Bloggen

Blogg 17 Feb, 2017

PODD | Löneslavar – papperslösas situation på arbetsmarknaden

En lön på 13 kronor i timmen som arbetaren får ut varannan månad, så illa kan det se ut för en människa som jobbar som papperslös i Sverige. Vad görs i dag för att dessa människor inte ska utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare?

I det här avsnittet av Människor & Migration pratar vi om papperslösas situation på arbetsmarknaden. Podden gästas av Bengt Sandberg, ordförande för Fackligt center för papperslösa, och tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling beskriver han hur förhållandena ser ut för papperslösa på arbetsmarknaden och vilka branscher som är mest utsatta. De diskuterar även vad fackföreningsrörelsen gör för att hjälpa papperslösa i dag och hur det arbetet skulle kunna utvecklas.

I avsnittet intervjuas även Daria Bogdanska, serietecknaren som gett ut självbiografiska serieromanen Wages Slaves. Daria lyfter den situation hon som EU-medborgare hamnade i när hon kom till Sverige för att studera och varken kunde få CSN eller ett svenskt personnummer. För att försörja sig tog Daria ett svartjobb inom restaurangbranschen och insåg där att de anställda fick olika löner beroende på hur utsatta de var. För att få ut rätt lön för den tid hon jobbat på restaurangen tog hon hjälp av facket och såg då hur svårt det vara att organisera de människor hon jobbade med. Rädslan för represalier och en tacksamhet inför att ändå ha ett jobb gjorde att många av hennes kollegor inte ville ställa sig upp mot arbetsgivaren.

 

Prenumerera på podden via iTunesRSSFacebook och Twitter.

Lyssna på avsnittet här:

Blogg 13 Feb, 2017

Veckans graf: Få nyinvandrade i fristående skolor

I kommunala skolor är i snitt 5,9 procent av eleverna i årskurs 9 nyinvandrade. I friskolor är motsvarande siffra 1,2 procent.

Andelen nyinvandrade elever, det vill säga barn som blivit folkbokförda i Sverige för första gången under de senaste fyra åren, skiljer sig kraftigt åt mellan kommunala och fristående skolor. Det visar nya siffror från Skolverket.

I en kommunal skola är i genomsnitt 5,9 procent av eleverna i årskurs 9 nyinvandrade. Det kan jämföras med 1,2 procent i friskolorna.

Förra året infördes nya regler för att underlätta för friskolor att ta emot nyanlända elever. Sedan den 1 november 2016 har friskolor med kö möjlighet att införa en särskild kvot för just nyanlända. I januari 2017 var det dock bara ett friskoleföretag som hade anmält sitt intresse till Skolinspektionen.

Blogg 11 Feb, 2017

Direktörerna ska inte prata högre än politikerna

I den nyliberala världen ska marknaden prata högre än politikern. Men effekterna av minusräntan är inte bara Riksbankens angelägenhet.

I helgen har hela Sverige ett födelsedagsbarn. Vår minusränta. Även om vi brukar benämna det som Riksbankens minusränta så är effekterna av den något som vi alla påverkas av med till exempel stigande bostadspriser, urgröpning av pensioner, belåning istället för löneökningar men också en tilltagande export och en något stigande inflationstakt.

Sveriges Radio uppmärksammande födelsedagsbarnet minusräntan i ett specialprogram om effekterna av den kontroversiella räntesatsen.

Programmet livesändes på Centralstationen i Stockholm och hade enligt programledarna en rätt så stor publik. Den tidigare statsministern (S) Göran Persson, som var en av de inbjudna gästerna, konstaterade att penningpolitiken bör debatteras mer i den allmänna politiska debatten. Utformningen av den ekonomiska politiken inte är given av gud, menade han och diskussionen måste ha en folklig förankring. Finansminister Magdalena Andersson (S) och moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Ulf Kristersson (M) höll delvis med om tesen: vi måste våga prata om penningpolitiken igen.

Politiker måste våga prata om penningpolitiken igen. Vilken lättnad.

Perssons uttalande kan verka något banalt. Givetvis måste politik diskuteras och debatteras. Men det faktum att penningpolitiken sedan nittiotalet har lämnats åt Riksbanken att sköta själv, genom att lagstifta om dess oberoende, har också förlamat den allmänna debatten om vilka mål och medel vår ekonomiska politik ska knytas till.

När riksdagen, efter nittiotalskrisen lagstiftade om Riksbankens oberoende 1997 hindrade man all form av direktiv från politiken till Riksbanken. Orsaken var att politiker inte gick att lita på ansågs det.

De var nyttomaximerande individer med kortsiktiga perspektiv framför ögonen, som skulle styra penningpolitiken på ett sätt som skulle gynna dem i nästa val. Det var en idé om politiker i linje med den nyliberala public choice-skolans sätt att se på samhälleliga aktörer.

Är den här idén om politiker som olämpliga att bedriva ekonomisk politik ur ett långsiktigt och hållbart perspektiv på väg att dö nu när andra nyliberala utgångspunkter plötsligt tycks omoderna? Nu när OECD-deltagarna på World Economic Forum och IMF äntligen vill diskutera nyliberalismens problem.

Är den nyliberala idén om politikern på väg att dö?

Riksbankens oberoende finns det i sig många åsikter om, men att från politikens håll diskutera vad penningpolitiken ska vara till för och hur den påverkar samhället måste ingå i en diskussion om hur vi ska organisera samhället.

Fotnot: Ett lands penningpolitik handlar om hur hög räntan ska vara, till skillnad från finanspolitiken, som handlar om den offentliga sektorns utgifter och inkomster samt förändringen av statsskulden. 

Liza Jakobsson studerar idéhistoria och är praktikant på Arenagruppen.

Blogg 10 Feb, 2017

Podd | Ljuger näringslivet om vinstförbud?

Pengar & Politik är inte klara med välfärdsutredningen än. Inte förrän det står klart vem som talar sanning. Innebär utredningen ett välfärdsförbud, som näringslivet påstår? Eller en helt rimlig vinst, jämförbar med övriga tjänstesektorn, som utredningen menar?

Efter avsnittet om välfärdsutredningen har både Vårdföretagarna och skolkoncernägaren Peje Emilsson hörts av. Och i debatten i samhället hörs röster som talar om att välfärdsföretagen kommer att förbjudas att gå med vinst. Men utredningen säger att det kommer att gå att göra vinst även i framtiden, om än begränsad. Någon måste ha fel. Båda påståendena kan inte vara sanna. Vi har bjudit in välfärdsutredningens ekonom Lina Lindbland för att reda ut detta. Och vi har tittat på Kunskapsskolans och Peje Emilssons bokföring.

Dessutom bjuder Sandro Scocco på lite bokföringstips, dels till oroliga ägare av välfärdsföretag, och dels till kommunalråd som är bekymrade över utredningens vinstbegränsningar.

Blogg 09 Feb, 2017

Veckans graf: Så mycket vinst gör de fyra storbankerna

92 miljarder kronor. Så mycket vinst gjorde de fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank 2o16, rapporterar SVT. 

2016 var ett bra år för de svenska storbankerna. Tillsammans gjorde Nordea, Handelsbanken, SEB och Swedbank en vinst på hela 81 miljarder kronor. Störst vinst gjorde Nordea, 41 miljarder, följt av Swedbank som gjorde en vinst på 20 miljarder. 2015 var bankernas sammanlagda vinst ännu större – 106 miljarder kronor.

En förklaring till de höga vinsterna är bolånen. Siffror från Finansinspektion att att marginalerna på bolånen är rekordhöga. I höstas steg bolånemarginalen till 1,67 procentenheter.

– Det saknar all rimlighet, säger Håkan Larsson, boendeekonom på Villaägarna till SVT.

Blogg 07 Feb, 2017

Dagens Arena söker chefredaktör!

Sveriges bästa progressiva webbtidning söker chefredaktör.

Vill du vara med och utveckla Dagens Arena till en ännu bättre tidning och vara en viktig röst i samhällsdebatten har vi jobbet för dig.

Tjänsten kräver goda kunskaper om svensk inrikespolitik och arbetsmarknad samt erfarenhet av en ledande funktion inom redaktionellt arbete. Tjänsten ställer även höga krav på digital kompetens. Som chefredaktör för Dagens Arena är du också chef över Arena Medier AB, där även Magasinet Arena ingår. Det innebär ett ekonomiskt och samordnande ansvar.

Du bör ha en journalistutbildning, eller lång erfarenhet av redaktionellt arbete.

Som chefredaktör förväntas du:

  • Leda nyhetsarbetet på Dagens Arena och utveckla tidningens granskande journalistik.
  • Leda och samordna ledarredaktionens arbete.
  • Skriva ledare och politiska kommentarer på Dagens Arena.
  • Representera Dagens Arena i offentliga sammanhang och se till att Dagens Arena tar plats i samhällsdebatten.

Vi är en tajt redaktion som arbetar i ett högt tempo. Du som vill jobba hos oss är både lagspelare och arbetsledare.

Du gillar även att jobba i en värdeburen verksamhet.

Sista datum för ansökan är 20 februari.

Frågor om tjänsten besvaras av tf. chefredaktör Kent Källqvist 070-529 64 55 eller tf. nyhetschef Liv Beckström 073-654 13 25.

Facklig kontaktperson för Unionen är Lisa Pelling, 073-654 13 16

Ansökan skickas till ansokning@arenagruppen.se.

 

Webbtidningen Dagens Arena startades 2013 och är en del av Arenagruppen. Sajten står på tre ben – opinion, nyheter och fördjupning och har ett oberoende, radikalt och progressivt perspektiv.

Blogg 04 Feb, 2017

PODD | Trumps migrationspolitik

Människor & Migration går igenom Donald Trumps inreseförbud, som upphävts temporärt av en federal domare. 

Den 27:e januari skrev USA:s president Donald Trump under en exekutiv order som innebär att människor från sju länder, Iran, Irak, Jemen, Libyen, Somalia, Sudan och Syrien, inte tillåts inresa i USA. Veckan som följde har människor demonstrerat mot ordern, advokater har arbetat för att juridiskt hjälpa dem som drabbats, och företag och ledare världen över har försökt utöva påtryckningar för att deras medarbetare och medborgare inte ska drabbas av ordern.

Vilka som drabbas av ordern har ändrats under veckan. Inledningsvis stoppades alla som hade medborgarskap i de sju länderna, oavsett om de hade giltigt inresetillstånd till USA eller inte. Under veckans gång har flera förändringar skett, bland annat har nu människor med dubbla medborgarskap återigen möjlighet att söka inresetillstånd till USA.

Och nu har ordern om tillfälligt inreseförbud upphävts temporärt av en federal domare.

I det här avsnittet av Människor & Migration försöker vi reda ut vad som har hänt. Vad är en exekutiv order och hur vanligt är det att en president skriver under en? Hur har ledarna i länderna vars medborgare stoppats reagerat? Podcasten gästas av reseledarna från Arenagruppens USA-valresa, Maria-Elsa Salvo, från kommunikationsbolaget Arena Opinion, och Per Wirtén, författare och frilansskribent. Dessutom har Maja Dahl intervjuat Ian Samuel som undervisar vid Harvard och har erbjudit sig att företräda alla de statligt anställda som vägrar genomföra ordern.

Avsnittet går igenom de olika turerna kring ordern och vad de många ändringarna säger om Donald Trumps presidentskap. Vilka fler ändringar i migrationspolitiken kan vi förvänta oss? I avsnittet diskuterar vi även fackföreningsrörelsens roll och vad de kan göra framöver.

*Avsnittet spelades in före den federala domaren stoppade Trumps inreseförbud.

Prenumerera på podden via iTunesRSSFacebook och Twitter.

Lyssna på avsnittet här:


Relaterad läsning:

Följ Iam Samuel på twitter

Sju frågor och svar om Trumps inreseförbud – SVD

Ikea tar ställning mot Donald Trumps inreseförbud – Dagens Media

Donald Trump om inreseförbudet – Aftonbladet

Margot Wallström om inreseförbudet – DN

USA:s tillförordnade justitieminister trotsade Trump – får sparken – Aftonbladet

 

Blogg 02 Feb, 2017

Veckans graf: Reseavdrag gynnar manliga höginkomsttagare

Reseavdraget utnyttjas främst av högavlönade män i storstadsområdena. Dessutom är fusket omfattande.

Den som har långt till jobbet har möjlighet att dra av en del av resekostnaden med det så kallade reseavdraget.

Men avdraget används i första hand inte av glesbygdsbor som har långt till jobbet, utan utnyttjas mest av högavlönade män i de tre storstadsområdena, visar Landsbygdskommitténs slutbetänkande. Enligt utredningen står de tre storstadsregionerna för hälften av hälften av kostnaderna, medan endast 18 procent går till skogslänen.

Avdraget görs också främst av höginkomsttagare och män gör både större och fler avdrag än kvinnor.

Dessutom fuskas det rejält med reseavdraget. Landsbygdskommittén räknar med att staten går miste om 2 miljarder per år, på grund av felutbetalningar. Det motsvarar 40 procent av statens kostnad för reseavdraget.

Blogg 27 Jan, 2017

Podd | Med staten som medberoende

Hur fungerar egentligen en bank? Pengar & Politik gästas av bokaktuella Andreas Cervenka för att prata om banker och finansmarknaden, och de politiska beslut som upprätthåller systemet.

Pengar & Politiks favoritjournalist Andreas Cervenka från SvD har i dagarna kommit ut med boken Vad gör en bank?Natur och Kultur.

I senaste avsnittet pratar han med Jenny Lindahl och Sandro Scocco om banker och finansmarknaden, och de politiska beslut som upprätthåller systemet. Precis som en alkoholist försöker lösa problemen med att bara dricka mer sprit och hoppas att allt ordnar sig av sig själv, så fungerar också finanspolitiken.

Lyssna på när Andreas Cervenka förklarar hur en bank faktiskt fungerar – egentligen – och varför det är ett problem.

Blogg 24 Jan, 2017

Veckans graf: Högutbildade lever sex år längre än lågutbildade

År 2000 levde högutbildade i snitt fyra år längre än lågutbildade. Nu har gapet ökat till sex år, visar nya siffror från Socialstyrelsen. 

Medellivslängden i Sverige har ökat kontinuerligt sedan 80-talet – även om just det senaste året inte följer den trenden. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen.

Att människor lever längre beror främst på den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Men också den allt högre utbildningsnivån hos befolkningen i helhet bidrar till en ökad medellivslängd. Även skillnaden i medellivslängd mellan könen minskar, från 6 år 1980 till 4 år 2015.

Däremot ökar skillnaden i livslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. År 2000 levde högutbildade i snitt fyra år längre än lågutbildade, 2015 hade skillnaden ökat till 6 år. Exempelvis har män med eftergymnasial utbildning ökat sin medellivslängd med 2,5 år mellan år 2000-2015 medan livslängden hos kvinnor med enbart förgymnasial utbildning knappt förbättrats alls under samma tidsperiod.

Blogg 20 Jan, 2017

Podd | Kärleksinvandring – hur bevisar du din relation?

Vad händer om du blir kär i någon som inte bor i Sverige? Människor & Migration går igenom vilka krav som ställs på par som vill leva tillsammans i Sverige.

Vi lever i en alltmer globaliserad värld, vilket gör att fler och fler blir kär i en person en från ett annat land. Samtidigt har den svenska migrationslagen ändrats och gjort det svårare för människor att få leva tillsammans i Sverige.

I det här avsnittet av Människor & Migration gästas podcasten av migrationsrättsexperten Louise Dane som tillsammans med statsvetaren Lisa Pelling pratar om hur du gör för att den du älskar ska få flytta till Sverige. Vad krävs för att din relation ska godkännas av Migrationsverket och hur går processen till?

Avsnittet går igenom vilka krav som ställs på paret som vill återförenas och hur olika aspekter både kan försvåra och förenkla möjligheten att få bo med sin utlandsfödda partner i Sverige.

Dessutom diskuteras olika delar av lagstiftningen. Vad innebär egentligen två-årsregeln och varför är den så kritiserad? Sverige har en tillfällig asyllag som hittills mest diskuterats ur ett flyktingperspektiv, men hur påverkar den svenska medborgare som vill få sin utlandsfödda partner till Sverige?

 

Relaterad läsning

Hur lång är väntetiden? Migrationsverkets räknare

Kartläggning av tvåårsregeln – Regeringen

Tvåårsregeln låser fast kvinnor i våldsamma relationer

 

Tillägg

I avsnittet säger vi att det inte finns någon ambassad där syrier kan ansöka om familjeåterförening eller att uppehållstillstånd på grund av anknytning ifrån. Avsnittet spelades in den 17 januari, den 19 januari meddelade UD att syrier ska kunna ansöka på ambassaden i Sudan. Läs mer om förfarandet här.

Blogg 16 Jan, 2017

Veckans graf: Åtta män äger mer än halva världen

Världens åtta rikaste personer äger lika mycket som den fattigaste hälften av befolkningen, enligt en ny rapport från Oxfam. 

Gapet mellan världens rikaste och fattigaste fortsätter att öka, visar en ny rapport från hjälporganisationen Oxfam. De fattigaste 50 procenten av jordens befolkning tillsammans äger 0,2 procent av världens förmögenheter, 409 miljarder dollar. Samtidigt äger de åtta rikaste personerna 426 miljarder dollar, enligt Oxfams beräkningar.

I fjol räknade Oxfam fram att de 62 rikaste ägde lika mycket som hälften av jordens befolkning. Att det siffran nu minskat till åtta beror på att det nu finns mer tillgänglig data, enligt kommunikationschefen Robert Höglund.

Oxfams sätt att räkna har dock kritiserats eftersom man utgår från banken Credit Suisses statistik där förmögenheter redovisas som tillgångar minus skulder – något som innebär att en rik person med höga skulder ändå kan räknas som fattig.

Blogg 13 Jan, 2017

Välkommen Elsa!

Elsa Persson kommer att vikariera som reporter när Johanna Senneby går på föräldraledighet.

Elsa har lång journalistisk erfarenhet och har bland annat jobbat på Sveriges Radio Ekot, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Lag & Avtal och Funktionshinderpolitik.

– Jag har ett stort intresse för arbetsmarknadsfrågor och ekonomi, och har också skrivit om funktionshinderpolitik under lång tid. Jag ser fram emot att bevaka de här ämnena, bland annat avtalsrörelsen, säger hon.

Du når Elsa på elsa.persson@arenagruppen.se eller 0736-54 13 26. Du hittar henne även på Twitter.

Vi hälsar Elsa varmt välkommen!

Kent Källqvist tar över ansvaret för debattsidan.

Blogg 13 Jan, 2017

Podd: Allt om vinster i välfärden

Nytt avsnitt av Pengar & Politik. Varför behöver vinstsyftet regleras inom välfärden? Räcker det inte att ställa bättre kvalitetskrav? Och är Reepalus förslag ens särskilt radikalt?

Är välfärdsutredningens förslag om begränsning av vinstuttag i välfärdsföretagen ett slag mot hela marknadsekonomin, eller är det inte ens särskilt radikalt?

Avsnitt 52 av Pengar & Politik, reder ut vad som står i välfärdsutredningen och den politiskt stora frågan om vinster i välfärden. Vi har med Elin Sundberg, jurist och utredningssekreterare för välfärdsutredningen, som berättar om vad som faktiskt föreslås. Och som vanligt Sandro Scocco och Jenny Lindahl.

Varför behöver vinstsyftet regleras inom välfärden? Räcker det inte att ställa bättre kvalitetskrav?

Kommer till rätta med grundproblemen med modellen genom vinstreglering, eller är problemet egentligen marknadsmekanismerna? Hur ser systemen ut i andra länder? Hur ska förslaget fungera i praktiken? Och vad är politiskt genomförbart?

 

Blogg 12 Jan, 2017

Fem andra högerpopulister som hatar klimatet

Sverigedemokraterna är knappast ensamt om sin klimatskepticism på den högerpopulistiska politiska arenan.

Tidigare i veckan kunde Altinget avslöja att Sverigedemokraterna vill sänka anslaget till SMHI med 11 miljoner kronor. Enligt riksdagsledamoten Martin Kinnunen är anledningen att SMHI ägnar sig åt tendensiös opinionsbildning gällande klimatförändringar.

Josefsson (SD): De förhöjda halterna koldioxid har hittills varit en välsignelse för vår planet.

Det är knappast första gången SD är på villovägar i klimatfrågan. I en debattartikel i Gefle Dagblad 2015 skrev SD-ledamoten Josef Fransson, suppleant i miljö- och jordbruksutskottet: »Framtiden är oviss, men de förhöjda halterna koldioxid har hittills varit en välsignelse för vår planet där jorden blivit grönare och skördarna blivit större till följd av växternas större tillgång till koldioxid. Om ett par decennier så tror jag att vi ser tillbaka på dagens katastroflarm med häpnad.«

Le Pen: I am not sure that human activity is the principal origin of this phenomenon.

Och i oktober kunde Expressen avslöja att SD bjudit in kontroversiella klimatförnekare och klimatskeptiker och gett lobbyister möjligheter att ändra i partiets klimatpolitik.

Men att förneka klimatförändringarna, föra fram klimatskeptiska politiska budskap eller ifrågasätta mänsklighetens påverkan på klimatet är knappast något SD-unikt på den högerpopulistiska arenan. Dagens Arena listar fem andra klimatskeptiker långt ut på högersidan.

Marine Le Pen, Front National: »I am not sure that human activity is the principal origin of this phenomenon.«

Farage: I haven’t got a clue whether climate change is being driven by carbon-dioxide emissions.

Nigel Farage, Ukip: »I haven’t got a clue whether climate change is being driven by carbon-dioxide emissions.« Farage vill också avskaffa energi- och klimatdepartementet.

Donald Trump, Republikanerna: Har gjort otaliga tveksamma uttalanden om klimatet. Kanske mest känd för tweeten: »The concept of global warming was created by and for the Chinese in order to make U.S. manufacturing non-competitive.«

Siv Jensen, Fremskrittspartiet: Tvivlade i en intervju med Aftenposten TV på att klimatförändringarna orsakats av människor. Hon backade sedan något från uttalandet och sa hennes parti erkänner att människan påverkar klimatet men att man har »ett nyanserat närmande till detta«.

Frauke Perty, Alternative für Deutschland: Partiet förnekar att människan har något att göra med den globala uppvärmningen. Starka kritiker till Tysklands energiomställning och vill stoppa vad det kallar »okontrollerad expansion av vindenergi«.