Vi måste betala även för sådant som sällan behövs.
Januari 2026 och hela Sverige täcks av snö. Runt om i landet görs reportage om folk som tar skidorna till jobbet, barn som leker i snön och snöröjare som gör hjälteinsatser.
Idyllen är total och gör man bilderna svartvita kan man tro att de tagits på 1940-talet. Så många njuter av snön: det blir ljusare, tystare och man känner att äntligen är vintern här.
När andra områden kräver resurser börjar man lätt tumma på kostnaderna
Men samtidigt. Stopp i tåg- och kollektivtrafiken. Äldre och rörelsehindrade som inte kan ta sig ut. Bilar som kör fast. Stängda skolor. Allmänt kaos. På nordligare breddgrader ler man i mjugg åt sörlänningar som får panik av lite snö. Vi sörlänningar gör förstås likadant när det blir snökaos i Storbritannien eller Spanien.
Men det är inte så konstigt att vi blir sämre på att hantera stora snömängder. Den globala uppvärmningen gör att långa snörika vintrar blir mindre och mindre vanliga. Det förändrade klimatet gör samtidigt att extrema väderhändelser blir mer frekvent förekommande. Det innebär färre dagar med snö, men en ökad risk för intensiva och svåra snöfall.
Vi får alltså färre dagar att öva oss på vinterväglag och snöröjning, och färre erfarenheter av hur välfärd och infrastruktur fungerar i snöväder. Men de dagar då det väl händer, då är det med besked. Det gör att vi behöver stärka förmågan trots att snön kommer allt mer sällan. Kanske behöver vi upphandla större kontrakt för snöröjning, dimensionera gatunätet för stora snövallar eller anpassa dagvattenanläggningarna. Det blir dyrt.
När andra områden kräver resurser börjar man lätt tumma på kostnaderna för sådant som sällan behövs. För precis som besparingar kan göras på försvar, skyddsutrustning eller livsmedelsberedskap, så kan besparingarna även gälla förberedelser för snöfall.
Än så länge verkar Sverige fortfarande ha en god snöväderberedskap. Visst blir det kaos vid stora snöfall, men sällan lamslås hela samhället under en längre tid. Vi har dock fall då vi kommit undan med blotta förskräckelsen, som till exempel kaoset på E22:an i januari 2024.
Livet blir dyrare i klimatkrisens spår. I framtiden kanske forskare kommer att studera hur små kostnaderna för att undvika klimatförändringarna skulle varit och ställa dem i jämförelse med kostnaden för allt som kommer med ett förändrat klimat. Men idag verkar många utgå från att det är lättare att leva med klimatförändringarnas konsekvenser än att göra något åt roten till problemet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
