Bloggen

Blogg 20 Jun, 2017

PODD: Migration och terrorism – hör de ihop?

Varför ses Rakhmat Akilov som terrorist, men inte Peter Mangs?

Efter dådet på Drottninggatan den 7 april spreds bilden av att Sverige utsatts för sitt första terrordåd och att vi nu vaknade upp till ett nytt land, men stämmer verkligen det?

I november 2010 greps Peter Mangs efter att i flera år spridit skräck i Malmö. Han dömdes slutligen för två mord och åtta mordförsök.

Den 22 oktober 2015 gick Anton Lundin Pettersson in på Kronobergsskolan i Trollhättan och dödade fyra personer och skadade ytterligare än.

Både Peter Mangs och Anton Lundin Pettersson gav sig uttalat på människor som de själva bedömda som invandrare och som de båda menade inte hörde hemma i det svenska samhället. Ändå har ingen av dem dömts för terrorbrott.

Det här avsnittet handlar om hur terrorism allt mer kopplas till migration och vilka konsekvenser det får. Avsnittet gästas av Mattias Gardell som tillsammans med Lisa Pelling och Ignacio Vita pratar om svensk terrorlagstiftning och hur den tolkas.

Prenumerera på podden via iTunesRSSFacebook och Twitter.

 

Relaterad läsning:

Mattias Gardell – Raskrigaren 

Global Terrorism Database – Terrordåd i Sverige

 

Blogg 16 Jun, 2017

PODD: Lafferkurvan och voodoo-ekonomi

Veckans avsnitt av Pengar & Politik berättar historien om Lafferkurvan och voodoo-ekonomin som är den praktiska tillämpningen av teorin. Lyssna och lär! 

Sandro Scocco och Jenny Lindahl berättar historien om hur Lafferkurvan föds på en sötvattensekonoms servett (om den nu gjorde det) till Dick Cheneys och Donald Rumsfelds stora förvåning 1974. Hur den fick sitt genomslag med Ronald Reagan, och sina efterföljare på 1990-talet i Sverige. Hur teorins arvtagare Donald Trump, Timbro och Svenskt Näringsliv resonerar, och vad sjutton en sötvattensekonom egentligen är.

Dessutom: lyssnarfrågor från förra avsnittet om den kommunala skatteutjämningen.

Ett stort tack till Transportarbetareförbundet för att vi fick låna deras studio!

Paul Krugman i New York Times om Lafferkurvan: The Laffer Swerve.

Sandro Scocco i Dagens Arena om Lafferkurvan: Vem ska ta hand om lantstället?

Diskussionen i skatteutskottet som refereras till: Sandro Scoccos inledning här, och debatten är sen ungefär tre timmar in.

Blogg 05 Jun, 2017

Dagens Arena tar långhelg – och ger lästips!

Dagens Arena stänger ned nyhetsredaktionen 5 och 6 juni, men fortsätter att publicera ledartexter hela helgen. Trevlig helg!

Du har väl inte missat vår artikel om kritiken mot det snabbväxande blodtestföretaget Werlabs? Flera läkare och experter ifrågasätter värdet för hälsan av att friska människor köper dyra blodtester privat:

Läkarförbund: Blodtester kan öka ohälsan

Igår trädde den nya Laval-lagen i kraft, som vi skrev om:

Enklare ta strid med ny Lex Laval

En ny rapport om Samhall bekräftar den bild som Magasinet Arena kunde visa i en granskning för två år sedan, nämligen att det ställs allt högra krav på anställa hos Samhall, i takt med att uppdragen består av allt mer fysiskt krävande och monotona arbeten:

Ny rapport: Allt högre krav för att få jobb hos Samhall

Efter Dagens Arenas granskning av nätläkartjänser som levereras av Kry och Min doktor håller Region Jönköpings län på att strama åt reglerna:

Nätläkare kan stoppas från att ställa vissa diagnoser

Dessutom, nytt avsnitt av Pengar & Politik:

PODD: Vem tjänar på landsbygden?

 

Trevlig helg!

Blogg 02 Jun, 2017

PODD: Vem tjänar på landsbygden?

Ett nytt avsnitt av Pengar & Politik är ute, och temat är kommunal skatteutjämning. Gäst är en av landsbygdens och Norrlands största försvarare: Po Tidholm.

Senaste Pengar & politik är det absolut längsta avsnittet hittills (90 minuter). Po Tidholm, journalist och författare, pratar med Sandro Scocco och Jenny Lindahl om vem som tjänar på landsbygden, hur skatteutjämningen borde fungera och hur det ser ut idag. Lyssna!

Rapporten som omtalas i avsnittet om den kommunala skatteutjämningen kan du läsa här.

Blogg 01 Jun, 2017

Veckans graf: Allt fler politiker hotas

En klar majoritet av Sveriges kommuntoppar upplever att hot och trakasserier har ökat. Sedan förra valet upplever 76 procent av kvinnorna att hot och trakasserier har intensifierats, bland männen är siffran lägre, 59 procent, uppger Dagens Samhälle.

Enligt tidningens enkät har majoriteten av Sveriges kommuntoppar någon gång utsatts för hot och trakasserier. Vanligast är påhopp i sociala medier och hotfulla mejl. Det kan handla om allt från grövre tillmälen, trakasserier och ibland rena dödshot,

– Det är tungt, och det är klart att jag har funderat mycket på att sluta, säger ­Marie Dahlin (S) i Vänersborg, till Dagens Samhälle, efter att bland annat ha fått brev med bilder av patroner.

Johan Abrahamsson (M) i Mariestad har under lång tid fått ta emot hotfulla mejl och telefonsamtal. Det har också handlat om skade­görelse och rena dödshot.

– Men när någon eller några för en tid sedan gav sig på mina föräldrars grav hade verkligen en gräns passerats. Det har påverkat mig otroligt mycket. Främst handlar det om hur det drabbar min ­familj. Skulle någonting riktas mot dem slutar jag direkt, säger Abrahamsson till Dagens Samhälle.

Blogg 01 Jun, 2017

Veckans graf: Politiker hotas allt oftare

En klar majoritet av Sveriges kommuntoppar upplever att hot och trakasserier har ökat. Sedan förra valet upplever 76 procent av kvinnorna att hot och trakasserier har intensifierats, bland männen är siffran lägre, 59 procent, uppger Dagens Samhälle.

Enligt tidningens enkät har majoriteten av Sveriges kommuntoppar någon gång utsatts för hot och trakasserier. Vanligast är påhopp i sociala medier och hotfulla mejl. Det kan handla om allt från grövre tillmälen, trakasserier och ibland rena dödshot,

– Det är tungt, och det är klart att jag har funderat mycket på att sluta, säger ­Marie Dahlin (S) i Vänersborg, till Dagens Samhälle, efter att bland annat ha fått brev med bilder av patroner.

Johan Abrahamsson (M) i Mariestad har under lång tid fått ta emot hotfulla mejl och telefonsamtal. Det har också handlat om skade­görelse och rena dödshot.

– Men när någon eller några för en tid sedan gav sig på mina föräldrars grav hade verkligen en gräns passerats. Det har påverkat mig otroligt mycket. Främst handlar det om hur det drabbar min ­familj. Skulle någonting riktas mot dem slutar jag direkt, säger Abrahamsson till Dagens Samhälle.

Blogg 26 Maj, 2017

Lästips från helgledig ledarredaktion

Ledarredaktionen tar paus under fredag och lördag. Vi återkommer på söndag med Veronica Palms krönika. 

Här är några opinionsbildande lästips så länge från veckan som gått.

I Dagens Arenas serie om Hoten mot demokratin skriver Ulla Gudmundson om populismens framväxt som ett resultat av att människor helt enkelt inte behövs i dagens globaliserade ekonomi, och därmed inte längre har samma politiska makt i samhället.

Fler  artiklar i serien hittar du här.

Håkan A Bengtsson analyserar Miljöpartiets identitetskris, som kommer att dominera partiets kongress i helgen.

Fyra representanter för Grön Ungdom kämpar för hedershotade barns rätt till skolgång:

Silvia Kakembo vet mer om dig än vad du tror när du berättar vilken gymnasieskola du gått i.

Vesna Prekopic skriver om när män skjuter män glömmer vi räkna med klass

Mats Wingborg argumenterar för att ge alla barn en jämlik start i livet

Daniel Mathisen tar upp behovet av ett demokratiskt arbetsliv

Ulrika Kärnborg lyfter den obehagliga frågan om det plastskräp som hotar att kväva haven – och i förlängningen oss alla.

Lisa Pelling tar upp den digitala vårdbranschens strålande affärer, som även Dagens Arenas Elsa Persson granskat.

Och från senaste Magasinet Arena: Malcom Kyeynne skriver en essä till vänsternationalismens försvar.

Ha en fin helg i vårvärmen!

Blogg 23 Maj, 2017

Välkomna Silvia och Mats!

Silvia Kakembo och Mats Wingborg är två nya ansikten och pennor för Dagens Arenas läsare. Från och med maj medverkar de regelbundet på ledarsidan. Här presenterar de sig själva:

Silvia debuterar med sin första ledare i morgon:

»Jag är född och uppvuxen i Jönköping där mitt engagemang tog sig uttryck i kultur- och rättighetsföreningar. Jag har de senaste 10 åren jobbat i ideell sektor med organisationsutveckling, strategi och ledarskap, framförallt i Sveriges Elevkårer och SSU. För två år sedan var jag med och startade Arenaakademin, ett utbildningsprogram för framtida opinionsbildare.

Jag har läst företagsekonomi och nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Sedan ett år tillbaka jobbar jag som konsult i ett av Sveriges största managementkonsultföretag.

Jag intresserar mig för, och hoppas kunna skriva om, hur vi ska leva tillsammans nu och i framtiden, hur våra samhällen ska se ut, vad vi ska leva av och hur våra resurser fördelas oss emellan.«

 Och Mats, som redan hunnit bidra med några ledare:

»Jag är frilansskribent, aktiv i Nätverket för en likvärdig skola, skriver böcker, studier och artiklar om arbetsmarknad, välfärdsfrågor och högerradikala partier i Europa.

För tillfället håller jag på med en större studie om facklig organisering i Norden. Har tidigare i livet bland annat studerat vid universitetet i Stockholm. Filosofi är mitt huvudämne, närmare bestämt moralfilosofi och politisk filosofi.«

Välkomna båda två!

Liv Beckström, tf chefredaktör Dagens Arena

Blogg 19 Maj, 2017

Vinstjakten kan aldrig ta hänsyn till det omätbara

»Bara det som mäts blir gjort. Glöm aldrig det«

Orden är Percy Barneviks. Med höga ledarposter inom bland annat Sandvik, ABB och Skanska vet han vad han pratar om. Inom företagsekonomin är nämligen mätbarhet allt. Därför skolas unga ekonomistudenter i »ekonomisk styrning«, det vill säga att ta beslut utifrån siffror och kalkyler. Och inte det egna omdömet.

Ett tänk som har sitt ursprung inom industrin men som även spridit sig till andra branscher. En sådan är välfärdssektorn. Men går det att ha samma tänk när man asfalterar en väg som när man tar hand om en människa?

Det är ganska lätt att slå fast om en väg är bra asfalterad. Men vad är egentligen bra kvalitet inom vård, skola och omsorg?

Det är en fråga som Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns högskola, undersökt i sin bok Kvalitetsjakten – om professionalitet i välfärden. Hon har pratat med en grupp vars röst oftast glöms bort i debatten, nämligen personalen som verkar inom dessa områden.

Enligt välfärdspersonalen är kvalitet inte det som främst låter sig utvinnas genom enkäter eller sådant som kan uppvisas i diagram. Istället är det möjligheten att utöva ett gott omdöme som är den centrala beståndsdelen.

Förutom de nödvändiga yrkesmässiga kunskaperna är det alltså när personalen har tid att lyssna och ta in varje unik situation som bra kvalitet uppstår. När de får möjlighet att reflektera över knepiga situationer och utrymme att handla på bästa möjliga sätt.

Men i ett system där kvalitet likställs med mätbara resultat tenderar det att osynliggöra det mellanmänskliga arbetet.

Läraren som inte har tid att ge extra stöd till en elev för att ännu fler prov måste rättas. Eller undersköterskan som inte har tid att hjälpa den ångestfyllda äldre personen för att besöket bara får ta 30 minuter enligt schemat.

Personalen uppfattas ofta som en kugge längst ut i maskineriet som »bara« ska verkställa det som tänkts ut och organiserats av andra – politiker, företagsledare och mellanchefer.

Ekonomistyrningstänket som lärs ut på landets handelshögskolor gör dessutom ingen skillnad på om organisationer är offentligt eller privat drivna.

Siffror går före personligt omdöme.

Men i vinstjagande bolag förvärras ändå den här problematiken. För den är skriven i lag.

För ett aktiebolag – den i särklass vanligaste driftsformen bland välfärdsbolagen – gäller aktiebolagslagen. Enligt den har ett aktiebolag det enda syftet att generera vinst till aktieägarna, om inget annat anges i bolagsordningen (3 kap. 3 § ABL). Bara sådana aktiviteter som är förenliga med vinstintresset tillåts. Om inte, riskerar den att bli stämd av sina ägare.

Varför skulle samma logik som gäller i Skanska inte gälla i Internationella engelska skolan (IES)?

Därmed tvingar lagen företagsledningen att välja lönsamma produktionstekniker. Och för att veta vad som är lönsamt behövs det siffror och kalkyler. Det som inte går att mäta och därmed tjäna pengar på måste exkluderas.

Ett synsätt som ses som självklart av alla som jobbat inom näringslivet eller åtminstone tagit en kurs i ”ekonomisk styrning”. Varför skulle samma logik som gäller i Skanska inte gälla i Internationella engelska skolan (IES)?

Motståndare till vinstbegränsningar i välfärden brukar oftast peka på hårdare kvalitetskrav som alternativ lösning för att öka kvaliteten i välfärden.

Men hur gör man, som sagt, med sådant som inte går att mäta?

Exempelvis den mellanmänskliga aspekten? Enkelt. Man bortser från det. För bara det som mäts blir gjort. Glöm aldrig det.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

Blogg 19 Maj, 2017

PODD | Är vi på väg mot en krasch?

Larmen om bostadsbubblor och börskrascher avlöser varandra. Men hur nära är vi egentligen en kollaps? Sandro Scocco och Jenny Lindahl reder ut det hela i podden Pengar & Politik.

»›Skräckindex‹ visar: Börsen kan krascha. Har inte varit så nära en katastrof sedan 2008.« Så såg en av många rubriker i ämnet ut. Men stämmer det? Hur hänger bytesbalans, löneutvecklingen och bolånemarknaden ihop? Och finns det något vi kan göra för att förhindra en ny nedgång? Sandro Scocco och Jenny Lindahl går igenom läget.

 

Blogg 15 Maj, 2017

Veckans graf: Sju gånger vanligare med miljoninkomst i Danderyd

Danderyd, Lidingö, Täby, Nacka, Sollentuna och Vaxholm. Här är kommunerna med högst andel miljoninkomsttagare.

2 380 personer. Så många Danderydsbor hade en inkomst på över en miljon 2015, visar siffror som nyhetsbyrån Sirén tagit fram från SCB:s statistik. Därmed toppar Danderyd solklart listan över de kommuner som har högst andel miljoninkomsttagare – hela sju procent. Det kan jämföras med rikssnittet på drygt en (1) procent.

På andra plats hamnar Lidingö följt av Täby, Nacka, Sollentuna och Vaxholm. Först på sjunde plats återfinns en kommun utanför Stockholm – skånska Lomma.

Längst ner på listan finns tolv kommuner – bland annat Arjeplog, Norsjö, Dorotea och Vingåker – som har färre än fyra miljoninkomsttagare.

Blogg 12 Maj, 2017

Enkla jobb – en språngbräda rakt ut i fattigdom

En stor del av de invandrare som har så kallade »enkla jobb«, som exempelvis cykelbud, klarar sig inte på sin inkomst. Ändå vill stora delar av borgerligheten att dessa jobb ska förbli lågavlönade. Hur kan detta vara en målsättning för någon oavsett politisk färg?

»Mina sju pass på Uber varade tillsammans i 18 timmar och 21 minuter. Totalt cyklade jag drygt 17 mil. På det tjänade jag 712 kronor före skatt. Det motsvarar en timlön på knappt 39 kronor i timmen.«

Orden är Erik Wisterbergs, reporter på nyhetssajten Breakit, som i hemlighet infiltrerade cykelbudsföretaget Uber Eats. Wisterbergs uppmärksammade wallraffande sätter fingret på ett större samhällsproblem. Nämligen människor som jobbar och sliter men ändå inte kan leva på sin lön.

Från borgerligt håll framhålls ofta »enkla jobb«, som de hos Uber Eats, som en universallösning på många av de problem som vårt samhälle står inför. De vill därför se en mer utbredd låglönesektor. Högertankesmedjan Timbro menar exempelvis att dessa jobb öppnar upp arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att få jobb. Exempelvis unga och invandrare.

I tankesmedjan Tidens rapport Språngbräda eller fallucka? – en analys av enkla jobb och working poor i Sverige kan man dock läsa om den utbredda fattigdomen bland dem som har »enkla jobb«. Vi pratar om människor som lever på mindre än 10 000 kronor i månaden.

Särskilt utsatta är de med utländsk bakgrund. 39 procent av männen och 50 procent av kvinnorna i åldern 20–24 år som har »enkla jobb« är fattiga. Samma mönster syns bland de äldre med utländsk bakgrund, där mer än fyra av tio inte klarar sig på sin inkomst.

Det är inte acceptabelt. Ett enkelt jobb borde inte vara synonymt med fattigdom.

Under sin korta tid som cykelbud för Uber Eats fick Breakits Erik Wisterberg se hur hans kollegor cyklade för att försöka tjäna ihop till mat och boende. Många av dem var nyanlända och på jakt efter en bättre framtid. Mycket få av dem kunde prata svenska. De som körde mycket, kanske 50 timmar i veckan, kunde tjäna uppemot 10 000 kronor. I månaden.

Det är inte acceptabelt. Ett »enkelt jobb« borde inte vara synonymt med fattigdom. För facket är det dock en svår uppgift att skapa ordning och reda i den så kallade gig-ekonomin där många av de nya »enkla jobben« skapas.

Enligt Markus Pettersson, t.f. förbundsordförande på fackförbundet Transport, vill företag som Uber Eats inte vara arbetsgivare. Deras affärsmodell handlar i stället om att leverera någonting så billigt som möjligt utan att ta något som helst ansvar. Och de använder modern teknik för att kunna erbjuda arbetsvillkor från 1800-talet.

Facken behöver därför allt stöd de kan få för att hjälpa de människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. De anställda behöver organiseras. Kollektivavtal måste slutas. Så att schysta villkor kan råda. Men fram till dess kommer de »enkla jobben« för många förbli en språngbräda rakt ut i fattigdom.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

 

Blogg 12 Maj, 2017

PODD | Flyktingmottagande – ett politiskt slagträ eller världens bästa jobb?

Många förändringar i Sveriges flyktingmottagande har motiverats med att man vill värna om arbetssituationen för dem som jobbar med mottagningen. Men vad säger de själva? Nytt avsnitt av Människor & Migration som gästas av en socionom, en lärare från Vi står inte ut och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på SSR.

Sedan hösten 2015, då nästan 163 000 människor sökte asyl i Sverige, har flera stora ändringar gjorts i det svenska flyktingmottagandet. Permanenta uppehållstillstånd är inte längre norm, flera asylskäl har tagits bort och en stor del av de som får skydd i Sverige har inte längre rätt att återförenas med sina familjer.  Som skäl till många av förslagen har politikerna hänvisat till att vi måste värna om den svenska välfärden.

Det här avsnittet av Människor & Migration handlar om de människor som jobbar med flyktingmottagande och deras arbetssituation.

Gäster är socionomen Jenny Sepulveda Westman och läraren och Vi står inte ut-engagerade Charlotte Lilja Pittuco som berättar om sin arbetssituation och de människor som de möter i sin vardag. Hur kan man som lärare få en elev som ännu inte fått uppehållstillstånd att bry sig om skolarbetet? Hur var det att jobba med ensamkommande barn under den period som vissa politiker hänvisar till som systemkollaps?

Podden gästas även av Akademikerförbundet SSRs samhällspolitiska chef Ursula Berge som tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvarige Maja Dahl pratar om fackets roll när politikerna använder medlemmarna som slagträ i debatten.

Prenumerera på podden via iTunesRSSFacebook och Twitter.

Blogg 10 Maj, 2017

Svensk och överskuldsatt? – då får du brinna i skärselden

En kvarts miljon svenskar har inte kunnat betalat av sina skulder hos kronofogden på mer än fem år. Deras liv är ett helvete. I USA hade de fått en andra chans i livet. I Sverige ska de plågas, hårt och långsamt.

Enligt katolsk lära hamnar själar som behöver renas i skärselden. De som hamnar där ska enligt läran först plågas för sina synder innan de är värda att ingå i himmelriket. Det är ungefär den synen vi har även i det Lutherska Sverige på dem som inte är kapabla att betala av sina skulder.

I LO:s rapport Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten från 2017 kan man läsa om hur det svenska systemet är konstruerat så att dessa individer i regel inte får ha inkomster som överstiger existensminimum.

Det innebär att de flesta av dem lever under odrägliga förhållanden. Konsekvenserna stavas sömnsvårigheter, ångest, depressioner, självmordstankar och död.

Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.

Bland det mest tragiska i den här historien är att det finns en klassdimension i den här frågan. Låginkomsttagare, ensamstående och lågutbildade är överrepresenterade bland de överskuldsatta. Enligt Apostolos Fasianos, forskare vid universitet i Limerick, finns det ett orsakssamband mellan ökad ojämlikhet och ökad skuldsättning. När klyftorna ökar, växer skuldbergen och de mänskliga tragedierna blir fler.

Synen på hur de skuldsatta ska behandlas av samhället skiljer sig markant mellan olika länder. I USA utgår man från att låntagaren har rätt till en andra chans.

Överskuldsättning ses som ett marknadsmisslyckande där kreditgivaren inte lyckats bedöma riskerna på ett tillfredsställande sätt. Skuldsanering eller personlig konkurs betraktas därmed som möjliga sätt att snabbt få tillbaka individen på rätt köl.

I Sverige ses överskuldsättning istället som ett karaktärsfel. Ett tecken på en individs moraliska efterblivenhet och vårdslöst beteende à la Lyxfällan.

En syn som sitter djupt i den svenska folksjälen och eldas på av media. Skuldsanering ska därför inte uppfattas som en lätt väg ut utan vara lång och plågsam.

Det ska heller inte vara något som är tillgängligt för alla utan enbart dem som anses förtjänta av det. Möjligheterna att bli skuldfri är idag därför mycket begränsade. Många av de som varit överskuldsatta i tjugo år eller längre kommer med största sannolikhet aldrig att bli skuldfria.

En ny skuldsaneringslag trädde i kraft i fjol. Tanken är att den ska mjuka upp skuldsaneringsprocessen. Det är ett litet steg i rätt riktning från den rödgröna regeringen.

Men stigmatiseringen av de överskuldsatta kommer dock att fortsätta. I TV-program, under fikaraster och vid köksbord runtom i Sverige. Ett nedklankande som bygger på rena felaktigheter.

Statistiken visar tydligt att de flesta hamnar i skuldfällan på grund av ett plötsligt inkomstbortfall. Det kan handla om att en familjemedlem blir sjuk, att ett par går skilda vägar eller att ett försök att starta och driva näringsverksamhet har gått fel med konkurs till följd.

Vem säger att detta inte lika gärna skulle kunna hända någon i ens närhet? Eller en själv. Detta är något vi alla borde fråga oss innan vi snabbt tänker »lyxfälla« och fnyser åt dem som brinner i skärselden.

Dennys Bello går Aftonbladets ledarskribentutbildning och är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion. Följ Dennys på Twitter: @dennysbello

Blogg 09 Maj, 2017

Välkommen Dennys Bello!

Varmt välkommen Dennys Bello som ska göra ledarskribentpraktik hos oss under de två kommande veckorna.

Dennys Bello går ledarskribentutbildningen som ordnas i regi av Campus Bommersvik och Aftonbladets ledarredaktion. I utbildningen ingår två perioder med praktik. Dagens Arena bistår utbildningen med praktikplatser.

Dennys är utbildad ekonom från Handelshögskolan i Stockholm och arbetar till vardags som kommunikatör på elbolaget GodEl. Han har tidigare bott i Nicaragua där han bland annat skrev en rapport om kaffe för biståndsorganisationen We Effect.

Följ Dennys på twitter på @dennysbello

Varmt välkommen Dennys!