Gaza Hur är det att vara barn mitt under brinnande krig? I en ny novellsamling får tolv palestinska barn med egna ord berätta om den brutala verkligheten i Gaza.
Idén föddes i början av 2024 när Rezek al-Muza’anan och Amil Sarsour började diskutera sätt att uppmärksamma Gazakrigets bortglömda röster. Rezek al-Muza’anan är palestinier och bosatt i Gaza och Amil Sarsour tillhör den palestinska diasporan i Uppsala. Tillsammans kom vännerna fram till att de ville ge de mest utsatta, barnen, en möjlighet att själva berätta om sina upplevelser.
– Vi funderade över om det gick att skapa en möjlighet för barnen att för en stund glömma sin vardag, sina liv, men samtidigt sätta ord på vad de känner. Att på något vis få känna äganderätt över situationen, säger Dima Sarsour, Amil Sarsours dotter och en av bokens två redaktörer.
Formen för projektet blev en novelltävling och resultatet 113 berättelser från barn i Gaza. 12 av dessa berättelser har nu samlats i boken ”Här var vårt hus”, som innehåller både en svensk översättning och den arabiska originaltexten.
Arbetet på plats
En kommitté bestående av Rezek al-Muza’anan och ytterligare två personer, samtliga bosatta i Gaza, besökte tältläger och skolor för att uppmuntra barnen att skriva och delta i tävlingen. Det anordnades flera workshops och man försåg barnen med pennor och papper. Kommittén läste och utvärderade sedan alla berättelser och valde till sist ut de bästa novellerna i åldersgrupperna 8–12 och 13–16.
– En del barn blev väldigt rörda, de hade inte fått hålla i en penna på väldigt länge. De saknade skolan, att befinna sig i skolmiljö. De här barnen hade fått vara utan det i flera månader, säger Dima Sarsour.
Vi häpnade av detta hav av bråte. Det var som om vi inte hade vuxit upp här. Min far pekade med fingret och sa med hes röst: Här … här var vårt hus.
Bombningar och ständiga förflyttningar gjorde det svårt att upprätthålla regelbunden kontakt med barnen. Trots stora utmaningar var kommitténs medlemmar fast beslutna att fullfölja projektet.
– Det här är ett område under konstant bombardemang. Barnen är hela tiden i förflyttning och fördrivs från en plats till en annan. Det är verkligheten. Både barn och vuxna lever i en extremt utsatt situation, säger Dima Sarsour.
Sedan den israeliska totalblockaden av humanitärt stöd till Gaza inleddes den 2 mars har situationen för befolkningen blivit allt värre. 2,1 miljoner människor löper en ”kritisk risk” för svält, bedömer den FN-stödda organisationen IPC. Samtidigt kommer den israeliska armén gå in i landet ”med full styrka” de kommande dagarna, säger premiärminister Benjamin Netanyahu enligt AFP. Fred och vapenvila ser ut att vara långt borta.
Dima Sarsour berättar att det efter färdigställandet av boken finns två barn som man ännu inte har kunnat få kontakt med.
– Vi vet inte om de lever eller inte, säger hon.
Vittnesmål för eftervärlden
I barnens berättelser ryms sorg och rädsla, men också motstånd och kreativitet. Att göra deras ord tillgängliga för eftervärlden har varit en viktig del i projektet, berättar Dima Sarsour.
– De här berättelserna är vittnesmål. Vi måste se till att de finns på pränt tillgängligt för alla. Man ska inte kunna säga att man inte visste om vad som pågick. På många sätt är berättelserna också en existensmarkör. För mig är det motstånd.
Att barnen även i fortsättningen ska få möjlighet att skriva är något som Dima Sarsour och de andra initiativtagarna söker vägar för.
– Vi vill inte lämna det åt slumpen. Det här är barnens bok, inte vår bok. Förhoppningen är att projektet kan fortsätta mer organiserat framöver, kanske en skrivarakademi för barn. Men vi har ingen organisation bakom oss, det här är en folkrörelse.
Framåt önskar Dima Sarsour se skarpare politiska samtal om barnens verklighet, något hon hoppas att ”Här var vårt hus” ska kunna bidra till. Biståndet till UNRWA måste också återupprättas, anser hon.
– De här barnen behöver gå i skolan och måste få leva i trygghet. Vi måste komma ihåg att barnkonventionen är lag i Sverige. Det spelar ingen roll var du står politiskt, det här handlar om barnen. Vi är vittnen, idag och inför framtiden, till hur en ockupationsmakt systematiskt förgör ett folk under total belägring. Vår tystnad gör oss medskyldiga.
Boken släpps i dag den 15 maj. Datumet markerar al-Nakba, en dag då palestinier världen över minns och uppmärksammar förlusten av sina hem och sitt land 1948. Över 700 000 palestinier fördrevs och fler än 400 byar jämnades med marken i samband med bildandet av staten Israel.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
