Ledare När rädslan ökar i samhället är januariavtalets idé om minskad trygghet på arbetsmarknaden passé. Nu behövs en politik som bevarar tilliten mellan människor och visar att det finns skäl att ha tilltro till det offentliga.

Bara några veckor in i pandemin har arbetsmarknaden gått ner för räkning. De varsel som lagts i mars är sex gånger så många som under motsvarande period förra året. Tre krispaket har redan presenterats. Fler är sannolikt på väg. Parternas avtal om korttidspermittering omfattar i mars runt 1,57 miljoner löntagare. Avtalsrörelsen för tre miljoner människor har parkerats till oktober. Det går ju varken att varsla om konflikt eller ställa krav på låglönesatsningar när ena delen av arbetsmarknaden dignar av krav och den andra permitteras på grund av brustna leveranskedjor och efterfrågebrist.

Den svenska modellen visar nu att den levererar när det behövs.

Coronakrisen och oron krossar inte de svenska facken. Tvärtom efterfrågas istället mer av gemensamma lösningar och trygghet. Många fackförbund rapporterar medlemsansökningar utan motstycke. För LO-förbunden handlar det om tusentals. När avtalsrörelsen återupptas i oktober kommer denna styrka att behövas.

Nu måste det också handla om löntagarnas förväntningar på en trygg framtid.

Hittills har stödpaketen främst handlat om att företagen ska ha framtidstro och våga behålla verksamhet och sysselsättning. Men oavsett miljarderna kommer tusentals personer att bli uppsagda. Nu måste det också handla om löntagarnas förväntningar på en trygg framtid. Annars kommer konsumtionen att kollapsa. Löntagare och pensionärer måste lita på att de får inkomster.

Bristande socialförsäkringssystem och bristande arbetslöshetsförsäkring kan förvärra spridningen av viruset, konstaterade nationalekonomen och tidigare statssekreteraren (S) Karolina Ekholm i P1:s Godmorgon Världen.

»Läget är kritiskt för löntagarna i många branscher. Panikkänslan sprider sig och vi i facket gör allt vi kan, men staten måste garantera vanligt folks trygghet,« säger LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson. Dödligheten kommer inte bara att orsakas av virus. För även massarbetslöshet leder till ökad dödlighet i befolkningen, visar forskning av effekterna av tidigare ekonomiska kriser. En trygg a-kassa dämpade däremot paniken inför lågkonjunkturens effekter.

I Coronasverige visar sig de offentliga trygghetssystemen vara en buffert även mot smittans konsekvenser. När arbetslösheten rusar i höjden behövs även Arbetsförmedlingen mer än på länge. De fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter avråder därför från att gå vidare med experiment som planerade kundval på Arbetsförmedlingen. Resurser bör i stället riktas till beprövade insatser som fungerar, skriver de i Arbetsvärlden.

Regeringen ska snart lägga fram ett förslag som gör det lättare att kvalificera sig till a-kassa, något fackförbunden efterfrågar för den stora gruppen med tillfälliga jobb och dåligt skyddsnät. Arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) utlovar i Expressen snabba åtgärder och uppmanar folk att gå med i a-kassan. Helt rätt. Men mer behöver göras med försäkringen*. LO, liksom TCO och SACO vill även ha ett kraftigt höjt grundbelopp, och ett höjt inkomsttak. Idag ger a-kassan inte mer än runt hälften eller mindre av inkomsten för stora grupper. Istället bör 70 procent av löntagarna ha 80 procent av lönen när de blir arbetslösa.

LO-förbundens 35 punkters kravlista till regeringen finns även bland annat permanent höjda tillskott till vård- och omsorg, fler platser i yrkesutbildning samt att statens system för korttidspermitteringar behöver byggas ut. Under rubriken Januariavtalet har fallit offer för corona skriver Ellen Gustafsson: » I ett slag har coronaviruset lyckats göra januarisamarbetet och dess avtal irrelevant, efter att ha varit det politiska landskapets referensram i ett knappt år.«

Men hur rätt har hon? För intressekonflikterna på arbetsmarknaden och i politiken har ju inte upphävts, även om det tillfälligt kan verka så. En del jobbar hemma, andra möter viruset direkt på jobbet, på bussen, i kassan och framförallt i vården. En del har trygga, andra har otrygga anställningar. Ännu intressantare är hennes slutsats att »de avtalspunkter som Centern och Liberalerna påtvingat regeringen mot dess vilja» framöver enkelt kommer att kunna avfärdas, »och det sannolikt utan motstånd«. Utan tvekan har stödet för de olika kraftfälten som bär avtalet förändrats.

Coronakrisen visar tydligt att januariavtalets tankar om minskad löntagartrygghet är en riktigt dålig ide. Och väljarna verkar hålla med. När 100 000-tals löntagare drabbas har socialdemokratin chansen att övertyga sina stödpartier om vilka värderingar som bäst bekämpar både hälsokrisen och arbetsmarknadskrisen.

*Regeringen tillmötesgick samma dag som denna ledare publicerades en rad fackliga krav och inför i ett nytt krispaket som bland annat innehåller tillfälligt förstärkt arbetslöshetsförsäkring, mer pengar till arbetsmarknadspolitiska program och fler utbildningsplatser.