. Enjoy!

Står vi inför en ny post-efterkrigs-era politiskt? Kan vi kalla det en neokonservativ era? När den politiska kartan nu förändras framför våra ögon sammanfattar Pengar & Politik den tid, de beslut och de trender som lett oss dit vi är idag.

Först ut: inkomst- och förmögenhetsutvecklingen. Ojämlikheten minskade som en följd av aktiv politik och regleringar från 1948 fram till 1980-talet. Sen vände trenden och idag är ojämlikheten lika hög eller högre än 1948 igen. Vad beror det på, och vad krävs för att vända utvecklingen?

Blogg 15 Okt, 2018

Tufft läge för Löfven: »S kommer ingen vart utan sänkta löner«

PODD | Varken C eller L har sagt definitivt nej till en regering som kräver stöd av SD, menar ledarskribenten Susanne Nyström och f.d centerpartisten Henrik Sjöholm. Men de tror att de både partierna har mest att vinna på att luta mer åt S.

 Att det är Centerpartiet och Liberalerna som avgör vilken regering vi får kommande fyra år, det är en utsaga vi har hört många gånger sedan valnatten.

I helgen gjorde de bägge partierna ett val då de sa nej till en M eller M+KD-regering – i alla fall i nuläget. Hur definitivt är det nejet?

– Jag tror inte att det är definitivt tyvärr. Jag hade gärna sett att det var ett absolut nej till en regering som tar stöd av SD, säger Susanne Nyström, ledarskribent på liberala Eskilstuna-kuriren och Katrineholms-kuriren.

Hon möter Henrik Sjöholm, som har en bakgrund inom Centerpartiet – bland annat som talskrivare åt Maud Olofsson – under inspelningen av ett nytt avsnitt av Dagens Arenas valpodd Arena Tyckonomi.

Henrik Sjöholm lutar åt att C och L står fast vid sin principiella hållning när det gäller SD:

– Den här delen av nejet kommer ha ganska goda möjligheter att stå sig även i kommande rundor eftersom man har investerat så mycket i det, säger Henrik Sjöholm.

De båda analyserar läget under inspelningen av Dagens Arenas valpodd Arena Tyckonomi. 

Som nu står klart blir det Stefan Löfven som i en andra talmansrunda får två veckor på sig att försöka bilda regering, sedan Ulf Kristersson kastat in handduken.

– Jag tror inte att Stefan Löfven kommer att lyckas. I den tredje talmansrundan tror jag att partierna är lite mer villiga att förhandla, säger Susanne Nyström.

Henrik Sjöholm. Susanne Nyström och Dagens Arenas Elsa Persson

Henrik Sjöholm tror inte att C och L kommer att sätta sig i en regering under S och Löfven. Däremot är det möjligt med en enpartiregering ledd av Socialdemokraterna, och där bör Lööf & Björklund lära av Vänsterpartiets exempel där partiet fått igenom mycket politik utan att sitta i regering.

– En regering som måste söka stöd i riksdagen mår bättre av att vara mindre, eftersom de annars riskerar att begränsas av för mycket interna låsningar, säger han.

Att L och C skulle släppa fram S, eller sätta sig i regering med dem tror Henrk Sjöholm skulle kräva stora politiska offer från Socialdemokraterna.

– Det som är grundläggande är att det sker några riktigt stora eftergifter av symbolisk karaktär. Och det innefattar naturligtvis vissa delar på arbetsmarknadspolitikens område, kanske skattepolitiken och kanske välfärdsområdet, säger Henrik Sjöholm.

Vad skulle vara en sådan viktig symbolfråga?

– Entrén på arbetsmarknaden, den är nästan omöjlig för Centerpartiet att förhandla bort.

Lägre löner?

– Lägre löner, något förändrad arbetsrätt.

Susanne Nyström tror att Centerpartiets och Liberalernas väljare blir mer besvikna om C och L sätter sig i en regering som kräver aktivt eller passivt stöd från SD.

– Det väljarna skulle bli väldigt besvikna över är om man släpper fram en regering som består av Moderaterna och kanske Kristdemokraterna och sedan är några sorts stödpartier, samtidigt som M och KD också stöder sig på SD. För då har man släppt fram en regering utan att ha något inflytande, säger Susanne Nyström.

Hon kallar det ett »konstigt resonemang« som finns i stora delar av borgerligheten om att det skulle vara ett mindre svek för C och L att passivt släppa fram en M+KD-regering än att själva sitta i regering, när bägge alternativen kräver SD-stöd.

På frågan om C och L på något vis kan väntas försöka blidka de delar av borgerligheten som kallar dem för svikare nu, säger Susanne Nyström att hon hoppas att så inte sker.

– Centerpartiet och Liberalerna behöver inte be om ursäkt till väljare som tillhör andra partier.

Hör hela avsnittet via länken nedan! Bli gärna prenumerant på podden via Soundcloud eller podd-appar.

Blogg 05 Okt, 2018

PODD | Har du koll på vad som är vetenskap?

Vetenskapsjournalisten Emma Frans, författare till Larmrapporten gästar Pengar & Politik i ett samtal om sanning, vetenskap och myter.

Hur vet vi vad som är vetenskap och vad som är myter? Är det någon skillnad på förhållningssätt till sanningen inom natur- och samhällsvetenskap?

Pengar & Politiks senaste avsnitt spelades in live på Bokmässan med en särskild gäst: Dr Emma Frans, forskare, vetenskapsjournalist och författare till Larmrapporten.

 Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco
Blogg 17 Sep, 2018

PODD | Kampen om verkligheten & aversioner mot pamp-partiet

Har ni fått nog av eftervalsanalys?! Nej, såklart inte! Arena Tyckonomi ger dig en Aftonbladet-Dagens Arena-version med frågor som mest sanningsenliga partiledarutspel förra veckan och LO:s fortsatta relation till S. Dessutom vilken »efterklokhets-analys« som är viktigast.

Dagens Arenas ledarskribent Linnea Swedenmark berättar i Arena Tyckonomi om hur hon togs på sängen av alliansledarnas totala fräckhet under valnatten, då de utropade sig som ny regering trots att rödgröna såg ut att bli störst.

– Jag tänkte att jag måste hallucinera eller leva i en parallell värld, säger Linnea Swedenmark.

Alliansen grottar in sig i juridiken och förarbeten till lagar för att försöka hitta anledningar till varför Stefan Löfven borde avgå nu med en gång, tycker paneldebattörerna.

– Å ena sidan står man och skriker och säger att resultatet är jättetydligt, att det är en ny regering och Ulf Kristersson ska vara statsminister. I nästa andetag går man in på detaljer och ska vara den vuxne i rummet. Det är liksom inget mellanläge där utan det är: skrika högt – och sen dra fram linjalen, säger Linnea Swedenmark.

En efterklokhet efter valet är att Kristdemokraterna skickligt lyckades lägga beslag på vårdfrågan, och Daniel Swedin tycker att S lite har sig självt att skylla för att de var dåliga på att plocka upp den bollen.

Ebba Busch Thor hade i alla fall ett svar på vårdköerna – även om det var kömiljarden, som är en dålig lösning. Socialdemokraterna fastnade lite i att bara prata Nya Karolinska, även på riksnivå, säger Aftonbladets ledarskribent Daniel Swedin.

En annan efterklokhet handlar om hur Sverigedemokraternas storlek överskattats i olika opinionsundersökningar och av medier. Lärdomen av Brexit och Trumps seger i USA gjorde att journalister tycks vilja se den mest dramatiskt tänkbara valutgången för SD.

– Det här med att journalister skulle tysta ned SD kan man ju glömma. Det finns inget journalister är så intresserade av som ett stort SD, säger Daniel Swedin.

LO tycks ha varit en viktig draghäst för S i valrörelsen med de hundratusentals samtal som facket har haft med sina medlemmar. Men kommer det ge ett ess i rockärmen för LO när det gäller att få gehör hos S politiken – som ett sätt att visa tacksamhet? Nja, tror både Daniel och Linnéa.

Både Linnea Swedenmark och Daniel Swedin är förvånade över att Vänsterpartiet inte gick framåt mer. Linnea hade hoppats på att högerväljare bytte block till förmån för V på grund av att de är ett »missnöjesparti«, medan Daniel reagerar över att de inte ökade ens så mycket som motsvarar Feministiskt initiativs förlorade röster sedan förra valet.

– De få väljare som har gått till V från S har gjort det på grund av migrationspolitiken, och det kanske inte så många väljare som värderar den frågan så högt att de går till Vänsterpartiet, säger Daniel Swedin.

Blogg 05 Sep, 2018

PODD | Pepp & depp i slutspurten – dubbel extra valanalys!

Fyra dagar innan valet kommer ett späckat valavsnitt av Arena Tyckonomi med alla analyser om valrörelsen OCH vad som händer efter valet, levererat av en extra stor panel.

– Det sjuka kan ha hänt att Sverigedemokrater stödröstar på KD, säger Jenny Lindahl, som förklaring till KD:s ökande väljarstöd och KD:s minskande.

– De kristdemokrater som jag känner från Jönköping är inte de som jublar över Ebba Busch Thor, säger Silvia Kakembo.

Håkan A Bengtsson tycker att väljare ska »rösta med hjärtat« oavsett det oklara läget för att bilda regering.

Varför S går bättre än väntat i spurten? Har granskningen av SD tärt på Jimmie och hans partikamrater? Var tog feminismen vägen i valet? Det här och kommande regeringsallians diskuteras också i detta avsnitt.

Med: Håkan A Bengtsson, vd för Arenagruppen, Silvia Kakembo, ledarskribent på Dagens Arena och Jenny Lindahl, chef för Arena Opinion. Programledare: Elsa Persson

Blogg 24 Aug, 2018

PODD | Valspecial: Vården – med John Lapidus

Vården är väljarnas viktigaste fråga, men vad krävs för att vi ska ha en bra sjukvård? Det här handlar detta valspecial av Pengar & Politik om. Gäst är John Lapidus.

Är finansieringen av vården tillräcklig? Måste skatterna höjas eller kan vi bibehålla en bra sjukvård med lägre skatter? Vilka styrsystem fungerar i vården och vad skapar de för incitament?

Pengar & Politik gästas av John Lapidus, forskare i ekonomisk historia, och författare till boken »Vårdstölden«.

Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco.

Blogg 20 Aug, 2018

PODD | Välfärdsspecial – kris, pengar & personal

Arena Tyckonomi, Dagens Arenas valpodd är tillbaka efter sommaruppehåll! Vi tar oss an en liten nätt fråga som välfärdens finansiering och hur personalbehovet ska lösas åren framöver. Med gäster från SKL, LO och Tankesmedjan Balans.

Välfärdens finansiering och möjligheten att behålla eller förbättra kvaliteten i vård och skola i framtiden. Det är frågan som dominerar det här avsnittet av Dagens Arenas valpodd, och en fråga som också börjat smyga sig in valrörelsen.

Löser digitala verktyg personalbristen i välfärden? Varför blir välfärdsbudgetarna mindre år efter år fast det talas om satsningar? Hur kan fler lockas att jobba i välfärden? Behövs skattehöjningar och hur stora för att klara biffen?

Det här frågorna får du möjliga svar på av Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom på LO och Åsa Plesner, f.d. välfärdsanställd som driver Tankesmedjan Balans. Programledare: Elsa Persson.

Blogg 02 Jul, 2018

PODD | »Arbetslösa saknas i politiken« – politik & representation

Arena Tyckonomi pausar tyckandet i ett avsnitt och bjuder in två forskare för att prata om hur väl svenska politiker speglar befolkningen – och varför representation är viktigt.

Veckans avsnitt av Dagens Arenas valpodd Arena Tycknomi har tema politik & representation.

Vilka är våra politiker och hur väl speglar de Sveriges befolkning? Hur lätt är det för underrepresenterade grupper att klättra i politiken och varför skiljer sig kvinnliga toppolitiker oftare än deras manliga diton?

Och hur väl fungerar kvotering av underrepresenterade grupper?

Några teaser-citat du får höra mer om i podden är:

»Män tycker inte så mycket om framgångsrika kvinnor«

»Ju mer du betalar politiker desto sämre representation får du«

Medverkande är Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, på Stockholms universitet och Olle Folk, lektor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som har forskat mycket om representation i politiken.

Programledare: Elsa Persson från Dagens Arena.