Skatter För att stärka välfärden och försvaret föreslår en ny rapport från Tankesmedjan Arena bland annat en förmögenhetsskatt och att ränteavdraget fasas ut.
– Ingen vill höja skatter men alla vill ha det skatterna finansierar, då måste man hitta sätt att lösa det på, säger tankesmedjans chefsekonom Elinor Odeberg.
De senaste decennierna har inkomstojämlikheten ökat kraftigt i Sverige. Det visar en ny rapport från Tankesmedjan Arena. Mellan 1991 och 2023 ökade Ginikoefficienten – det övergripande måttet på inkomstojämlikhet – i Sverige, från 0,226 till 0,31. Ju närmare värdet är 0 desto mer jämlikt är ett samhälle och ju närmare 1 desto mer ojämlikt är det.
– Det beror framför allt på den växande kapitalkoncentrationen i toppen av inkomstfördelningen. Det handlar om aktievinster och vinster i bostadsförsäljningar. Vi har haft en prisuppgång på bostäder på ungefär 500 procent sedan 90-talet och en väldigt gynnsam börsutveckling, säger Elinor Odeberg, chefsekonom på Tankesmedjan Arena.
Utvecklingen beror också på skattepolitiken, framhäver hon. Den allra rikaste procenten betalar en lägre andel av sin inkomst i skatt än de med lägre inkomster.
– Det är för många undantag i dag. I form av ränteavdraget, i form av 3:12-reglerna, i form av reavinstskatten och avsaknaden av en förmögenhetsskatt, säger Elinor Odeberg.
Utfasning av ränteavdraget
Sedan 2006 har skatteintäkterna som andel av BNP minskat med nästan 4,5 procent. Från 45,6 procent till drygt 41,1 procent. Samtidigt står vi inför stora samhälleliga utmaningar som att rusta försvaret, öka energiproduktionen och klara demografin med en allt högre andel äldre i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen, påpekar Elinor Odeberg.
För att få bukt med detta föreslår rapporten en förändrad kapitalbeskattning som sammantaget skulle inbringa 100 miljarder kronor mer i statskassan varje år.
Bland annat vill man införa en förmögenhetsskatt på 0,3 procent av nettoförmögenheten, vid ett gränsvärde på 10 miljoner kronor. Det betyder att skatten berör de rikaste 5 procenten i Sverige, framhåller Elinor Odeberg. Det adderar en viss progressivitet i kapitalskattesystemet, menar hon.
– I dag är det samma procentsats på kapitalinkomster oavsett hur högt det är. Men på inkomst betalar du en högre andel i skatt om du tjänar 150 000 kronor jämfört med om du tjänar 25 000 kronor. Det inslaget finns inte över huvud taget i kapitalbeskattningen. Men med en förmögenhetsskatt introducerar vi det.
Vidare föreslås en utfasning av ränteavdraget samtidigt som man tar bort fastighetsavgiften. Elinor Odeberg menar att avgiften är regressiv i meningen att personer med väldigt högt värderade fastigheter betalar lika mycket som någon med en mycket lägre värderad fastighet. Ett annat förslag är en ”enhetlig och rättvis” kapitalvinstbeskattning på 30 procent.
Skatt efter bärkraft
Elinor Odeberg tror att det är många som är positiva till en förmögenhetsskatt i Sverige.
– Det gäller att hålla huvudet kallt i debatten om beskattning av förmögenheter. Näringslivet har väldigt starka muskler att lobba mot en förmögenhetsskatt, men det betyder inte att allmänheten är emot det. Något annat som förstoras väldigt mycket i debatten är kapitalflykt. Men forskning visar att det är väldigt få som gör verklighet av sina hot. Jag tror faktiskt att även bland de superrika så finns det en uppslutning kring att man ska bidra och finansiera välfärden och försvaret, säger Elinor Odeberg.
Hon fortsätter:
– Genom den här rapporten har vi visat på att det går att finansiera våra gemensamma behov med en förändrad skatt. En mer rättvis skatt efter bärkraft. De med högst inkomster bidrar lite mer medan de med lägst inkomster får lite mer kvar i plånboken. Ingen vill väl höja skatter men alla vill ha det skatterna finansierar. Då måste man hitta sätt att lösa det på.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
