Förslagen är rimliga: höj barnbidraget, bostadsbidraget och försörjningsstödet.

Matfattigdom – en realitet bland barnfamiljer med låga inkomster. Den underrubriken i den stora rapporten om barnfattigdom får det att bokstavligen knyta sig i magen.

Enligt rapporten Barnfamiljers ekonomiska svårigheter, som tagits fram av Majblomman, Hyresgästföreningen, Rädda Barnen och Röda Korset,  har hälften av de ensamstående föräldrar som lever i fattigdom haft svårt att köpa näringsrik mat. 4 av 10 ensamstående föräldrar har svårt äta sig mätta.

Vad föräldrarna skulle göra om de fick tusen kronor mer i månaden? Det vanligaste svaret är att man skulle köpa bättre mat till familjen.

Regeringen gör tvärtom

Familjer uppger att de haft svårt att köpa nya kläder till barnen anpassade efter årstiderna. En jacka till vintern, badkläder till sommaren. De har inte råd med en cykel, deras barn kan inte ha en mobiltelefon som alla andra kompisar, för mamma har inte råd. Men de har alltså inte heller råd att äta ordentligt.

De fyra organisationernas förslag är rimliga. Höj barnbidraget, bostadsbidraget och försörjningsstödet, och se till så att dessa skyddsnät indexeras och följer kostnadsutvecklingen. Stoppa barnvräkningarna. Inför avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar, och avgiftsfri frukost i skolan.

Frågan är om förslagen är tillräckliga. Börserna störtdyker runt om i världen, om inte Israel och USA avslutar sitt folkrättsvidriga krig mycket snart kommer världen att kastas in i en global ekonomisk kris, med en ny inflations- och levnadskostnadskris. Då måste den svenska regeringen ta i mycket kraftfullare. De måste både bromsa inflationen och öka stödet till de mest utsatta. Inte bara höja barnbidraget, utan kanske snarare fördubbla det.

Inget av detta kommer att hända. I Tidö-Sverige gör regeringen tvärtom. Föreslår bidragstak istället för höjt barnbidrag. Och marknadshyror istället för höjt bostadsbidrag.

Det räcker inte heller med att öka bidragen.

Oumbärliga och underbetalda

De fyra organisationerna har gjort undersökningen bland barnfamiljer med låga inkomster. ”Låga inkomster” är definierade som en inkomst under 30 000 kr i månaden före skatt för ensamstående, eller en sammanlagd hushållsinkomst under 43 000 kr per månad före skatt för sammanboende. Det är precis under medianlönen som ligger kring 37 000 kr. Knappt trettiotusen, det är vad människor tjänar som har helt vanliga yrken, de som får Sverige att fungera: barnskötaren på dina barns förskola, fritidspedagogen på dina ungars fritids, hon som är undersköterska på äldreboendet eller han som är lokalvårdare på sjukhuset. Oumbärliga. Och underbetalda.

Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att barn ska behöva växa upp i fattigdom. Och det är oanständigt att det inte går att försörja en familj på en anställning i den gemensamma sektorn. Dessutom är det onödigt.

Ett politiskt val

Det handlar ju om politik. Det är ett politiskt val om den gemensamma sektorn ska svältas – och barn gå hungriga. Och det är ett lika politiskt val att den gemensamma sektorn ska kunna erbjuda rimliga villkor och lön att leva på. Varken barnfattigdom eller matfattigdom är en naturlag. Utan ett politiskt val.

Nej, en miljardärsskatt kan inte lösa alla problem. Men en skatt på de superrikas förmögenhet skulle ge ett viktigt tillskott. Och det är orättvist att miljardärerna i dag betalar en så liten andel av sina inkomster i skatt. Miljardärer i Sverige har orimliga privilegier, som den franske ekonomen och författaren till Miljardärsskatt – så kan den införas Gabriel Zucman påpekar i en intervju i Dagens Nyheter.

Lisa Pelling