Arbetsmiljö och politikens roll i kyrkan frågor i kyrkovalet

Kyrkovalet 2025 På söndag kan nära fem miljoner svenskar gå och rösta i kyrkovalet. Dagens Arena frågade tre nomineringsgrupper vilka frågor som ligger högst på deras agenda. 

Vart fjärde år hålls kyrkovalet i Sverige. På söndag den 21 september är det dags igen. Nära fem miljoner svenskar har fått röstkort i brevlådan och kan rösta på vilka som ska leda Svenska kyrkan på tre olika nivåer: kyrkomötet (nationellt), stiftsfullmäktige (regionalt) och kyrkofullmäktige (vit valsedel).

Dagens Arena frågade tre nomineringsgrupper vilka som är de viktigaste frågorna för dem det här valet.

Borgerlig Kristen Samverkan

Sven Milltoft, ordförande för Borgerlig Kristen Samverkan, säger att en viktig fråga är att ”låta kyrkan vara kyrka”. Borgerlig Kristen Samverkan vill att evangeliet och församlingarna är i centrum. Man vill motverka centralisering, byråkrati och att partiorganisationer på något sätt påverkar kyrkan.

– Vi är partipolitiskt obundna men tydliga med att vi är borgerliga i det avseendet att när det gäller ekonomi, förvaltning och organisation vill vi ha en effektiv förvaltning av kyrkan och decentraliserad organisation, säger Sven Milltoft.

En annan viktig fråga för nomineringsgruppen är kyrkans roll som själavårdare, framhåller Sven Milltoft.

– Vi vet att hälften av sjukskrivningarna i Sverige i dag handlar om psykisk ohälsa. Barn och unga är väldigt utsatta. Här måste vi som kyrka vara mycket tydligare och mer offensiva kring att vi har ett så pass viktigt bidrag till folkhälsan genom vår själavårdstradition. Våra diakoner och präster har enskilda samtal och våra församlingar kan bidra till samtalsverksamhet och sätta ihop grupper för att bryta ensamheten. Vi vill tagga upp det vi i kyrkan har att erbjuda i detta.

Den tredje viktigaste frågan är att kyrkan behöver bli bättre på att vara kulturbärare och att förvalta sitt kulturarv, både det materiella och immateriella, säger Sven Milltoft. Han menar att kyrkan är unik i att den är rikstäckande som kulturinstitution och kulturaktör. På glesbygden försvinner affärer och bibliotek men kyrkan står kvar och erbjuder körer, musik, konst och litteratur.

Samtidigt står man inför stora utmaningar, inte minst vad gäller underhåll. För att kunna stärka kyrkans roll att vara kulturbärare behöver den kyrkoantikvariska ersättningen från staten höjas, anser Borgerlig Kristen Samverkan.

– Ersättningen har inte höjts sedan staten skildes från kyrkan år 2000. Vi har 100 000 körsångare i Sverige och det är unikt, men det verkar tas för givet att det ska vara så, säger Sven Milltoft. 

Socialdemokraterna

Jesper Eneroth, gruppledare för Socialdemokraterna i Svenska kyrkan, lyfter att deras viktigaste fråga handlar om att stå upp för en öppen och solidarisk folkkyrka.

– Vi arbetar aktivt mot att ställa grupp mot grupp och att säkerställa att alla har möjlighet till deltagande. Till exempel genom att ha avgiftsfria barn- och ungdomsverksamheter så att det inte blir en plånboksfråga.

Socialdemokraterna vill också gå längre i frågan om inkludering av HBTQ-personer. Man vill till exempel att enskilda präster inte ska kunna vägra viga samkönade par.

Vidare anser Socialdemokraterna att Svenska kyrkan måste bli en bättre arbetsgivare. Jesper Eneroth framhäver att kyrkan sticker ut negativt när det gäller psykosocial arbetsmiljö, och som en av landets största fastighetsägare och skogsägare vill man ställa krav på kollektivavtal och maxtal på två underentreprenörsled vid upphandlingar.

– Vi får tyvärr skrämmande rapporter om att skogsvårdare, som står längst ner i hierarkin i skogsbranschen, befinner sig i en fruktansvärd situation. Enligt GS-facket är 97 procent av dem migrantarbetare och facket pekar på att företagare sätter i system att anlita arbetskraft från olika länder, som inte talar samma språk, så att de inte ska kunna ställa gemensamma krav. Vi är landets femte största skogsägare och måste ta ansvar för detta, säger Jesper Eneroth.

Posk

Amanda Carlshamre, ordförande för Posk, Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, säger att den fråga som ligger allra högst på agendan är att kyrkan ska vara fri från partipolitik. Man vill inte förbjuda partier i kyrkan men anser att det är olämpligt att partier fortsatt ställt upp i kyrkovalet trots att kyrkan varit fri från staten sedan år 2000.

– Det är oerhört märkligt att sekulära partier, som bygger på ismer och representerar ateister, muslimer, judar och olika typer av kristna, med flera livsåskådningar, har inflytande i en kyrka som till sin natur står bortom vänster och höger-skalan.

Den andra viktiga frågan handlar om valsystemet. Valsystemet i dag speglar inte att församlingen är den grundläggande enheten i Svenska kyrkan, menar Amanda Carlshamre.

– Det valsystem vi har med direkta val till alla tre nivåer kom till när vi slutade vara statskyrka. Kyrkan har förändrats mycket sedan man satte de här spelreglerna. Vi förespråkar ett annat valsystem med indirekta val till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet, som har en representation från församlingarna. Vi vill synliggöra att församlingen är där gudstjänster firas, där livet sker och där människor har sin hemvist och sitt sammanhang.

En annan viktig fråga för Posk i årets kyrkoval är mångfald.

– Vi vill inte ha en kyrka som splittras utan som enas. Vi ser en polarisering i samhället och att det är mycket svart och vitt, vi vill försöka motverka det. Och kyrkan är ett levande exempel på mångfalden i samhället. POSK är en väldigt bred grupp med många olika erfarenheter och kunskaper som samlas kring att församlingen är i centrum. Vi behöver vara en bredare kyrka med flera teologiska uttryck. Vi behöver få in många unga och främja att minoriteterna lyfts  fram och blir hörda, säger Amanda Carlshamre.