Vårbudget 2026 Mycket av reformutrymmet i regeringens vårbudget går till tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och elstöd. Främst gynnas hushåll som bor i villa och kör mycket bil. Svenskt Näringsliv saknar reformer för företagen och LO menar att fördelningsprofilen är skev.
Under måndagen presenterade regeringen sin vårändringsbudget för 2026. 7,7 miljarder kronor ska gå till olika förslag på åtgärder, till exempel ett vaccinationspaket för äldre, språkfrukost i skolan och att stärka Polismyndighetens tekniska förmåga. Den största delen går dock till elstöd till hushållen och tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel, på 2,4 respektive 1,6 miljarder kronor.
– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, sa finansminister Elisabeth Svantesson på pressträffen.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, säger till Dagens Arena att han hellre sett långsiktiga strukturreformer för att få fart på tillväxten, i stället för kortsiktiga lösningar som tillfälliga elstöd och tillfälligt sänkt skatt på drivmedel.
– Jag har viss förståelse för det eftersom priset på bensin verkligen rusat till följd av konflikten i Mellanöstern. Det drabbar dem som bor i glesbygd och som är beroende av bil. Men det hade varit bättre att sänka elskatten i stället, som en mer långsiktig reform.
Vad tänker du om fördelningsprofilen i budgeten?
– När det gäller sänkt skatt på bensin och diesel kan det mycket väl gynna många som är beroende av bil och som inte har råd att köpa elbil. Men jag har svårt att se fördelningseffekten av elstödet. Många låginkomsthushåll bor i lägenhet och de kommer inte att få så mycket, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Det har kommit kritik från flera håll på att det endast är hushåll med individuella elnätsavtal som får ta del av elstödet. De som bor i bostadsrätt med gemensamt avtal eller i hyresrätt där elen ingår i hyran omfattas inte.
Sven-Olov Daunfeldt framhäver att regeringen gjorde en stor satsning för att få fart på hushållens konsumtion i höstbudgeten. Enligt honom är det för mycket diskussion om vårändringsbudgeten. Det rör sig trots allt om marginella justeringar av olika utgiftsposter, konstaterar han. Däremot hade Sven-Olov Daunfeldt gärna sett mer diskussion om att minska utgiftsposter genom effektiviseringar i kommuner och regioner för att frigöra ett större reformutrymme.
– Jag saknar reformer riktade mot företagen för att skapa bättre förutsättningar för dem att investera och anställa i Sverige. Så att vi får högre tillväxttakt, fler jobb och mer skatteintäkter. Det finns viss förklaring i att vi har en långdragen lågkonjunktur vilket gör att det är mer fokus på att stärka hushållen. Men det behövs också mer för att förbättra villkoren för företagen mer långsiktigt, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Stort underskott
Enligt beräkningar från Swedbank kan en villafamilj i Malmö som kör bensinbil 1 500 mil per år få lägre bränslekostnader på 450 kronor och elstöd på 1 740 kronor. En ensamstående i hyresrätt i Uppsala som kör bensinbil 1 200 mil per år får 130 kronor i elstöd och 360 kronor i lägre bränslekostnader.
– Många hushåll har det fortfarande tufft. En femtedel av hushållen lever med små eller inga marginaler. Många som har det tufft ekonomiskt bor i hyresrätt och äger ingen bil. För dem innebär vårbudgeten inte mycket, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, till Dagens Nyheter.
LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö påpekar att regeringens höstbudget var väldigt expansiv med reformer för 130 miljarder kronor. Det var en fläskig budget menar han och nu har man ett stort underskott.
– Men det finns ändå skäl att vara expansiv. Vi har en långdragen lågkonjuktur och hög arbetslöshet. Grundproblemet med budgeten är att mycket går till dem med höga inkomster. Sen är det anmärkningsvärt att man sänker bensinskatten första maj och höjer den första veckan efter valet, det är extremt udda att göra på det sättet, säger Torbjörn Hållö.
Höjt barnbidrag
Han menar att elstödet är ett mer välriktat stöd till hushållen. Det bör satsas mer på att få ner beroendet av fossila bränslen, med till exempel större skrotningspremier för bensinslukande bilar och mer stöd till kollektivtrafiken, anser Torbjörn Hållö.
Generellt har regeringens budgetar gynnat dem med goda inkomster, med sänkt inkomstskatt och jobbskatteavdrag, samtidigt som man sänkt a-kassan och försvårat för de arbetslösa, menar Torbjörn Hållö.
– Den samlade bilden av de senaste budgeternas fördelningsprofil är inte särskilt bra. Det borde vara större fokus på att stötta hushåll med lägre inkomster. Till exempel med höjt barnbidrag eller ett generellt grundavdrag så att de med lägre inkomster får lika mycket sänkt skatt som dem med högre inkomster, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
