Bloggen

Blogg 18 Jun, 2018

PODD | »Politiker låter fräschare på Järvaveckan!«

Lyckas Järvaveckan med sitt syfte och borde Jimmie Åkesson granskas som en möjlig framtida statsminister? Och vad ger panelen för Kristerssons uppfattning om att »svartmåla«andras politik? Ett nytt avsnitt av Dagens Arenas valpodd Arena Tyckonomi är ute.

Dagens Arenas ledarskribenter Ulrika Kärnborg och Björn Elmbrant gästar podden, och diskuterar vad det tycker om Järvavecken och om den lever upp till sitt syfte. Men också om Sd borde granskas som ett parti som skulle kunna få regeringsansvar. Ja, tycker Ulrika Kärnborg.

– Journalister orkar inte ta in svaren från Sverigedemokraterna, det finns en slags mental blockering, säger hon.

– Att sitta i regering har inte isolerat högerpopulistiska partier i andra länder, säger Björn Elmbrant som tycker att övriga partier ska vara mer offensiva med andra frågor de vill driva istället, och inte spela på SD:s planhalva.

Dessutom pratar vi Ulf Kristerssons debatteknik och vad och om Nordkorea kommer att gå som vinnare efter mötet med USA.

Programledare: Elsa Persson

 

Blogg 15 Jun, 2018

PODD | Valspecial om skola med Jonas Vlachos

Pengar & Politik fortsätter sina valspecial-avsnitt – nu med skola och utbildning under lupp. De omdiskuterade glädjebetygen är en fråga som avhandlas.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet gästar nya avsnitt av Pengar & Politik, som reder ut betyg, friskolesystem, kunskapstapp och segregation – ja praktiskt taget allt du behöver veta om läget i dagens skola.

Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco.

Blogg 04 Jun, 2018

PODD | Stagnerad vinst i välfärds-debatt & bostadsfrågans ABC

Dagens Arenas podd handlar om stora frågor som arbetsmarknadspolitik, vinst i välfärds-debatten efter 7 juni och bostadskrisen. Lämpar de sig för enskilda valförslag och utspel?

Arena Tyckonomi, Dagens Arenas valpodd, tar sig an stora frågor, som att försöka lösa bostadskrisen och guida till en vinst i välfärd-diskussion som överlever omröstningen 7 juni. Och vem vinner på om valet skulle handla mer om arbetsmarknadsfrågor – högern eller vänstern?

Dessutom: Hör varför SVT:s satsning »Tal till nationen« inte lever upp till förväntningarna.

Med: Lisa Pelling, Arena idé, Arenagruppens vd Håkan A Bengtsson och Elsa Persson, journalist på Dagens Arena.

Blogg 30 Maj, 2018

PODD | »Fel om invandringens kostnader«

Ett specialavsnitt av Pengar & Politik granskar slutsatserna i en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), och Sandro Scocco menar att antagandena som ligger till grund för studien är felaktiga.

Med anledning av en ny ESO-rapport som släpps på torsdag, som drar helt fel slutsatser, så har vi spelat in ett extraavsnitt där Sandro Scocco förklarar vad som är fel på beräkningsmodellen och antagandena, och hur man borde tänka istället.

Måstelyssning för alla som debatterar invandringens kostnader, vilket i den här valrörelsen verkar vara 98% av alla.

Länkar till alla artiklar som nämns finns här: arenaide.se/sammanstallning_fak…dringens_kostnader/

Blogg 21 Maj, 2018

PODD | SD-väljarnas själ & bristen på äkta glesbygdspolitik

Håller hela svenska folket på att bli höger i ekonomiska frågor, och finns det något parti som på allvar företräder glesbygdsintresset – om frågan ens kan ställas så? Valpodden Arena Tyckonomi har denna gång gäster från både vänster – Silvia Kakembo – och höger: Expressens Patrik Kronqvist.

I helgen hölls Landsbygdsriksdagen, men är det orealistiskt att »Hela Sverige ska leva«? Paneldebattörerna sågar differentierade arbetsgivaravgifter, men har olika syn på hur mycket service som kan upprätthållas i hela landet.

En uppmärksammad opinionsundersökning på Arena Essä visar att väljarna som flytt till SD från Socialdemokraterna står längre högerut i ekonomiska frågor än de som fortfarande röstar på S. Dessutom är deras invandringskritik djupt rotad. Vad spelar det för roll för hur politiken kommer att se ut nästa mandatperiod?

– Jag tror vi får räkna med en ökenvandring för Socialdemokratin i många år, säger Patrik Kronqvist.

Silvia Kakembo tror att Socialdemokraterna kan ha missat sitt eget valbudskap »Både och«.

– Det känns som att man helt har retirerat, säger hon om partiets migrationspolitik.

Dessutom: Panelisterna svarar på varför agerar alla partier mot ungas psykiska ohälsa nu och hur bra Moderaternas valbudskap »Lika för alla« egentligen fungerar. Silvia hyllar GDPR-dagen som inträder på fredag!

Medverkande: Dagens Arenas ledarskribent Silvia Kakembo och Patrik Kronqvist, ledarskribent på Expressen. Programledare: Elsa Persson, journalist på Dagens Arena.

Blogg 18 Maj, 2018

PODD | Valspecial om invandring & integration

Nytt avsnitt av Pengar & Politik och det första i serien Valspecial. Statsvetaren Peo Hansen gästar podden som bland annat tar upp om och hur välfärden påverkas av hög invandring.

Det här är ett av kommande specialavsnitt som Pengar & Politik gör från maj fram till valet om väljarnas viktigaste frågor. Första avsnittet handlar om invandring och integration. Påverkas välfärden av hög invandring, i så fall hur? Hur fungerar integrationen i Sverige? Har S alltid tyckt så här?

Med Sandro Scocco, Jenny Lindahl och Peo Hansen.

Blogg 07 Maj, 2018

PODD | Sveriges sexigaste lokalval & Åkesson som debatt-orakel

Varför var partiledardebatten i tv så tråkig att pojkvänner hellre går ut och joggar? Och hur kunde Jimmie Åkesson lyckas trona som debattens orakel? Gäster: Linnea Swedenmark & Daniel Mathisen. 

Dagens Arenas valpodd Arena Tyckonomi tar sig an valrörelsens första partiledardebatt i SVT. Känslan är: besvikelse. Vi diskuterar om invandring kommer att fortsätta vara fråga nr 1 fram till valet eller om sossarnas strategi att putta bort frågan från agendan  kommer att lyckas.

Ledarskribenterna avslöjar vilken alliansledare de helst vill dricka öl med och varför tv-debatterna var bättre förr.

Linnea går mot strömmen och hyllar en partiledares debattinsats som inte så många hyllat:

»Det här kanske visar att jag inte tillhör verklighetens folk” – HÖR VEM!

Dessutom: Allt om valet i Härjedalen-Jämtland och varför det är så rafflande. Recension av Socialdemokraternas nya valfilm samt Ulf Kristersson som smoothie-smuttande sagotant.

Blogg 04 Maj, 2018

PODD | Fake truths – var är sant om sänkta löner?

Är faktagranskningssajten Faktiskt.se att lita på eller är man lika förvirrad efter att de granskat en nyhet? Lyssna på Pengar & Politik för mer sanning – eller i alla fall klokskap.

Medierna faktagranskar politiska budskap, men hur lätt är det att avgöra vad som är sant och falskt? Vill Moderaterna sänka lönerna eller inte?

I senaste avsnittet av Pengar & Politik försöker Sandro Scocco med hjälp av Jenny Lindahl reda ut vad som gäller, och varför det är dumt att tro att man kan sanningsstämpla nationalekonomi.

Blogg 26 Apr, 2018

Välkommen Tanvir Mansur

Tanvir Mansur är en av de tre nya krönikörerna på Dagens Arena. Tidigare har han varit kolumnist för Metro och arbetat som folkbildare på ABF.

Hur känns det att bli krönikör på Dagens Arena?

– Det känns fantastiskt! Jag tycker mycket om Arenagruppen. Jag var på studieresa med Arenagruppen 2016 till USA för att kolla på presidentvalet, det var då jag upptäckte dem.

 Vad kommer vi kunna läsa om i dina texter?

– Det kommer bli lite av varje. Jag är mest intresserad av makt, relationer mellan människor och hur vi kan organisera och tillsammans skapa ett bättre samhälle.

Tanvir bor i  Stockholm, och frilansar som podcastproducent med fokus på storytelling.

I morgon, fredag, är det premiär för Tanvirs första krönika.

Här är fler nya skribenter på Dagens Arena:

Blogg 24 Apr, 2018

AF:s samrådsslarv sänker utsattas löner

I vart tredje fall struntar Arbetsförmedlingen i att samråda med facket om löner och andra anställningsvillkor. Därmed  bidrar en statlig myndighet till att arbetstagare kan utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Nu är det återigen dags för en rapport som sågar dagens system av samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackförbunden inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik. Denna gången är det Arbetsförmedlingen själva som lyfter problemen.

Enligt ett rapportutkast som tidningen Arbetet har tagit del av, och som Arbetsförmedlingen ska presentera för regeringen senast den 30 april, borde åtminstone 270 000 samråd ha skett under 2017. I var tredje av de 363 granskade ärendena har Arbetsförmedlingen inte skickat en samrådsblankett till ett fackförbund, och därmed inte erbjudit facket möjlighet att säkerställa att lönen och andra anställningsvillkor är i nivå med kollektivavtalen. Rapportförfattarna har frågat arbetsförmedlarna varför samråd inte genomförs, trots att instruktionen från regeringen är tydlig. Några förklaringar som anges är tidsbrist, att fackförbunden ändå inte svarar eller att det är onödigt.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas?

Sedan februari 2017 finns det krav på kollektivavtalsenliga villkor för att kunna ta del av samtliga stödformer, även de hårt kritiserade nystartsjobben som Reinfeldt-regeringen införde år 2007, men det är uppenbart att regelverket inte följs. Mentaliteten på Arbetsförmedlingen som tidigare generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist försökte inpränta: Att arbetslösa ska bryta sin arbetslöshet genom att ta vilket jobb som helst till vilken lön som helst, verkar bestå.

Redan år 2012 visade en undersökning från Riksdagens utredningstjänst att var tionde AF-beslut om lönebidrag för personer med en funktionsnedsättning innehöll en lön under 17 000 kronor i månaden; en bra bit under den genomsnittliga lägstanivån i kollektivavtalen. Samma organisation visade att var tionde lönebidragsanställd är oförsäkrad. Mycket tyder på att situationen har förvärrats.

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen, bearbetad av LO, visar att 44 procent av alla beslut om särskilda anställningsstöd innehöll en lön under 20 000 kr (deltidstjänster exkluderade). För kvinnorna var andelen hela 54 procent. Det blir mer och mer uppenbart att subventionerade anställningar missbrukas och används som ett verktyg för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Det är en av anledningarna till varför samråd INTE ”är onödigt”. Fackets yttranden kan nämligen hjälpa Arbetsförmedlingen att fatta välgrundade beslut och minska risken för felaktiga utbetalningar, utnyttjande av arbetstagare och konkurrenssnedvridning.

Resultaten från Arbetsförmedlingens nya kartläggning är inte nya eller förvånande. Enligt en stickprovskontroll av 767 lönebidrag, som presenterades i den statliga utredningen Det ska vara lätt att göra rätt” från 2014, hade samråd med fackliga organisationer enbart dokumenterats i hälften av fallen. I rapporten ”I arbete eller åtgärd?” som släpptes ett år senare visade Handelsanställdas förbund att var sjätte samrådsblankett innehåller felaktigheter av olika slag, såsom att blanketten är skickad till fel fackförbund, inte innehåller nödvändiga uppgifter om lön eller arbetsuppgifter eller att facket inte fått fem dagar på sig att svara. I 84 procent av fallen beslutar Arbetsförmedlingen om placering trots avrådan från facket; ett fenomen som även den nya kartläggningen visar är vanligt förekommande.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas? Man kan tycka att det i dagens digitaliserade samhälle borde det vara enkelt att rigga ett digitalt system där arbetsförmedlarna enkelt ber rätt fackförbund om vägledande rekommendationer inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik; ett system som ser till att besluten inte leder till lönedumpning och konkurrenssnedvridning.

Varje dag som passerar utnyttjas arbetstagare av oseriösa arbetsgivare genom låga, eller helt uteblivna, löner, icke-betalda försäkringar och dåliga anställningsförhållanden.

Det borde staten verka för att förhindra, inte uppmuntra.

Adnan Habibija går Aftonbladets ledarskrivutbildning och praktiserar på Dagens Arena.

Mer från Adnan: 

Blogg 23 Apr, 2018

PODD | Björklunds paradox & 90-talskrisens budgetarv

Dagens Arenas valpodd Arena Tyckonomi gästas av Håkan A Bengtsson & Mats Wingborg som ställer diagnos på Liberalernas valstrategi. Det blir också diskussion om varför klyftorna fortsätter öka med en S+MP-regering och om vi ser ett åsiktsskifte när det gäller flyktingpolitiken.

Ser vi ett skifte i svenskarnas inställning till att ta emot flyktingar? Det visar i alla fall en opinionsundersökning från DN/Ipsos.

Kan fastighetsskatten bli en valvinnare – fast denna gång att återinföra istället för att avskaffa den? Och är det feghet som gör att klyftorna fortsatt att öka under denna mandatperiod?

På vilket sätt skattesubventionerar Sverige bemanningsföretag i Thailand, och blir det färre bärplockare om Löfven får igenom skärpta krav för arbetskraftsinvandring?

Dessa frågor får ett svar, eller i alla fall en välgrundad genomlysning i nya avsnittet av Arena Tyckonomi.

Med Arenagruppens vd Håkan A Bengtsson och ledarskribenten och utredaren Mats Wingborg. Programledare: Elsa Persson

 

Blogg 20 Apr, 2018

PODD | Vad är populistisk ekonomisk politik?

Nya avsnittet av Pengar & Politik gästas av Åsa Linderborg, som pratar med Jenny Lindahl och Sandro Scocco om hur en populistisk ekonomisk politik skulle se ut.

Åsa Linderborg, som tillsammans med Göran Greider skrivit boken Populistiska manifestet gästar podden för en diskussion om Corbyns ekonomiska politik kontra den svenska socialdemokratins, om hur man ska definiera populism och om hur många flyktingar som Sverige ska ta emot.

Med: Jenny Lindahl & Sandro Scocco.

Blogg 19 Apr, 2018

Lär av Robin Hood, Magdalena Andersson!

Inkomstklyftorna skenar och samhällets fattigaste har halkat efter. Nu är det hög tid att reparera skattesystemet, där ett bra första steg vore en reformerad fastighetsskatt.

Igår presenterade Nordic Economic Policy Review (NEPR) sin årliga rapport. NEPR lanserades av de nordiska finansministrarna år 2009 för att uppmärksamma gemensamma utmaningar inom den ekonomiska politiken och hitta lösningar på dem. Av naturliga skäl låg årets fokus på inkomstklyftor som ökat explosionsartat i hela Norden sedan 1990-talet.

Allra mest har inkomstskillnaderna ökat i Sverige och enligt den så kallade Gini-koefficienten* har de aldrig varit så stora, åtminstone sedan SCB började mäta.

Att Sverige mer och mer börjar likna USA är ett faktum. Och det skulle inte bli bättre med de förslag som de borgerliga partierna nyligen presenterat, till exempel om lagstiftade minimilöner (med en maximal nettolön på 12 000 kr/månaden), en RUT-reform för fler enkla jobb, ett lagstiftat bidragstak och sänkta skatter för de med högst inkomster.

När det kommit till att reparera skattesystemet har den rödgröna regeringen varit passiv under den gångna mandatperioden.

Det finns två huvudförklaringar till de skenande inkomstklyftorna i Sverige:

  • Samhällets fattigaste har halkat efter, främst efter den förra alliansregeringens sabotage av bland annat arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.
  • De rikaste har dragit ifrån, särskilt till följd av de stegrande kapitalinkomsterna och sjunkande kapitalskatterna.

(Som exempelvis beror på avskaffandet av förmögenhetsskatten år 2007, ersättandet av fastighetsskatten med en låg fastighetsavgift år 2008 samt den nya modellen för låg beskattning på värdepapper genom investeringssparkontot (ISK) som infördes år 2012).

När det kommit till att reparera skattesystemet har den rödgröna regeringen varit passiv under den gångna mandatperioden. Förvisso höjde man skatten på ISK-konton med 0,25 procentenheter genom förra höstbudgeten (dvs. 75 kronor per år för den som har 100 000 kronor på sitt ISK-konto), men när det kommer till fördelningspolitik är det uppenbart att finansministern behöver inspireras av Robin Hood.

Som bekant omfördelar Robin Hood rikedomar från prins Johns fästning till de fattiga i Sherwoodskogen.

Ett bra första steg för att minska inkomstklyftorna skulle vara en reformerad fastighetsskatt.

Det har alltså blivit dyrare att lämna de dyra fästningarna, men också Sherwoodskogen.

Anders Borg, Bo Lundgren, Lars Calmfors, John Hassler, Stefan Ingves, Ola Pettersson, Sandro Scocco, SNS-ekonomerna, Nordea, Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet, OECD …

Ja, listan över ekonomer och organisationer som argumenterat för en ny fastighetsskatt är lång.

Experterna vet att fastigheter utgör en stabil och rättvis skattebas. Det går inte att smita ifrån eller planera bort den, och intäkterna skulle kunna ge en ordentlig knuff i byggandet av en bättre välfärd.

Det råder inga tvivel om konsekvenserna av alliansens reformering av fastighetsskatten år 2008. Det har blivit billigare att bo kvar i samma bostad och dyrare att flytta ifrån den – inte precis vad som behövs för att få bostadsmarknaden att fungera. Avskaffandet av skatten har dessutom lett till ökade bostadspriser och växande skuldsättning.

Samhällets svagaste har fått svårare att överhuvudtaget ta sig in på bostadsmarknaden, och om man väl lyckas, fått besvärligare att klara av betalningarna till banken.

Det har alltså blivit dyrare att lämna de dyra fästningarna men också Sherwoodskogen.

Det är dags att ändra på det!

Fotnot: Gini-koefficienten är ett mått på inkomstfördelningen inom ett land och kan ta ett värde mellan 0 och 1. Måttet används för att göra jämförelser över tid och mellan länder.

Adnan Habibija är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion och går Aftonbladets utbildning ledarskriv

Läs också: Extratjänster en språngbräda för integration

Låt en kvinna förhandla fram fred I Syrien 

Blogg 19 Apr, 2018

Välkommen Anna Danielsson Öberg

Anna Danielsson Öberg är en av de tre nya krönikörerna på Dagens Arena. Hon har arbetat som arbetsmarknadsjournalist i över 30 år.

I nästan 20 år skrev hon arbetsmarknadsjournalistik i Svenska Dagbladet. Sedan 2006 är hon frilans. Hon har skrivit artiklar, analyser och krönikor om arbetsmarknads- och näringslivsfrågor för en rad olika tidningar. Hon har också skrivit ett tiotal böcker, flera om lönebildning och löneskillnader mellan kvinnor och män.

Hur känns det att börja som krönikör på Dagens Arena?

– Det är kul, ska bli roligt att skriva krönikor. Det var ett tag sedan, men det ska bli kul att börja igen.

Vad kommer dina texter att handla om?

– Fokus kommer nog främst vara arbetsmarknadsfrågor, till exempel lönebildning.

Fredag den 20 april kan ni läsa Annas första krönika.

Blogg 18 Apr, 2018

Låt en kvinna förhandla fram freden i Syrien!

Forskningen visar entydigt att kvinnor i högre grad behöver delta i fredsarbetet. Men när det väl är dags sätta upp förhandlingsborden ignorerar FN såväl forskningen som sin egen resolution.

 »Kvinnor är inte åskådare i konflikter, varför ska de vara åskådare i fredsförhandlingarna?«, frågade Norges utrikesminister Ine Eriksen Søreide publiken igår under Stockholm Gender Forum, utrikesdepartementets jämställdhetskonferens, som samlade över 600 politiker, forskare och aktivister från 100 länder.

Stockholm Gender Forum  Foto: Adnan Habibija
Stockholm Gender Forum
Foto: Adnan Habibija

 

Både Ine Eriksen Søreide och Margot Wallström har varit drivande i arbetet för att fler kvinnor ska delta i internationella fredsprocesser. Häromveckan samlade den norska utrikesministern, den första kvinnan på posten, representanter från FN, EU, OSSE och olika nätverk med kvinnliga fredsförhandlare. Ett av dessa var Nordic Women Mediators’ Network, som de nordiska regeringarna gemensamt lanserade år 2015 för att ingen längre ska kunna säga att det saknas skickliga kvinnliga fredsförhandlare.

Forskningen visar entydigt att kvinnor i högre grad behöver delta i fredsarbetet. I de fall där kvinnor har haft en aktiv roll har resultaten enbart varit positiva; det finns inte ett enda exempel på att kvinnors deltagande har haft en negativ påverkan på en fredsprocess. Studier har visat att kvinnoorganisationer har lyckats sätta press på parterna i fredsförhandlingar som strandat och att chansen att få slut på våldet ökat med 24 procent när kvinnor involverats. Dessutom har kvinnor ofta en nyckelroll i ”peacebuilding” (tiden efter att fredsavtal undertecknats).

Ledarna inom FN vet mycket väl att kvinnors deltagande i fredsprocesser och medling ökar sannolikheten för att fredsavtal sluts, upprätthålls och blir mer hållbara. Redan år 1990 antog världsorganisationen en resolution om kvinnor, fred och säkerhet (USCR 1325).

Under 1992-2011 utgjorde kvinnor mindre än tio procent av deltagarna vid förhandlingsborden, och endast fyra procent av dem som undertecknade fredsavtal.

Men kvinnor är fortfarande i stor utsträckning exkluderade från formella fredsprocesser och internationella medlingsinsatser.

Under perioden 1992-2011 utgjorde kvinnor mindre än tio procent av deltagarna vid förhandlingsborden, och endast fyra procent av de som undertecknade fredsavtal. Av fredsavtalen undertecknade mellan 1990 och 2014 innehöll endast 18 procent referenser till kvinnor och jämställdhet.

När det väl är dags sätta upp förhandlingsborden ignorerar FN såväl forskningen som sin egen resolution.

De senaste dagarna har vi sett en upptrappning av kriget i Syrien. I helgen avfyrade USA, Frankrike och Storbritannien ett 100-tal missiler mot militärposteringar och anläggningar som kontrolleras av den syriska regimen, efter att det uppdagats att kemvapen återigen har använts mot befolkningen.

I måndags kallade EU till nya fredssamtal, men läget ser hopplöst ut för FN:s särskilde sändebud i Syrien Staffan de Mistura, som snart fått fyra år på sig att lösa den åttaåriga konflikten, efter att både Lakhdar Brahimi och Kofi Annan har misslyckats med uppdraget.

Not involving women in the solution means that you as a country leave half of your population behind.«

Fatou Bensouda, Prosecutor International Criminal Court har rätt:

Fredsförhandlingarna i Syrien behöver en nystart – en frisk fläkt som kan få de inblandade parterna att inse att lidandet har överskridit alla gränser.

Fredsförhandlingarna behöver en kvinna!

Adnan Habibija är praktikant på Dagens Arenas ledarredaktion och går Aftonbladets utbildning ledarskriv

Läs också: Extratjänster en språngbräda för integration