De som bor i ägt boende får ungefär tre gånger så mycket mer offentligt stöd än de i hyresrätt. Detta trots att hyresgäster ofta har lägre inkomster och lägger betydligt mer av sin inkomst på boendet. Det visar en ny rapport från Bostad2030.
– Det blir en dubbel orättvisa, säger rapportförfattaren och journalisten Mats Wingborg.
Samtidigt som det statliga stödet för ägt boende ökat kraftigt de senaste åren har det länge minskat för hyreslägenheter. I en ny rapport för Bostad2030, en fristående bostadspolitisk tankesmedja bildad av Arenagruppen, framhåller journalisten Mats Wingborg att offentliga subventioner för ägt boende är ungefär tre gånger så stora som för hyrt boende.
– Det är två stora strömmar av subventioner som går till ägt boende och det är ränteavdrag vid lån och rot-avdrag, säger Mats Wingborg.
Enligt rapporten var statens kostnader för rot-avdraget 12 miljarder kronor år 2024. Det var personer med årsinkomster över 500 000 kronor som stod för över hälften av det totala avdragsbeloppet. Sedan 2009 har rot-avdraget kostat staten 172 miljarder kronor. Mats Wingborg framhåller att man hade kunnat bygga 70 000 hyresrätter för samma summa.
Ränteavdraget kostade 61 miljarder kronor 2024, lika mycket som halva försvarsbudgeten. En kraftig ökning jämfört med 2020 då det kostade 28 miljarder kronor.
Mellan 2016 och 2021 fanns ett investeringsstöd för hyreslägenheter och studentlägenheter. Stödet var villkorat med ett hyrestak. Enligt Hyresgästföreningen ledde investeringsstödet till 30 000 fler hyresrätter med cirka 2 000 kronor lägre hyra. Men 2021 slopades stödet av M, KD och SD.
Halverat bostadsbidrag
Kostnaden för bostadsbidraget, som Mats Wingborg påpekar nästan uteslutande går till hyreshushåll, har samtidigt halverats sedan 1990-talet och kostade 2023 4,9 miljarder kronor. Detta på grund av att antalet hushåll som får ta del av bidraget halverats. Hyresgästföreningen har tidigare varnat för att bostadsbidraget kommer att ha avskaffat sig självt inom tio år om inget görs.
I vårändringsbudgeten 2025 beslutade regeringen att höja subventionsgraden för rot-avdraget från 30 till 50 procent. Det extra tillfälliga bostadsbidraget för barnfamiljer, som inneburit drygt 1 000 kronor mer i månaden för hushåll med bostadsbidrag, avskaffades den 30 juni. Något som väckt stark kritik.
Samtidigt har hyreshushåll ofta lägre inkomster än de i ägt boende. Enligt rapporten lägger ett hyreshushåll i genomsnitt 27 procent av sin inkomst på hyran. De som bor i småhus och bostadsrätt lägger 19 respektive 16 procent på boendeutgifter, inklusive amorteringar på bolån. Ensamstående hushåll med barn i hyresrätt lägger 37 procent av sin inkomst på boendet, jämfört med motsvarande hushåll i bostadsrätt och villa som lägger 21 respektive 23 procent av inkomsten på boendeutgifter.
I storstäderna skedde dessutom en snabb prisutveckling av småhus och bostadsrätter mellan 1990 och 2020, bland annat pådrivet av staten genom ränteavdrag och att Riksbanken köpte bostadsobligationer under pandemin, menar Mats Wingborg. Detta gjorde att många som ägde sitt boende ökade sina förmögenheter.
– Många har i realiteten bott gratis. Nu har den utvecklingen stannat upp och inget säger att det kommer att fortsätta, säger Mats Wingborg.
Dubbel orättvisa
Han poängterar också att hans jämförelse är på en större systemnivå. En ung person som flyttar till Stockholm, där det är svårt att få tag på hyreslägenhet och där det krävs stora lån för att kunna köpa bostad, skulle ha det svårt att klara sig utan ränteavdrag. Men Mats Wingborg menar att det ändå borde råda neutralitet mellan upplåtelseformerna.
– Det blir en dubbel orättvisa. Boende i hyreslägenheter får mindre offentligt stöd och tjänar i genomsnitt mindre än de som bor i ägt boende. Det spär också på segregationen mellan områden med många hyresrätter och områden med mer småhus och bostadsrätter. Det bör vara neutralt mellan de olika boendeformerna. Staten bör försöka förbättra sin neutralitet, säger Mats Wingborg.
Några förslag han lyfter fram i sin rapport är att höja barnbidrag och att förbättra bostadsbidraget. Även ränteavdraget bör ses över, anser Mats Wingborg. På sikt skulle det behöva trappas ned, då det driver upp priserna på boendet, och ett bra läge att göra det är när räntan är låg, menar han.
– Nu sjunker räntan igen så förhoppningsvis kan man trappa av det snart. Men det viktiga är ett system som är neutralt. Så har man bättre bostadssubventioner, bygger fler hyreslägenheter och förbättrar bostadsbidraget då finns inte samma behov av att avveckla ränteavdraget, säger Mats Wingborg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
