Fattigdom Ensamstående föräldrar med låga inkomster har det fortsatt tufft, visar ny rapport. De senaste sex månaderna har hälften av dem haft svårt att köpa näringsrik mat. 4 av 10 har haft svårt att äta sig mätta. Och andelen som har blivit betalningsskyldiga har mer än fördubblats sedan 2023.
Ekonomin återhämtar sig sakta. Men för flera hushåll i Sverige har kostnadskrisen de senaste åren satt djupa spår i plånboken. Enligt Hyresgästföreningen, Rädda Barnen, Röda Korset och Majblomman har klyftan mellan barnfamiljer med stabil ekonomi och familjer med låga inkomster blivit allt tydligare sedan 2023. Och den verkar bestående, framhäver civilsamhällesorganisationerna i en ny enkätundersökning.
Undersökningen visar bland annat att 8 av 10 ensamstående föräldrar med låga inkomster har varit oroliga för sin ekonomi de senaste sex månaderna. Det är på samma höga nivå som under 2023. Samtidigt har oron minskat från 41 procent till 24 procent av barnfamiljer i allmänhet sedan 2023.
– De ekonomiska klyftorna har fördjupats över tid mellan de grupper vi jämför, säger Katarina Hajdu, analytiker på Verian, på en pressträff.
Behöver låna
Andelen ensamstående med låga inkomster som blivit betalningsskyldiga efter att ha missat en räkning har ökat från 13 procent 2023 till 29 procent 2026. Även bland barnfamiljer i allmänhet har andelen ökat något, från 7 till 11 procent.
– Tyvärr kan vi säga att vi ser den här trenden varje dag på Majblomman. Ensamstående mammor som halkar efter. De har jobb men inom låglöneyrken och lönen räcker inte till. Barnen berättar inte om en kompis har barnkalas, för de känner skam att de inte har råd att köpa present. Det här långdraget och vi ser ingen bättring, säger Susanne Björneloo, tillfällig generalsekreterare Majblomman, på pressträffen.
I undersökningen uppger också var tredje ensamstående förälder och var femte sammanboende med låga inkomster att man haft svårt att betala hyran eller bolånet någon gång eller flera gånger det senaste halvåret. Bland familjer i allmänhet är siffran 3 procent. Nästan hälften av ensamstående föräldrar med låga inkomster har behövt låna av en närstående eller en bank för att betala grundläggande utgifter.
– Den här undersökningen visar på den orättvisa som finns. Många pratar om att ekonomin vänder, men för den här gruppen gör det inte det. De människor jag möter jobbar heltid, men får inte ekonomin att gå runt. Det handlar om människorna vi möter i butiken, barnskötare och hemtjänstpersonal, som vi applåderade under pandemin. Många ensamstående har inte ett eget sovrum, utan sover i vardagsrummet, för de har inte råd med större boende, säger Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
Civilsamhällesorganisationerna slår också fast att matfattigdom blivit en vardaglig realitet för många barnfamiljer med låga inkomster. De senaste sex månaderna har varannan ensamstående föräldrar med låga inkomster haft svårigheter att köpa näringsrik mat alla dagar i veckan. Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster uppger drygt var tredje, 36 procent, att de haft svårigheter med det. Bland familjer i allmänhet är siffran 7 procent.
Politiska förslag
Fyra av tio ensamstående föräldrar med låg inkomst uppger att de haft svårt att äta sig själva mätta, då de sparar på kostnaderna för sin egen mat. 11 procent uppger att barnen vid något eller flera tillfällen har haft svårigheter att äta sig mätta.
Undersökningen visar också att många barnfamiljer och ensamstående föräldrar med låga inkomster har svårt att bekosta barnen leksaker, nya kläder anpassade för årstiden och fritidsaktiviteter. Även kostnaden för kollektivtrafik är en svårighet för fyra av tio ensamstående föräldrar med låga inkomster. Organisationerna framhäver att föräldrarnas ekonomiska utsatthet påverkar barnen materiellt, socialt och psykologiskt.
För att få bukt med låginkomstfamiljers ekonomiska svårigheter föreslår organisationerna bakom undersökningen bland annat avgiftsfri kollektivtrafik för alla barn, gratis frukost i skolan och att höja och indexera bostadsbidrag och barnbidrag så att de följer kostnadsutvecklingen. Man kräver också ett stopp för barnvräkningar, att det ska bli obligatoriskt för socialtjänsten, hyresvärdar och Kronofogden att förebygga vräkningar. Förra året vräktes drabbades 824 barn av vräkning, trots att det finns en nollvision sedan 2008.
– Om vi hade ett bostadsbidrag värt namnet, som höjs med kostnadsutvecklingen, skulle det leda till en ekonomisk utjämning. Den här rapporten är inte en naturlag, det går att vända utvecklingen med politiska beslut. Vi lämnar barnen i sticket, de har inte valt den här situationen, säger Marie Linder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
