Vill Trump göra en deal med Irans ledning?

Kriget fortsätter. Ayatollan är död men även om regimen i Iran förlorat sin högste ledare är systemet inte beroende av en enda person.

Den teokratiska och militära hierarkin har byggts upp under snart 50 år. Det finns ersättare, till och med till Khamenei, som styrt med osannolik brutalitet sedan 1989.

Det måste sägas att USA:s angrepp är ett brott mot folkrätten. Som Mark Klamberg, professor i folkrätt, konstaterade i en intervju i Aftonbladet, har det inte funnits något omedelbart hot mot USA eller Israel som rent folkrättsligt motiverar ett angrepp.

Tvärtom satt USA och Iran i förhandlingar så sent som för några dagar sedan.

Det är också svårt att se att attackerna ska kunna skapa fred och demokrati. Tidigare försök från USA:s sida att bomba fram det goda i länder som Irak och Afghanistan har misslyckats kapitalt. Det är inte enklare i Iran, och de lägsta oddsen talar nog tyvärr för kaos eller fortsatt diktatur.

Alla hoppas att regimen faller

Med detta sagt är det omöjligt att inte också känna med de förhoppningar som väckts hos alla de miljoner iranier, i Iran och andra länder, som världen över betraktar det som händer nu som något förhoppningsfullt, och som menar att det som nu händer borde falla under andan i det man brukar kalla omvärldens ansvar att skydda civilbefolkningen. Responsibility to protect. En princip som FN antog för ett tjugotal år sedan.

För några veckor sedan dödade säkerhetsstyrkorna i landet tiotusentals demonstranter. Förtrycket har pågått i decennier. Det har hundratusentals döda på sitt samvete. Flyktingströmmen från landet har varit massiv ända sedan 1980-talet. Inte minst till Sverige och i dag lever över 120 000 personer i vårt land som antingen själva är födda i Iran eller har minst en förälder som är det.

De allra flesta hoppas nu att anfallet mot Iran trots allt ska starta en process som gör att regimen en gång för alla faller.

”Vi börjar närma oss frihet i Iran”, sade en av de som demonstrerade utanför Irans ambassad under söndagen.

”Efter 47 år finns det faktiskt en chans att störta den här regimen”, sade socialdemokraten Ardalan Shekarabi.

” Jag vågade först inte tro att det var sant, men efter några timmar sjönk det in och då var det en enorm lättnad och glädje”, tillade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.

Vill Trump göra en deal?

Samtidigt är alla nog medvetna om svårigheterna, och risken att förlita sig på en patologiskt nyckfull president Trump.

”Alla vet att diktaturen inte är ett system som bygger på en ledare. Khameneis död gör inte att systemet fallerar”, sade socialdemokraten Lawen Redar i ett uttalande.

Den avgörande frågan är om civilbefolkningen kommer våga utmana säkerhetsstyrkorna en gång till. Och vad säkerhetsstyrkorna i så fall har kvar för kraft att möta detta.

Under söndagen kom besked om att Irans nya ledning vill förhandla. Trump har sagt sig villig att göra detta. Men tidpunkten är oklar. I samma uttalande säger Trump att attacken kan pågå i fyra veckor.

Det skulle tyvärr inte förvåna om Trump inom kort gör en deal med det som de facto kommer vara ungefär samma regim, med bättre villkor för USA än vad som kunnat bli fallet innan kriget. Men inte en deal med de civila iraniernas vilja till förändring i fokus.

Journalisten och Mellanösternkännaren Bitte Hammargren gjorde i gårdagens Agenda i SVT den enda analys som gör att göra just nu:

”När krigsdammet har lagt sig, och det kommer att dröja, så vet vi om den iranska regimen kommer att överleva eller inte.”

Jesper Bengtsson